Maija Miettinen: Den palliativa vården i Finland måste bli bättre – räcker det med rekommendationer?

Hur stärker vi den palliativa vården och vården i livets slutskede på ett sådant sätt att livets slutskede blir så bra som möjligt? Dessa frågor har vi arbetat med under flera månaders tid i en expertgrupp.

Med palliativ vård avses en aktiv, symtomatisk vård av en obotligt sjuk patient och lindring av lidande i syfte att förbättra livskvaliteten i det skede då en sjukdom oundvikligen framskrider. Den sista fasen av den palliativa vården kallas för vård i livets slutskede. Det är vård, hjälp och stöd under livets sista veckor.

När riksdagen år 2018 förkastade medborgarinitiativet om att legalisera eutanasi förutsatte riksdagen att regeringen tillsätter en brett sammansatt expertgrupp. Expertgruppen hade till uppgift att utreda behovet av lagstiftning om god vård i livets slutskede, självbestämmanderätten samt vård i livets slutskede och eutanasi.

Expertgruppen har nu kommit över halvvägs i sitt arbete, och det är dags att granska hur det framskrider.

Det behövs mer kompetens i palliativ vård – regionala skillnader måste jämnas ut

Expertgruppen har varit enig om att den nuvarande situationen i fråga om palliativ vård bör kartläggas och dess brister åtgärdas innan behovet av lagstiftning om eutanasi diskuteras. 

Resultaten av det kartläggningsarbete som publicerades i fjol är tydliga; det behövs mer kompetens i palliativ vård och det finns tydliga regionala skillnader i tillgången till högklassig palliativ vård.

På basis av kartläggningen publicerades en expertrekommendation om palliativ vård. Enligt rekommendationen ska det finnas tillgång till vård som lindrar symtom och vård i livets slutskede i allt från vårdenheter till specialiserad sjukvård. I rekommendationen betonas att genomförandet av vård som lindrar symtom hör till de grundläggande färdigheter som alla yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården ska behärska.

Räcker rekommendationer för att åtgärda bristerna eller behövs också ändringar i lagstiftningen?

I slutet av förra året tillsatte expertgruppen en så kallad författningsarbetsgrupp som har baserat sitt arbete på en utredning om regleringen och rekommendationerna för palliativ vård i några andra länder. Författningsarbetsgruppen anser att tryggandet av en högklassig palliativ vård för alla behövande kräver ändringar också i lagstiftningen, och har nu lagt fram ett preliminärt förslag till behövliga ändringar.

Författningsarbetsgruppen ordnade i slutet av februari ett diskussionsmöte till stöd för sitt arbete, där intressentgrupper hade möjlighet att framföra sina åsikter om det preliminära förslaget. I ställningstagandena återkom åsikten att enbart rekommendationer inte kommer att räcka till för att åtgärda bristerna i den palliativa vården, utan det behövs också ändringar i lagstiftningen.

Författningsarbetsgruppens paragrafförslag färdigställs enligt den preliminära tidtabellen i början av hösten 2020. Efter det behandlar expertgruppen paragrafförslagen och beslutar om det fortsatta arbetet.

Högklassig vård i rätt tid minskar onödiga jourbesök

Genomförandet av rekommendationerna och eventuella lagändringar kräver kompetens, utveckling av processerna och ekonomiska satsningar.

Härnäst gör expertgruppen en bedömning av kostnaderna för genomförandet av de behövliga ändringarna. Utöver de direkta kostnaderna är det ytterst viktigt att beakta alternativkostnaderna – palliativ vård som genomförs med god kvalitet och i rätt tid kan ge besparingar, genom att till exempel jourbesök och poliklinikbesök som inte är till nytta för patienten minskar.

Bättre möjligheter än tidigare att få vård och omsorg i hemmet och i servicehus stöder också bevarandet av individualitet och människovärde fram till livets slut.

Maija Miettinen
Expertsekreterare, expertgruppen för vård i livets slutskede