Jämställdhetsintegrering 

Jämställdheten kan främjas både genom riktade åtgärder till exempel för att främja lika lön eller bekämpa våld mot kvinnor och genom att beakta könsperspektivet i allt beslutsfattande och all beredning. Beaktandet av könsperspektivet i allt beslutsfattande och all beredning kallas för jämställdhetsintegrering. 

När det gäller jämställdhetsintegreringen började utvecklingsarbetet i Finland i och med FN:s handlingsprogram från Peking och EU-medlemskapet i slutet av 1990-talet. Jämställdhetsintegreringen samordnas av social- och hälsovårdsministeriets jämställdhetsenhet.

Jämställdhetsintegreringen förutsätter jämställdhetsplanering och bedömning av åtgärdernas och beslutens konsekvenser för de könen. Syftet med jämställdhetsintegreringen är att förändra sådana förfaranden och verksamhetskulturer inom organisationerna som inte erkänner könets betydelse. Målet är att främja jämställdheten.

Myndigheterna har en skyldighet att främja jämställdheten

Enligt jämställdhetslagen har alla myndigheter en skyldighet att främja jämställdheten på ett målinriktat och planmässigt sätt. Enligt lagen ska myndigheterna också verka för att förebygga diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Könsperspektivet, dvs. hur ett ärende berör olika kön, ska ingå i all beredning. 

Jämställdhetsintegreringen inom statsförvaltningen innebär att kärnfunktionerna utvecklas och att verksamhetssätten ändras så att de främjar jämställdheten. Ministerierna ska beakta könsperspektivet i all sin verksamhet, till exempel när de bereder lagar, utarbetar budgetförslag och genomför program och projekt. 

Jämställdhetsintegreringen konkretiseras genom de mål och åtgärder som ingår i regeringens jämställdhetsprogram. I jämställdhetsprogrammet fastställs riktlinjerna till exempel för ministeriernas operativa jämställdhetsarbetsgrupper och målen för jämställdhetsutbildningen för tjänstemännen. Hur målen uppfyllts utvärderas varje regeringsperiod.

Myndigheternas operativa jämställdhetsplaner

Det rekommenderas att myndigheterna sätter upp en genomförandeplan för jämställdhetsintegrering, dvs. en operativ jämställdhetsplan. I den operativa jämställdhetsplanen sammanställs de konkreta målen och åtgärderna för jämställdhetsintegreringen inom organisationens kärnfunktioner och ansvarsområden. Planen kan kombineras med åtgärder för att främja likabehandling. 

I vissa organisationer är planerna för jämställdhet och likabehandling en del av de planer som gäller till exempel ansvarsfullhet och hållbarhet. Om planerna kombineras är det viktigt att se till att målen och åtgärderna för jämställdheten och likabehandlingen framgår tydligt.

Organisationen kan tillsätta en jämställdhetsarbetsgrupp som stöd för arbetet. Arbetsgruppen kan till exempel följa upp och utvärdera jämställdheten inom verksamhetsområdet, utarbeta en jämställdhetsplan och ordna utbildning för att utveckla kunnandet på området God praxis är att arbetsgruppen leds av en person ur högsta ledningen och att gruppen har en samordnare. Både ordföranden och samordnaren bör ges tillräckligt med tid för att stödja jämställdhetsarbetet. Arbetsgruppen kan vara en kombinerad jämställdhets- och likabehandlingsarbetsgrupp. 

Ministerierna har tillsatt egna operativa arbetsgrupper för jämställdhet och likabehandling, och statsrådet har ett gemensamt nätverk för dessa operativa arbetsgrupper.

Den operativa jämställdhetsplanen är inte samma sak som den lagstadgade personalpolitiska jämställdhetsplanen. En myndighet som har fler än 30 anställda ska enligt jämställdhetslagen utarbeta en plan för främjande av jämställdheten för personalens del.

