Missförhållanden, vanvård och våld vid vård utom hemmet inom barnskyddet

Anstalterna och fosterfamiljerna inom barnskyddet har i uppgift att ge placerade barn en trygg barndom. Ibland uppfylls inte denna uppgift och barnet utsätts för missförhållanden, vanvård och till och med våld vid vård utom hemmet.

En utredning över barnskyddets förflutna (omhändertagna barnsupplevelser av missförhållanden, vanvård och våld) börjarde hösten 2014. Social- och hälsovårdsministeriet konkurrensutsatte utredningen och institutionen för historia och etnologi vid Jyväskylä universitet valdes att genomföra den. Utredningen gjordes ur ett erfarenhetsbaserat perspektiv och bestådde i huvudsak av intervjuer.

Utredningen gäller perioden 1937-1983, det vill säga vården utom hemmet under den första barnskyddslagens tid. Den barnskyddslag som trädde i kraft 1984 innebar en märkbar förändring av arbetsprinciperna inom barnskyddet. Därför omfattar utredningen inte barnskyddet under eller efter den andra barnskyddslagens tid. Utredningen gäller både barn som placerats på anstalter och barn som placerats i familjer.

Målet med utredningen var

  1. att få kunskap om missförhållanden, vanvård och våld inom vård utom hemmet, om dessas karaktär och om mekanismer för uppdagande och ingripande i sådana situationer.
  2. att tydliggöra att missförhållanden, vanvård och våld som placerade barn utsätts för vid vård utom hemmet inte kan accepteras.
  3. att skapa strukturer och praxis som förhindrar att missförhållanden, vanvård och våld förekommer vid vård utom hemmet i dag (och i framtiden).

Bakgrundsinformation

  • År 1937 var 32 352 barn omhändertagna. År 1983 var motsvarande siffra 8 537.
  • Den första barnskyddslagen trädde i kraft 1936. Den kallades ofta för omhändertagandelagen, eftersom omhändertagande var den vanligaste åtgärden.
  • På 1970-talet fick åtgärderna inom öppenvården (t.ex. rådgivning, vägledning, varning, övervakning) en större roll, som växte ytterligare på 1980-talet.
  • Aga förbjöds på barnskyddsanstalterna innan den förbjöds i hemmen. Förbudet infördes stegvis: exempelvis förbjöds agan på barnskyddsanstalterna i vissa kommuner i början av 1950-talet. Allra sist förbjöds den i skolhemmen 1965.
  • Motsvarande utredningar har gjorts i bland annat Sverige, Norge, Island, Danmark, Irland, Wales, Skottland, Holland, Australien och Kanada. Utredningarna har grundat sig på observationer av att vården utom hemmet inte har kunnat erbjuda de placerade barnen en barndom fri från missförhållanden, vanvård och våld.

En ursäkt framfördes till dem som vanvårdats inom barnskyddets vård utom hemmet

Familje- och omsorgsminister Juha Rehula framförde den 20 november en ursäkt från staten till dem som har utsatts för vanvård när de varit placerade inom barnskyddets vård utom hemmet. Ursäkten framfördes i Helsingfors på barnkonventionens dag.

Mer information

Susanna Hoikkala, konsultativ tjänsteman 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga / YTO, Enheten för barn och unga / LANU Telefon:0295163482   E-postadress: