FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonvention-en) har varit i kraft i Finland i drygt tre år. Konventionen ger delegationen för personer med funkt-ionsnedsättning (Vane) ett starkt mandat och en skyldighet att främja att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tillgodoses i hela samhället.

Det kan ta flera veckor att få en läkartid. Osäkra klienter irrar runt i servicedjungeln och söker efter rätta tjänster. Kommunernas vårdutgifter skenar iväg och kommunerna överväger nedskärningar i basservicen.

Använde du en mobilapp för att räkna steg eller det du åt? Bokade du läkartid elektroniskt via din egen dator? Frågade du råd av hälsovårdaren via distanskontakt? De vardagliga sysslorna ändras i och med digitaliseringen och samtidigt ändras också de handlingssätt som vi är vana vid.

Servicesedlar ger många kunder inom social- och hälsovården valmöjligheter redan nu. Användningen av sedlarna kan utökas i framtiden, men lagstiftningen måste utvecklas, eftersom nuläget inte garanterar likabehandling.

Jag har under denna regeringsperiod funderat över reformen av den sociala tryggheten inom Toimi-projektet (reformprojekt som hänför sig till grundskydd och aktivitet). Den sociala tryggheten har reformerats under varje regeringsperiod. Vi har inte stått stilla.

Verksamhetsområdet för tjänsten Jourhjälp 116117, en tjänst för rådgivning och handledning inom social- och hälsovården, utvidgas vid årsskiftet, så att det täcker hela Nyland. För närvarande är tjänsten tillgänglig i tre sjukvårdsdistrikt.

Vad händer när man för äldre inte väljer ut tjänster på förhand bland det etablerade standardutbudet, utan allt noggrannare avpassar och utformar tjänsterna efter klientens servicebehov? ”Tjänster som tidigare har verkat omöjliga att få kan med ens bli möjliga!”, beskriver servicehandledare Ann-Christine Järf-Rex försöket med personlig budget i Vasa. Vad händer när man för äldre inte väljer ut tjänster på förhand bland det etablerade standardutbudet, utan allt noggrannare avpassar och utformar tjänsterna efter klientens servicebehov? ”Tjänster som tidigare har verkat omöjliga att få kan med ens bli möjliga!”, beskriver servicehandledare Ann-Christine Järf-Rex försöket med personlig budget i Vasa.

Nordiska rådets sjuttionde session äger rum i Oslo i veckan och på agendan står bl.a. kultur, miljö, hållbar utveckling, internationellt samarbete och många andra ämnen som hänför sig till aktuella utmaningar för våra välfärdsstater.

Överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA har skapat oro över om personer i den allra mest utsatta ställningen får allt det stöd som de behöver. Grundlagen garanterar var och en rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. I praktiken hör ansvaret för omsorgen om dem som har det sämst ställt till myndigheterna, dvs. FPA och kommunerna. Ansvaret grundar sig på lagstiftning.

Vi får inte låta nyttan och möjligheterna med Kanta-tjänsterna gå förlorade. Därför behövs tankar och idéer från alla parter vid utvecklandet av tjänsterna.

Finland har internationellt sett lyckats väl med att förebygga långtidssjukdomar, dvs. icke smittsamma sjukdomar. Vi vågar därmed föregå med gott exempel inför andra.

De stora ansamlingarna av plastavfall i världshaven och mikroplastföroreningarna i Saimen väcker diskussion. Under den senaste tiden har det i flera olika forum i mycket dyster ton diskuterats om mikroplaster eventuellt kan ha negativa hälsoeffekter för människan.

Under början av året har arbetarskydd varit ett regelbundet tema i medierna, eftersom det dessvärre har inträffat många olycksfall i arbetet med dödlig utgång under de senaste veckorna. Förebyggande av olycksfall i arbetet betraktas som ett viktigt utslag av arbetarskydd. Därför beskriver organisationer ofta säkerhetsnivån genom olycksfallsfrekvens – ju lägre olycksfallsfrekvens desto högre säkerhetsnivå.

I december offentliggjorde statsminister Juha Sipilä att det internationella jämställdhetspriset kommer att mottas av Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Priset tilldelas Merkel som erkänsla för hennes karriär och arbete för kvinnor och flickor.

Alla barn har rätt till omsorg och beskydd, oberoende av om de är födda i Finland eller någon annanstans.

Sipiläs regering har beslutat att utvidga de nuvarande tjänsterna som är avsedda för universitetsstuderande och som produceras av Studenternas hälsovårdsstiftelses SHVS till att även omfatta yrkehögskolestuderande från och med 2020. Detta beslutades i december 2016 i samband med övriga riktlinjer för social- och hälsovården. Likabehandling av högskolestuderande har varit framme i flera år och en sak som studerandeorganisationerna har önskat länge.

Det internationella jämställdhetspriset, som inrättats av Finlands regering, överräcktes torsdagen den 14 december till Angela Merkel.

Spädbarnstiden och småbarnsåren är fyllda med nya lärdomar, glädje, förvirring, trötthet och kärlek. Familjeledigheter är en pappas rätt och möjlighet att dela vardagen med sitt barn. Det är av betydelse hur ledigheterna används: en man växer in i sin roll som pappa i växelverkan med sitt barn.

För ett par veckor sedan började flödena på sociala medier fyllas av hashtaggen #metoo. Kvinnor, transpersoner och också många män berättade om det sexuella ofredande och våld de upplevt. På några dagar blev kampanjen ett globalt fenomen.

Inom ramen för det av SHM och EU finansierade projektet Från ord till handling ordnades för romska kvinnor och män ett två dagars evenemang om jämställdhet mellan könen i maj 2017.

Finland har redan kommit långt i att främja jämställdhet mellan könen. Vår historia när det gäller att främja kvinnors rättigheter går tillbaka ända till när Finland år 1906 som första land i världen gav kvinnor fullständiga politiska rättigheter.

Hälsoteknologin kan bli en ny tillväxtmotor för Finland. Innovationsfinansieringsverket Tekes och IBM har nyligen ingått ett samarbetsavtal om att utveckla det finländska ekosystemet för digital hälso- och sjukvård.