Rapporterna om socialskyddets problem, val och grundläggande principer är klara
Att beskriva de gällande problemen, valen och de grundläggande principerna inom den sociala tryggheten har varit det första ledet i arbetet som kommittén för social trygghet har utfört. Sektionerna under kommittén har sammanställt arbetets resultat i fem rapporter som nu är färdiga att ges ut.
Det nordiska samarbetet för att trygga LGBTI-personers rättigheter är viktigt också globalt sett
Social- och hälsovårdsministeriet och justitieministeriet ordnade tisdagen den 30 november 2021 ett gemensamt seminarium om LGBTI-personers välfärd och trygghet. Seminariet var en del av programmet under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet.
1,3 miljoner olika sätt att vara pappa
Det finns över en miljon pappor i Finland. Bland dessa finns det många olika berättelser och erfarenheter av vad faderskap är och hur pappans roll har förändrats under årtiondenas lopp.
Sektorsövergripande tjänster för arbetslösa ska beaktas vid beredningen av strukturella reformer
Största delen av de arbetslösa har komplicerade hinder för sysselsättning som är kopplade till varandra, ett eller flera. Enligt OECD:s forskningsrapport (2020) är sådana hinder i Finland i synnerhet hinder som hänför sig till arbetsförmåga, incitament och jobbsökning. Situationen upplevs vara särskilt svår för de personer som har varit arbetslösa utan avbrott i ett år eller längre.
Vi återgår inte till det som en gång var, trots att rekommendationen om distansarbete upphör
.jpg/6cde9b4e-d648-8e66-5b0d-e522ce040b1a?version=1.0&t=1633073103256&width=1200)
Den riksomfattande rekommendationen om distansarbete upphör i mitten av oktober, då vaccinationstäckningen bedöms ligga nära statsrådets mål. Återgången till arbetsplatserna kan inledas redan tidigare, om det är möjligt utgående från en riskbedömning och det regionala epidemiläget. Detta gör det möjligt att kombinera distansarbete och arbete på arbetsplatsen på ett hälsosäkert sätt.
Främjandet av lönetransparens har skrivits in i regeringsprogrammet
Lönerna väcker diskussion igen. Arbetet i social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för lönetransparens och det initiativ för att förbättra lönetransparensen som för närvarande behandlas i gruppen har väckt livlig diskussion de senaste dagarna.
Olika alternativ har bedömts ingående vid beredningen av en modell för testning vid gränserna
I offentligheten har det i olika sammanhang hävdats att regeringens lagförslag fortfarande inte innehåller några bestämmelser om krav på förhandstest i anslutning till hälsosäkerheten vid gränserna och att det förutsätts att sådana bestämmelser snarast ska tas med i lagen om smittsamma sjukdomar. Denna fråga behandlades till exempel i två olika artiklar i Helsingfors Sanomat (HS) den 14 mars 2021.
Ministeri Blomqvist: De nordiska länderna arbetar tillsammans för jämställdhet
Finland är ordförande i Nordiska ministerrådet år 2021. Visionen för det nordiska samarbetet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region. Jämställdhet är en av hörnstenarna i de nordiska välfärdssamhällena. Vårt arbete för att öka jämställdheten har pågått i 40 år – och fortsätter än i dag.
Minister Blomqvist: Pappor – var en del av era barns liv
Det börjar vara en hel del år sedan min vardag var en småbarnsförälders. Mitt yngsta barn är idag 15 år. Jag minns ändå tiden som småbarnsförälder med värme. Att vara pappa är nämligen det viktigaste uppdraget jag haft. Fortfarande är barnen, också de vuxna barnen en viktig del i mitt liv. Den tid jag tillbringade med barnen då de var små är den mest välanvända tiden jag haft. Jag hoppas att alla föräldrar får vara en del av sina barns uppväxt genom alla stadier.
Kirsi Varhila: Coronakrisen, munskydd och den offentliga debatten
Den 16 mars i år konstaterade statsminister Sanna Marin i direktsändning på tv att undantagsförhållanden råder i vårt land och meddelade att beredskapslagen tas i bruk.
