I Finland skyddas alla barn, även asylsökande
Alla barn har rätt till omsorg och beskydd, oberoende av om de är födda i Finland eller någon annanstans.
De barn som kommer till Finland som asylsökande får merparten av de social- och hälsovårdstjänster som de behöver via förläggningarna. Grupphem och enheter för stödboende som är avsedda för barn är också förläggningar. När socialservice tillhandahålls ska finkänslighet och principen om lindrigaste tillräckliga åtgärd följas, om inte barnets bästa kräver annat. Om barnet har kommit till landet tillsammans med sina föräldrar, bör även asylsökande föräldrar stödas i deras uppfostringsuppgift. Dessutom bör det ses till att barnskyddsåtgärder får så små negativa konsekvenser som möjligt för barnet och dess familj.
Om det konstateras att ett asylsökande barn har behov av barnskydd, ansvarar kommunen för att ordna barnskyddet.
Behovet utreds i samarbete mellan kommunens och förläggningens personal enligt samma principer som inom barnskyddet i övrigt och i överensstämmelse med barnskyddslagen. Barnskyddslagen gäller alltså inte endast barn som är permanent bosatta i Finland, utan de skyldigheter som det föreskrivs om i den är lika starka även i situationer där ett barn tillfälligt vistas i Finland eller söker asyl. Kommunen har rätt att fakturera förläggningen för de kostnader som barnskyddet för ett asylsökande barn har gett upphov till.
På vissa orter med förläggningar har det uppstått oklarheter om vilken aktör som har till uppgift att tillhandahålla minderåriga asylsökande service inom barnskyddet. Därför har social- och hälsovårdsministeriet också publicerat en kommuninfo om detta ämne. Samlad information om asylsökande som klienter inom barnskyddet finns i handboken Lastensuojelun käsikirja.
Ett asylsökande barn har ofta flytt undan förföljelse eller krig, tortyr, våld, diskriminering eller exploatering eller bevittnat sådant.
Ett barn i behov av barnskydd har ofta upplevt många saker som man skulle önska att ett barn aldrig skulle behöva uppleva. Ett asylsökande barn har ofta flytt undan förföljelse eller krig, tortyr, våld, diskriminering eller exploatering eller bevittnat sådant. Barnet har sannolikt förlorat många släktingar och vänner. Resan till Finland kan ha varit tung och strapatsfylld. Utöver det möter barnet ett helt nytt land och en helt ny kultur. Det är inte konstigt om en del barn med sådan bakgrund ibland kan uppvisa starka symtom.
Mottagningssystemet tillgodoser i stor utsträckning barnens och familjernas behov, men förläggningarna kan inte och får inte lämnas ensamma med de allra svåraste situationerna. Att utreda vad som är barnets bästa kan hjälpa de vuxna att fatta beslut även när barnets behov ser ut att stå i konflikt med föräldrarnas eller andra vuxnas intressen.
Barnets rätt till sådant beskydd och sådan omsorg som är nödvändig för dess välfärd baserar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter. Konventionens betydelse i barnskyddsarbetet beskrivs också kort i bl.a. kvalitetsrekommendationen för barnskyddet. Det program för utveckling av barn- och familjetjänsterna som anknyter till social- och hälsovårdsreformen är en kanal för att göra barns rättigheter mer synliga i Finland. Barnets rättigheter är dock inte bara en regeringsperiods, ett projekts eller en människas sak. Barnets rättigheter är förpliktande för alla vuxna.
Det är en klar sak att vi som samhälle i sista hand måste sörja för barnens välfärd i fråga om alla de barn som befinner sig i Finland. Det är min och din uppgift.
Marjo Malja
socialråd
Mer information
- Social- och hälsovårdsministeriets kommuninfo 2/2016:Asylsökandes rätt till service inom barnskyddet
- FN:s konvention om barnets rättigheter
- Kvalitetsrekommendation för barnskyddet (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2014:5)
- Programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna
- Lastensuojelun käsikirja, Institutet för hälsa och välfärd