Miljökänslighet
Social- och hälsovårdsministeriet har skapat ett samordningsnätverk som ska fördjupa sig i olika typer av miljökänslighet. Syftet med nätverket är att reda ut ministeriets och dess förvaltningsområdes synpunkter på olika former av överkänslighet som människor anser att miljön orsakar. I nätverket begrundas följande frågor:
- hur vanligt det är att miljökänslighet upplevs och hur ofta det här i väsentlig grad begränsar individens funktionsförmåga
- vilka åtgärder som förebygger och lindrar de miljökänslighetssymtom som upplevs
- hur patientundersökningen av olika typer av miljökänslighet kunde utvecklas
Nätverkets verksamhet är en del av den verksamhet som bedrivs av sammanslutningen av expertinrättningar inom SHM:s förvaltningsområde (SOTERKO).
En del människor utvecklar hälsoskadliga symtom i vissa arbets- och levnadsmiljöer, trots att en stor del av människorna inte får symtom av samma miljö eller exponering. Faktorer som har förknippats med symtomen omfattar bland annat mikrober (mögel, bakterier, jäst), olika kemikalier och doftämnen samt elektromagnetiska fält.
Miljökänslighet i sjukdomsklassificeringen ICD-10
Miljökänslighet har lagts till i den finländska sjukdomsklassifieringen ICD-10 under namnet R68.81: Fortgånde eller upprepad exceptionell känslighet för miljöns sedvanliga faktorer. Att beteckningen tas i bruk främjar vägledningen till vård, samt statistikföring av miljökänslighet och forskning i ämnet.
Myndigheternas och expertinrättningarnas roller i undersökandet av miljökänslighet
Institutet för hälsa och välfärd (THL) reder ut vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga överkänslighetssymtom som beror på miljön. THL följer också upp forskningen inom branschen samt användningen och utvecklingen av sjukdomsklassificeringen ICD-10.
Arbetshälsoinstitutet (TTL) är en expertinrättning inom fältet problem i inomhusluften och exponeringsfaktorer i arbetsmiljön och hälsoverkningarna i anslutning till dessa. TTL forskar i vilka åtgärder som förebygger uppkomsten av miljökänslighet som hotar arbetsförmågan samt främjar vården.
Strålsäkerhetscentralen (STUK) följer upp elkänslighet i synnerhet med tanke på rådgivningen om strålskydd. STUK svarar på befolkningens och yrkespersonalens frågor om elkänslighet.
Gällande verkställandet av kemikalielagstiftningen ansvarar Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) för uppgifter som hör till den behöriga myndigheten samt informationstjänsten. Tukes har gjort en utredning (på finska) om regleringen av allergiframkallande kemikalier.
Miljöministeriet svarar för lagstiftningen i anslutning till byggande.
Fukt- och mögeltalkot är ett riksomfattande handlingsprogram, och avsikten med talkot är att sätta igång en totalrenovering av byggnadsbeståndet i Finland. Talkot genomförs i samarbete med bland annat ministerierna, aktörerna inom statsförvaltningen, kommunsektorn, organisationer och företagsvärlden.
Skriftliga spörsmål och svar om miljökänslighet
- Doftöverkänslighet och diagnosnummer (SS 451/2011 rd)
- Diagnostisering av mögelsymtom och inrättande av diagnosnummer (SS 106/2012 rd)
- Beaktande av elöverkänslighet vid byggande av infrastrukturen (SS 669/2014 rd)
- Klassificering av elöverkänslighet som ett stödberättigat funktionshinder (SS 516/2013 rd)
- Erkännande av elöverkänslighet inom socialskyddet (SS 1048/2012 rd)
- Upptagning av elöverkänslighet i sjukdomsklassificeringen (SS 640/2010 rd)