Genom att slopa tilläggsdagarna vill man främja äldre människors sysselsättning. Enligt flera forskningar har tilläggsdagarna en minskande effekt på sysselsättningen. Syfte med förändringen är att stärka de offentliga finanserna genom att höja sysselsättningsgraden.

Grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning kan under vissa förutsättningar betalas för de s.k. tilläggsdagarna efter att maximitiden för den första dagpenningsperioden löpt ut och tills den uppsagda arbetstagaren går i pension. 

Rätten till tilläggsdagar upphör helt och hållet den 1 januari 2023 för personer födda 1965 eller senare. Den nedre åldersgränsen för tilläggsdagarna höjs för personer födda 1963 och 1964. För personer födda 1963 höjs den nedre åldersgränsen till 63 år och för personer födda 1964 till 64 år.

Ändringen gäller inte dem som redan har rätt till tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa och inte heller personer födda 1962 eller tidigare.
I fortsättningen kan rätt till tilläggsdagarna gälla: 

1. personer födda 1955 eller 1956, som har fyllt 60 år före utgången av maximitiden
2. personer födda 1957–1960, som har fyllt 61 år före utgången av maximitiden
3. personer födda 1961 eller 1962, som har fyllt 62 år före utgången av maximitiden 
4. personer födda 1963, som har fyllt 63 år före utgången av maximitiden
5. personer födda 1964, som har fyllt 64 år före utgången av maximitiden.

Rätten till tilläggsdagar förutsätter utöver uppfyllandet av villkoret om åldersgränsen en även att personen arbetat en bestämd tid. Bestämmelserna som gäller arbetshistoria ändras inte.

Rätten till tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa prövas först efter att maximitiden för utbetalning av dagpenning löpt ut. Beslutet fattas alltså inte när arbetslöshetstiden börjar. 

När maximitiden löpt ut tar Fpa eller arbetslöshetskassan reda på om den som får arbetslöshetsdagpenning har hunnit uppnå den nedre åldersgräns som fastställs på basis av födelseåret innan maximitiden löpt ut. När maximitiden uppnåtts kontrollerar man också om den arbetslösa har arbetat minst fem år under de senaste 20 åren. När det gäller dessa villkor finns det ingen prövningsrätt. 

För närvarande kan följande personer få rätt till tilläggsdagar: 

1. personer födda 1955 eller 1956, som har fyllt 60 år före utgången av maximitiden
2. personer födda 1957–1960, som har fyllt 61 år före utgången av maximitiden
3. personer födda 1961 eller 1962, som har fyllt 62 år före utgången av maximitiden

Om den arbetslösa hör till en åldersklass som inte har rätt till tilläggsdagar, finns det även i fortsättningen många olika sätt att trygga utkomsten under arbetslöshetstiden. 

Äldres möjligheter att uppfylla arbetsvillkoret och att få rätt till grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning igen stöds även i fortsättningen via samhällsgaranterat arbete. Med samhällsgaranterat arbete avses äldres rätt att få arbete med lönesubvention för att kunna uppfylla arbetsvillkoret (11 kap. 1 § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice). Äldres rätt att få arbete med lönesubvention stärks dessutom genom de beslut som regeringspartierna fattar i samband med den kommande reformen av systemet med lönesubvention. 

Dessutom gäller fortfarande den bestämmelse som tryggar nivån på den inkomstrelaterade dagpenningen i vissa situationer för äldre som fyllt 58 år. Den bestämmelsen skyddar utkomsten i situationer där arbetsvillkoret har uppfyllts genom ett arbete där personen sysselsatts på grundval av skyldigheten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice eller om arbetsvillkoret i fråga om den arbetssökande som fyllt 58 år har uppfyllts till exempel i deltidsarbete eller i s.k. ströjobb på den öppna arbetsmarknaden. I dessa situationer ska den lön som ligger till grund för arbetslöshetsdagpenningen och därmed den inkomstrelaterade dagpenningen räknas om endast om lönen utifrån nya inkomstuppgifter är större än tidigare. 

Arbetsvillkoret för en person som fyllt 60 år kan även i fortsättningen uppfyllas genom att delta i sådan sysselsättningsfrämjande service som arbets- och näringsbyrån ordnar med stöd av 11 kap. 1 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Om det i arbetsvillkoret för den arbetssökande har räknats in den tid under vilken han eller hon deltagit i sysselsättningsfrämjande service, räknas inte den lön som ligger till grund för arbetslöshetsdagpenningen om.

Om den äldre inte uppfyller arbetsvillkoret igen genom arbete med lönesubvention, sysselsättningsfrämjande service eller arbete på öppna arbetsmarknaden tryggas utkomsten under arbetslöshetstiden genom arbetsmarknadsstödet. 