Bedömning av könskonsekvenserna 

En bedömning av könskonsekvenserna är en metod i jämställdhetsintegreringen. Åtgärdens, beslutets eller lagstiftningens konsekvenser för jämställdheten bör alltid bedömas på förhand när verksamheten har konsekvenser för olika människogrupper. Målet är att förebygga oönskade konsekvenser och att främja jämställdheten. Utifrån bedömningen kan åtgärder föreslås för att minska diskriminering och oönskade konsekvenser samt för att främja jämställdheten och undanröja hinder för jämställdhet.

Vilka konsekvenser regeringens propositioner kan få för jämställdheten bedöms som en del av lagstiftningsprocessen. Antalet bedömningar följs upp årligen och på basis av uppföljningen bedöms könskonsekvenserna i ungefär en tredjedel av alla propositioner. 

Enligt den kvalitetsutvärdering som gjordes år 2025 gäller de största utmaningarna den könsneutrala tolkningen, den binära könsuppfattningen och bristen på konkretion. Bedömningarna saknar ofta beskrivningar av hur förslagen inverkar på jämställdheten. Enligt utredningen förutsätter en högklassig bedömning tillräckliga tidsmässiga resurser och samarbete mellan de olika aktörerna.

• Siivari (2025) Bedömning av könskonsekvenserna i regeringens propositioner 2020–2024: Kvalitativ utvärdering (sammanfattning på svenska) 

Könsmedveten budgetering

Med en könsmedveten budgetering avses att könsperspektivet finns med i budgetprocessen. Syftet med detta är att visa hur budgeteringen påverkar jämställdheten och att främja jämställdheten genom budgeteringen. Inom statsförvaltningen i Finland genomförs den könsmedvetna budgeteringen genom jämställdhetssammanfattningar, resultatstyrningen och bedömningarna av lagförslagens könskonsekvenser. År 2018 och 2023 bedömdes även könskonsekvenserna av mer omfattande budgetändringar genom separata efterhandsutredningar.

• Elomäki m.fl. (2018) Jämställd budgetering och bedömning av budgetens könskonsekvenser (sammanfattning på svenska)
• Paavola m.fl. (2023) Bedömning av den ekonomiska politikens konsekvenser för jämställdheten mellan könen valperioden 2019–2023: Mikrosimuleringsanalys samt utvärdering av tre viktiga reformer (sammanfattning på svenska)

År 2025 gjorde social- och hälsovårdsministeriet en utredning om god praxis i jämställdhetsbudgeteringen inom statsförvaltningen i Sverige, Irland och Spanien och bedömde hur den skulle kunna utnyttjas i Finland.

• Tanhua & Aarninsalo (2025) Jämställdhetsbudgetering inom statsförvaltningen: God praxis från Sverige, Irland och Spanien (sammanfattning på svenska)

Jämställdhetsenheten stöder jämställdhetsintegreringen

Jämställdhetsenheten vid social- och hälsovårdsministeriet samordnar, utvecklar och följer upp jämställdhetsintegreringen inom statsförvaltningen. Social- och hälsovårdsministeriet erbjuder bland annat utbildning och rådgivning och ett nätverk som fungerar som kommunikationskanal mellan de operativa arbetsgrupper som arbetar för jämställdhet och likabehandling och ministerierna och jämställdhetsenheten. 

Jämställdhetsintegreringen följs upp bland annat som en del av regeringens jämställdhetsprogram. Dessutom rapporterar social- och hälsovårdsministeriet om de strukturer och praxis för jämställdhetsintegrering till EU och internationella aktörer.

Stöd i jämställdhetsintegreringen

Handboken Könsglasögonen i bruk - En handbok för ministeriernas jämställdhetsarbete innehåller praktiska anvisningar bland annat om bedömning av könskonsekvenser, lagberedning och planering av ministeriernas verksamhet och ekonomi. 

• Könsglasögonen i bruk: Handbok för ministeriernas jämställdhetsarbete

Statsförvaltningens webbutbildning om jämställdhet och likabehandling stöder myndigheternas jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegreringen i all verksamhet. Utbildningen har genomförts som ett samarbete mellan social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd och eOppiva. 

• Jämställdhet och likabehandling – Hur och varför?