Pasi Moisio: Kommittén för social trygghet inleder sitt arbete genom att ta itu med problemen med den sociala trygghetens komplexitet
Den kommitté för social trygghet som inledde sitt arbete våren 2020 kommer först att fastställa vilka problem med den sociala tryggheten det är man söker lösningar på. Redan före sommarsemestrarna tog kommittén fram fyra centrala problemområden inom den sociala tryggheten: 1) den sociala trygghetens komplexitet, 2) kombinerandet av förvärvsarbete och social trygghet, 3) minimiskydd, grundskydd och boende samt 4) samordning av tjänster och förmåner.
Minister Blomqvist: Budgetering är också jämställdhetspolitik
Budgetförhandlingarna inför 2021 är viktiga också ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen har i regeringsprogrammet förbundit sig till att främja jämställdhet, inklusive i budgetprocessen och i alla centrala reformer. Det här har också en koppling till kunskapsbaserat beslutsfattande. Genom att utnyttja statistik och konsekvensbedömningar kan vi förbättra transparensen, ändamålsenligheten och rättviseaspekten i beslutsfattandet, också ur ett jämställdhetsperspektiv.
Minister Pekonen: Läkemedelsförsörjningen utvecklas på lång sikt - målet en förnuftig läkemedelsbehandling
Man har noggrant följt upp läkemedelsförsörjningen och tillgången på läkemedel under hela coronaepidemin. Till min glädje kan jag konstatera att läkemedelsförsörjningen har fungerat bra i Finland. Aktörerna i branschen har samarbetat flexibelt och bidragit till att trygga läkemedelsförsörjningen.
Coronaviruset förändrade vardagen – det lönar sig att ta hand om sitt välmående
Coronavåren har förändrat vardagens rutiner. Efter den första chocken mår en del människor till och med bättre än tidigare. Andra av oss känner kanske ångest och skräck över framtiden och en eventuell ny våg av viruset. Det kan vara svårt att hantera vardagen.
Pasi Pohjola: Det bästa sättet att undvika coronavirussmitta
Under den senaste tiden har det pågått en livlig debatt om behovet att använda ansiktsskydd. Debatten har för det mesta byggt på kunskap och vetenskapliga bevis, men i vissa fall har informationen också använts selektivt och lett övertolkningar. Frågan har tyvärr inte heller i någon större grad diskuterats med hänsyn till det aktuella epidemiläget här hos oss eller i förhållande till de primära metoderna för att förhindra smitta.
Pasi Moisio: Öppen kunskapsbas möjliggör transparent och forskningsbaserat kommittéarbete
Enligt principerna för kommittén för social trygghet ska alla kommittédeltagarna ha tillgång till samma information om den sociala tryggheten. På så sätt sker beredningen av reformen och besluten gällande den på lika grunder. Vi vill att alla andra finländare också ska kunna följa och bedöma beredningen och beslutsfattandet i reformen utifrån samma information. Det är möjligt endast med en gemensam och öppen kunskapsbas.
Minister Pekonen: En flexibel arbetsgemenskap hjälper oss igenom krisen
Över hälften av finländarna övergick till distansarbete på grund av coronaviruset. Trots att rekommendationen om distansarbete gäller över sommaren, är det möjligt att en del återvänder till sina arbetsplatser redan tidigare. Vilka saker borde vi beakta för att återgången till arbetsplatsen ska gå tryggt och smidigt? Vad har vi lärt oss under den här tiden som vi kan dra nytta av också i fortsättningen?
Reform av utkomststödet inleds – målet är att hjälpa dem som har det sämst ställt
Jag har inlett en reform av lagen om utkomststöd och tillsatt en arbetsgrupp för detta arbete. Tiden för att inleda reformen är nu. Erfarenheter av överföringen av ärenden som gäller det grundläggande utkomststödet till Folkpensionsanstalten har samlats i några år och det finns mycket att utveckla.
Ministrarna Kiuru och Pekonen: Nu är det dags att se över rehabiliteringen
Den kommitté som dryftat en reform av rehabiliteringssystemet slutförde sitt arbete för ett par år sedan. Målet är ett jämlikt, kostnadseffektivt och styrbart system som stärker rehabiliteringsklientens förmåga att klara sig i sin egen verksamhetsmiljö.
Sanna Koulu: Barnets rättigheter syns i barnets vardag
Vad har dessa saker gemensamt: sättet att ordna skolmåltider, ungas möjligheter att utöva sin favoritsport på ett tryggt sätt information riktad till barn om aktuella frågor? Det mest uppenbara svaret är att dessa frågor har aktualiserats under det undantagstillstånd som nu råder till följd av coronapandemin.
Det nationella handlingsprogrammet för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utformas mitt under coronaepidemin
Beslutsfattandet i en coronavirussituation har lyft fram de grundläggande och mänskliga rättigheterna på ett aldrig tidigare skådat sätt, bland annat rörligheten och sammankomster har begränsats. Men frågor som gäller de mänskliga rättigheterna är och bör inte vara teman bara i kristider, utan det måste kontinuerligt utföras ett långsiktigt arbete för dessa.
Pasi Moisio: Medlemmarna i den parlamentariska kommittén för social trygghet har gemensamma åsikter om problemen med den sociala tryggheten
Den kommitté som bereder reformen av den sociala tryggheten har inlett sitt arbete med att kartlägga problemen med den sociala tryggheten. De parlamentariska ledamöterna i kommittén har lämnat in sina preliminära synpunkter på de centrala problemen med den sociala tryggheten, problem som kommittén ska söka lösningar på. Än så länge försöker vi alltså inte lösa problemen, utan definiera de problem som ska lösas.
Johanna Laisaari: Barnens rättigheter ska skyddas också under undantagsförhållanden
COVID-19-epidemin har i praktiken visat oss vilken central betydelse barnens rättigheter har i dessa exceptionella tider. Barnens rättigheter har nämligen begränsats avsevärt under de senaste månaderna runt om i världen. Begränsningarna har gällt utbildning, sociala relationer och stimulerande aktiviteter. Samtidigt har i praktiken också barnens rätt till trygghet, grundläggande omsorg, lek och fritid inskränkts.
Pasi Moisio: Kommittén för social trygghet börjar med den viktigaste frågan
Kommittén för social trygghet har inlett arbetet med dess kanske viktigaste uppgift, nämligen att definiera problemen i reformen av den sociala tryggheten.
Maija Miettinen: Den palliativa vården i Finland måste bli bättre – räcker det med rekommendationer?
Hur stärker vi den palliativa vården och vården i livets slutskede på ett sådant sätt att livets slutskede blir så bra som möjligt? Dessa frågor har vi arbetat med under flera månaders tid i en expertgrupp.
Krista Kiuru: Finland ökar testningen för coronaviruset i betydande mån
Den strategiska principen vad gäller testning för coronaviruset i Finland är att testa – spåra – vårda och behandla. Denna princip har tillämpats på testningen allt sedan början av epidemin. En viktig del av strategin har också hela tiden varit att kontinuerligt öka testkapaciteten.
Pirjo Lillsunde: Under påsken kan man lugna ner sig tillsammans – om situationen skärps finns det hjälp att tillgå
Under påsken minskar arbetsförpliktelserna för många. Undantagssituationen som beror på coronaviruset, de bekymmer som är förknippade med den, det obrutna umgänget hemma och den extra fritiden kan leda till skärpta relationer mellan familjemedlemmar. Hjälp finns att tillgå också under undantagsförhållanden
Minna Saario: Alla vill ha fungerande digitala lösningar och informationshantering inom social- och hälso-vården – verksamheten utvecklas med hjälp av respons
En onödig eller ineffektiv digital tjänst irriterar, är tidskrävande, skapar frustration och kan ibland till och med orsaka skada. IKT-industrin och den kompetens inom informationshantering som krävs för det är fortfarande en ung bransch, vilket också märks i resultaten. Många digitala tjäns-ter fungerar inte som folk förväntar sig. I synnerhet social- och hälsovårdstjänster som påverkar människors hälsa och välfärd borde inte ha dåligt fungerande eller besvärliga digitala tjänster.
Kirsi Varhila: Finland förberedde sig för coronaviruset redan innan det var allmänt känt
Social- och hälsovårdsministeriet svarar för att Finland har beredskap för både överraskande situationer och situationer som utvecklas efter hand och som på ett eller annat sätt berör eller kan beröra social- och hälsovården.
Minister Kiuru: Flera alternativ behövs när det gäller äldres boende
Lösningarna när det gäller boende och service för äldre personer har diskuterats redan länge. I den offentliga debatten har det bland annat uttryckts oro över resurserna inom hemvården, alltså om vårdarna räcker till när den personaldimensionering för serviceboende med heldygnsomsorg och institutionsvård som föreslås i äldreomsorgslagen träder i kraft.
