Social- och hälsocentralerna
Social- och hälsocentralen är invånarens närmaste och mest bekanta vårdplats där många av de hälso- och sjukvårdstjänster som välfärdsområdet ordnar tillhandahålls.
Vid social- och hälsocentralerna får man i synnerhet grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster och socialvårdens handlednings- och rådgivningstjänster som i väsentlig grad anknyter till dessa. Utöver dessa tjänster har hälsocentralerna hand om uppföljningen och främjandet av befolkningens hälsa.
Social- och hälsocentralerna har vanligtvis bland annat följande tjänster:
- Läkarmottagning för insjuknade och personer som sköter en långvarig sjukdom. Ofta har social- och hälsocentralerna också vårdavdelningar för dem som behöver sjukhusvård. Hälsocentralläkaren konsulterar en specialistläkare eller remitterar vid behov patienten till en specialistläkare för undersökning eller vård.
- Sjukskötarnas mottagningar för behandling av långvariga sjukdomar, ofta även för bedömning av vårdbehovet samt för behandling av mindre skador eller sjukdomar.
- Hälsorådgivning och hälsoundersökningar för invånarna i området.
- Mödra- och barnrådgivningstjänster
- Screeningundersökningar och vaccinationer
- Tandvårdstjänster för hela befolkningen
- Skol- och studerandehälsovårdstjänster för elever i grundskolor och gymnasier samt för studerande vid yrkesläroanstalter Hälso- och sjukvården genomförs i samarbete med läroanstalterna
- Sådan vård av den psykiska hälsan som förebygger och identifierar psykiska störningar samt behandlar och rehabiliterar personer med psykiska störningar och psykiska sjukdomar Utöver vid hälsocentralernas mottagningar ordnas vård också ofta i separata arbetsgrupper. Vid jouren ges brådskande vård. Brådskande fall sköts alltid genast vid hälsovårdscentralerna. Kvälls- och nattjour finns ofta vid sjukhusens samjour.
- Hemsjukvård och hemsjukhusvård ordnas vid behov i patientens hem.
Bestämmelser om social- och hälsocentralernas verksamhet finns i lagen
Bestämmelser om social- och hälsovårdscentralernas verksamhet finns i hälso- och sjukvårdslagen
Bestämmelser om ordnandet av hälsocentralernas verksamhet finns i lagen om ordnande av social- och hälsovård.
- Lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021)
Ordnande av hälso- och sjukvårdstjänster
I Finland finns cirka 130 hälsocentraler. Nästan alla hälsocentraler har flera hälsostationer.
Välfärdsområdet ansvarar för att invånarna får de hälso- och sjukvårdstjänster som de behöver.
Välfärdsområdet kan producera tjänsterna självt, i samarbete med ett annat välfärdsområde eller köpa dem av privata tjänsteproducenter. Vissa tjänster kan också ordnas med servicesedlar. Bestämmelser om avgifter inom den offentliga hälso- och sjukvården finns i klientavgiftslagen.
Kunden kan välja vilken hälsostation han eller hon vill anlita för att få icke-brådskande primärvårdstjänster. Det är också möjligt att välja en hälsostation utanför det egna välfärdsområdet.
Övriga myndigheters uppgifter i hälso- och sjukvårdstjänsterna
Institutet för hälsa och välfärd (THL) är en expertmyndighet inom hälso- och sjukvården som forskar i och utvecklar tjänsterna. Bland annat följer THL upp hälso- och sjukvårdstjänsternas genomslag och hälso- och sjukvårdens kvalitet samt tidsgränserna för att få vård.
- Tillgång till vård inom primärvården (THL) (på finska)
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) övervakar social- och hälsocentralernas och deras personals verksamhet på riksnivå. För den regionala tillsynen svarar regionförvaltningsverken (RFV).