Förebyggande av utslagning och fattigdom Auttava käsi

Social- och hälsovårdsministeriets verksamhet innefattar åtgärder för att stärka delaktigheten och den sociala välfärden och minska ojämlikheten. 

Utslagning och fattigdom förebyggs genom att stärka människors delaktighet och arbetsförmåga, minska arbetslösheten och öka människors framtidsmöjligheter och möjligheter att delta i samhället och sörja för den sociala tryggheten och basservicen.

Förebyggandet av utslagning och fattigdom förutsätter förvaltningsövergripande åtgärder och samarbete på bred front. 

Institutet för hälsa och välfärd THL producerar statistik om utslagning och social ojämlikhet. 

Utslagning är ett mångfasetterat problem

Med begreppet utslagning avser man olika former av utsatthet hos människor i dagens samhälle. 

Utslagning kan vara en följd av bland annat arbetslöshet, fattigdom, psykiska problem eller alkoholism, eller handla om att människan inte har möjlighet att påverka och delta i samhället. Utslagning hindrar människor att fullvärdigt delta i de normala funktionerna i samhället.  

Risken för utslagning är störst vid livsförändringar, till exempel när människan går ut grundskolan eller slutar studera eller när ett arbetsförhållande eller en parrelation tar slut. Risken för utslagning är stor när ett barn är tvunget att leva i en miljö med många olika faktorer som ökar risken för utslagning. 

Svårt att mäta fattigdom

Människor som lever på sociala förmåner löper stor risk att bli fattiga. 

Fattigdom i barnfamiljer har blivit vanligare i Finland. Risken för fattigdom gäller också ensamboende arbetslösa, studerande och människor som har atypiska jobb. 

Att mäta fattigdom är dock svårt. I välfärdsstater som Finland anses fattigdomen i allmänhet vara relativ. Relativ fattigdom betyder att människan inte själv förmår uppnå den allmänt accepterade rimliga minimilevnadsstandard som man förväntas ha i samhället. Orsaken kan vara brist på pengar, till exempel att man har låga inkomster. Enligt ett statistiskt perspektiv betyder relativ fattigdom ofta samma som relativ låginkomst. I Finland är den relativa fattigdomsgränsen 60 procent av hushållens medelinkomst. 

EU har som mål att antalet människor som löper risk för fattigdom eller utslagning ska minska avsevärt till år 2030. Finlands mål när det gäller att minska fattigdomen och utslagningen är 100 000 personer till år 2030. Social- och hälsovårdsministeriet har utarbetat en åtgärdsplan för att uppnå målet.