Minister Pekonen och forskningsprofessor Moisio: Reformen av den sociala tryggheten drar nytta av kommittéarbete
Kommittéarbete belyser fakta och lyfter också fram konflikter. Att presentera olika slags synvinklar och värderingar är ett arbetssätt som också kan fungera som modell för andra former av samhällsdiskussion.
Minister Pekonen: Psykisk hälsa är arbetsplatsernas mest värdefulla kapital
psykisk hälsa är individens, familjernas, samfundens och samhällets kapital som ska tas hand om och investeras i. Detta gäller också arbetslivet, eftersom befolkningens psykiska hälsa påverkar produktiviteten i arbetslivet och hela sysselsättningen.
Pasi Pohjola (STM) och Pekka Rissanen (THL)
Världen förändras – social- och hälsovårdssystemet måste också förändras
De viktigaste motiveringarna till en reform av social- och hälsovården har trots flera regeringsbyten förblivit oförändrade: befolkningen åldras och behöver mera service, tjänsterna är utspridda, människor vårdas delvis på fel ställe och vid fel tidpunkt.
Minister Kiuru: En nödsituation kan uppstå när och var som helst – ökad patientsäkerhet genom förordningsändring
Finland är ett glesbebyggt land med långa avstånd, men sjukdomsfall och olyckor kan inträffa var som helst. Därför är det viktigt att se till att hjälp finns tillgänglig i nödsituationer. I förordningen om arbetsfördelning och centralisering av vissa uppgifter inom den specialiserade sjukvården föreslås nu ändringar som ska säkerställa patientsäkerheten i hela Finland oberoende av patientens bostads- eller vistelseort. Samtidigt upprätthålls och stärks regionernas livskraft.
Minister Kiuru: Frontveteranerna förtjänar vår respekt och allt det stöd som de behöver
Nu när julen närmar sig är det naturligt att fundera över framgångar under året och sådant som vi kan vara stolta över. En av de saker som vi kan vara stolta över är regeringens satsningar på veteranförmånerna.
Minister Pekonen: Under Finlands EU-ordförandeskap har man aktivt sökt lösningar på problemen med tillgången till läkemedel
Under de senaste åren har störningar i tillgången till läkemedel ökat och gäller hela EU. Hanteringen och förebyggandet av störningar i tillgången förutsätter gränsöverskridande samarbete mellan myndigheterna och aktörerna inom läkemedelsbranschen.
Eva Ojala: Fastställandet av dagpenningsförmånerna ändras – dagpenningen motsvarar bättre inkomsterna före förmånen
Sjukförsäkringslagens bestämmelser om fastställande av dagpenningsförmåner ändras vid ingången av 2020. Ändringen gäller bestämmande av såväl föräldradagpenningen som sjukdagpenningen, specialvårdspenningen och den rehabiliteringspenning som Folkpensionsanstalten betalar.
Minister Kiuru: Barn och unga med psykisk ohälsa bör få hjälp i sin vardagsmiljö
Igår firades barnkonventionens dag. Dagen till ära tog hundra barn och ungdomar över statsrådet och framförde sina hälsningar till regeringen. I den deklaration om barnens vilja som de överlämnade föreslås bland annat att det i skolorna införs årliga kontroller av den psykiska hälsan i likhet med tandkontrollerna.
Teemupekka Virtanen: Cybersäkerheten inom social- och hälsovården förbättras genom samarbete
Under den senaste tiden har det ofta talats om it-problem inom hälso- och sjukvården. Problem i informationssystemen eller datatrafiken har till exempel lett till att bokade vårdbesök har flyttats och att mottagningar har överbelastats, men också till brist på läkemedel och mycket extra arbete för personalen.
Johanna Laisaari: Barnets rättigheter tillgodoses endast delvis, trots att konventionen om barnets rättigheter fyller 30 år
För trettio år sedan skrevs historia. Världens länder enades om barns mänskliga rättigheter och upprättade FN:s konvention om barnets rättigheter. Länderna är skyldiga att följa konventionen.
Skammen kring psykisk ohälsa minskar – hela samhället gynnas
Enligt Barometern för psykisk hälsa 2010 upplevde 38 procent av människor med psykisk ohälsa att de blev stämplade. Sju år senare var siffran ungefär densamma. Lyckligtvis kan man se tecken på att en förändring håller på att ske, eftersom stämplingen har många ne-gativa konsekvenser.
Heidi Tahvanainen: Läkemedelsområdet utvecklas som en del av social- och hälsovårdsreformen
Målet för utvecklandet av läkemedelsområdet är att förbättra kostnadseffektiviteten inom läkemedelsförsörjningen samt säkerställa läkemedelssäkerheten och läkemedelsrådgivningen. Målet är också att trygga tillgången på tjänster samt att tjänsterna är tillgängliga och fungerar smidigt. Statsminister Antti Rinnes regering har förbundit sig att reformera läkemedelsförsörjningen i enlighet med färdplanen i social- och hälsovårdsministeriets rapport 2019:35 (Olika synpunkter på behovet av förändringar inom läkemedelsbehandling och läkemedelsdistribution).
Riitta Burrell:
Arbetet för att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning fortsätter
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonvention-en) har varit i kraft i Finland i drygt tre år. Konventionen ger delegationen för personer med funkt-ionsnedsättning (Vane) ett starkt mandat och en skyldighet att främja att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tillgodoses i hela samhället.
Minister Krista Kiuru:
Social- och hälsovårdsreformen genomförs med fokus på servicen, strukturerna förnyas samtidigt
Det kan ta flera veckor att få en läkartid. Osäkra klienter irrar runt i servicedjungeln och söker efter rätta tjänster. Kommunernas vårdutgifter skenar iväg och kommunerna överväger nedskärningar i basservicen.
Minna Saario:
Digitaliseringen låter oss göra saker på ett nytt sätt – En lyckad förändring bygger på expertisen inom branschen
Använde du en mobilapp för att räkna steg eller det du åt? Bokade du läkartid elektroniskt via din egen dator? Frågade du råd av hälsovårdaren via distanskontakt? De vardagliga sysslorna ändras i och med digitaliseringen och samtidigt ändras också de handlingssätt som vi är vana vid.
Kirsi Varhila och Vuokko Lehtimäki:
Valmöjligheter med servicesedlar – mot framtiden med lärdomar och jämlikhet i åtanke
Servicesedlar ger många kunder inom social- och hälsovården valmöjligheter redan nu. Användningen av sedlarna kan utökas i framtiden, men lagstiftningen måste utvecklas, eftersom nuläget inte garanterar likabehandling.
Liisa Siika-aho:
En reform av den sociala tryggheten ska utgå från värderingar och användarnas behov
Jag har under denna regeringsperiod funderat över reformen av den sociala tryggheten inom Toimi-projektet (reformprojekt som hänför sig till grundskydd och aktivitet). Den sociala tryggheten har reformerats under varje regeringsperiod. Vi har inte stått stilla.
Viljami Hätönen:
Jourhjälp 116117 är en bra och meningsfull arbetsplats
Verksamhetsområdet för tjänsten Jourhjälp 116117, en tjänst för rådgivning och handledning inom social- och hälsovården, utvidgas vid årsskiftet, så att det täcker hela Nyland. För närvarande är tjänsten tillgänglig i tre sjukvårdsdistrikt.
Försöket med personlig budget i Vasa
Försöket med personlig budget kräver nytänkande
Vad händer när man för äldre inte väljer ut tjänster på förhand bland det etablerade standardutbudet, utan allt noggrannare avpassar och utformar tjänsterna efter klientens servicebehov? ”Tjänster som tidigare har verkat omöjliga att få kan med ens bli möjliga!”, beskriver servicehandledare Ann-Christine Järf-Rex försöket med personlig budget i Vasa. Vad händer när man för äldre inte väljer ut tjänster på förhand bland det etablerade standardutbudet, utan allt noggrannare avpassar och utformar tjänsterna efter klientens servicebehov? ”Tjänster som tidigare har verkat omöjliga att få kan med ens bli möjliga!”, beskriver servicehandledare Ann-Christine Järf-Rex försöket med personlig budget i Vasa.
Kirsi-Marja Lehtelä
Vad förenar oss? – Norden diskuterar igen!
Nordiska rådets sjuttionde session äger rum i Oslo i veckan och på agendan står bl.a. kultur, miljö, hållbar utveckling, internationellt samarbete och många andra ämnen som hänför sig till aktuella utmaningar för våra välfärdsstater.
Minister Annika Saarikko:
Oundgänglig utkomst är en grundläggande rättighet för alla
Överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA har skapat oro över om personer i den allra mest utsatta ställningen får allt det stöd som de behöver. Grundlagen garanterar var och en rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. I praktiken hör ansvaret för omsorgen om dem som har det sämst ställt till myndigheterna, dvs. FPA och kommunerna. Ansvaret grundar sig på lagstiftning.
Minna Saario:
Hur bör Kanta-tjänsterna utvecklas? – Social- och hälsovårdsministeriet samlar in synpunkter och idéer
Vi får inte låta nyttan och möjligheterna med Kanta-tjänsterna gå förlorade. Därför behövs tankar och idéer från alla parter vid utvecklandet av tjänsterna.
Minister Mattila:
Långtidssjukdomar kan och bör minskas globalt – med Finland som vägvisare
Finland har internationellt sett lyckats väl med att förebygga långtidssjukdomar, dvs. icke smittsamma sjukdomar. Vi vågar därmed föregå med gott exempel inför andra.
Hanna Korhonen:
Plast – vän eller fiende?
De stora ansamlingarna av plastavfall i världshaven och mikroplastföroreningarna i Saimen väcker diskussion. Under den senaste tiden har det i flera olika forum i mycket dyster ton diskuterats om mikroplaster eventuellt kan ha negativa hälsoeffekter för människan.
Olycksfall i arbetet kan förebyggas
Under början av året har arbetarskydd varit ett regelbundet tema i medierna, eftersom det dessvärre har inträffat många olycksfall i arbetet med dödlig utgång under de senaste veckorna. Förebyggande av olycksfall i arbetet betraktas som ett viktigt utslag av arbetarskydd. Därför beskriver organisationer ofta säkerhetsnivån genom olycksfallsfrekvens – ju lägre olycksfallsfrekvens desto högre säkerhetsnivå.
Tillsammans mot våld mot kvinnor
I december offentliggjorde statsminister Juha Sipilä att det internationella jämställdhetspriset kommer att mottas av Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Priset tilldelas Merkel som erkänsla för hennes karriär och arbete för kvinnor och flickor.
I Finland skyddas alla barn, även asylsökande
Alla barn har rätt till omsorg och beskydd, oberoende av om de är födda i Finland eller någon annanstans.
Studerandehälsovården utökas
Sipiläs regering har beslutat att utvidga de nuvarande tjänsterna som är avsedda för universitetsstuderande och som produceras av Studenternas hälsovårdsstiftelses SHVS till att även omfatta yrkehögskolestuderande från och med 2020. Detta beslutades i december 2016 i samband med övriga riktlinjer för social- och hälsovården. Likabehandling av högskolestuderande har varit framme i flera år och en sak som studerandeorganisationerna har önskat länge.
Internationella jämställdhetspriset till en förebild som krossat glastak
Det internationella jämställdhetspriset, som inrättats av Finlands regering, överräcktes torsdagen den 14 december till Angela Merkel.
Ett livslångt band formas i stunder i vardagen
Spädbarnstiden och småbarnsåren är fyllda med nya lärdomar, glädje, förvirring, trötthet och kärlek. Familjeledigheter är en pappas rätt och möjlighet att dela vardagen med sitt barn. Det är av betydelse hur ledigheterna används: en man växer in i sin roll som pappa i växelverkan med sitt barn.
#ViTigerInte – En högljudd protest mot hatpropaganda
För ett par veckor sedan började flödena på sociala medier fyllas av hashtaggen #metoo. Kvinnor, transpersoner och också många män berättade om det sexuella ofredande och våld de upplevt. På några dagar blev kampanjen ett globalt fenomen.
Från ord till handling inom jämställdheten mellan romska kvinnor och män
Inom ramen för det av SHM och EU finansierade projektet Från ord till handling ordnades för romska kvinnor och män ett två dagars evenemang om jämställdhet mellan könen i maj 2017.
Det internationella samfundet måste jobba för att jämställdhet ska uppnås
Finland har redan kommit långt i att främja jämställdhet mellan könen. Vår historia när det gäller att främja kvinnors rättigheter går tillbaka ända till när Finland år 1906 som första land i världen gav kvinnor fullständiga politiska rättigheter.
Finland blir ett ledande land inom hälsoteknologi
Hälsoteknologin kan bli en ny tillväxtmotor för Finland. Innovationsfinansieringsverket Tekes och IBM har nyligen ingått ett samarbetsavtal om att utveckla det finländska ekosystemet för digital hälso- och sjukvård.