Närmare information om de nuvarande möjligheterna får du av arbets- och näringsbyrån, Fpa eller din arbetslöshetskassa.

Förändringen väntas minska långtidsarbetslösheten hos äldre, eftersom den väntas minska äldres arbetslöshetsperioder och öka sannolikheten att få ett jobb igen om personen blir arbetslös.

Den uppsagda personen ska registrera sig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån inom 60 dagar från uppsägningsdagen. Det nya omställningsskyddet ska bestå av en omställningspenning och en omställningsutbildning. Omställningspenningen motsvarar en månads lön för den uppsagda och betalas av Fpa eller av den uppsagda personens arbetslöshetskassa. Omställningspenningen ändrar inte tidpunkten för utbetalningen av arbetslöshetsdagpenningen. Värdet av omställningsutbildningen motsvarar högst den uppsagda personens lön för två månader. Utbildningen ordnas av arbets- och näringsbyråerna.

Utöver det nuvarande omställningsskyddet införs ett nytt paket för omställningsskydd för alla de över 55 år som blivit uppsagda av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker och som varit anställda hos en och samma arbetsgivare minst fem år.

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelserna om det nya omställningsskyddet tillämpas och omställningsskyddspremie för uppsägande arbetsgivare tas ut om arbetstagaren har sagts upp av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker den 1 januari 2023 eller senare.

Omställningsutbildningen ska bestå av utbildning som stöder sådana yrkesfärdigheter eller sådan företagsverksamhet som bidrar till att den uppsagda personen snabbt kan sysselsättas på nytt. Utbildningen ska i första hand motsvara den uppsagda personens mål och önskemål. Utbildningen kan bestå av yrkesinriktad fortbildning, kompletterande utbildning eller coachning eller av utbildning i företagsamhet. Utbildningen är högst sex månader lång.

Syftet med omställningsutbildningen är att den uppsagda ska kunna återgå till arbetslivet snabbt genom en kort och effektiv tilläggsutbildning. Omställningsutbildningens maximitid på sex månader är i normala fall inte tillräcklig för att få ett nytt yrke. Om alla villkor gällande omställningsutbildningen uppfylls och den uppsagda får ett nytt yrke eller kan driva ett företag genom den korta tilläggsutbildningen, finns det dock inget som hindrar det. Den uppsagda får om hen vill också använda arbets- och näringsbyråernas tjänster för att till exempel söka sig till en arbetskraftsutbildning som leder till en yrkesexamen.

I det nya paketet för omställningsskydd ingår en förlängd sysselsättningsledighet. Rätten gäller 55 år fyllda som varit anställda hos samma arbetsgivare minst fem år och som sagts upp av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker. Sysselsättningsledigheten hålls under uppsägningstiden. Under sysselsättningsledigheten kan den uppsagda delta på nytt i sysselsättningsfrämjande verksamhet, få nya kartläggningar av kompetens och arbetsförmåga och delta i omställningsutbildning. För närvarande är sysselsättningsledigheten 5, 10 eller 20 dagar beroende på hur lång uppsägningstiden är. Från och med 2023 är sysselsättningsledigheten för 55 år fyllda 5, 15 eller 25 dagar lång.

Rätten att förkorta arbetstiden (deltidsarbete) som gäller 55 år fyllda arbetstagare som varit anställda hos samma arbetsgivare i minst tre år stärks. Detta gäller också om arbetstagaren blir partiellt sjukledig eller går i partiell förtida ålderspension eller partiell delinvalidpension. 

Om arbetstagarens arbetstid förkortas på arbetstagarens initiativ kan utkomsten inte ersättas genom jämkat utkomstskydd för arbetslösa. 

Förändringen innebär inte att de 55 år fyllda som varit anställda hos samma arbetsgivare minst tre år har en subjektiv rätt att förkorta sin arbetstid. Om en arbetstagare begär om att få börja arbeta på deltid, ska arbetsgivaren i första hand ordna arbetet så, att det är möjligt att arbeta på deltid. Det krävs alltså aktivitet av arbetsgivaren när det gäller att ordna arbetet så, att det är möjligt att arbeta på deltid. Arbetstagaren kan inte på egen hand bestämma att börja arbeta på deltid, utan detta förutsätter att arbetsgivaren och arbetstagaren ingår ett avtal om det nya arbetstidsvillkoret.

Genom omställningsskyddspremien för uppsägande arbetsgivare finansieras en del av omställningsskyddet för 55 år fyllda personer som blivit uppsagda. I övrigt finansieras omställningsskyddet genom att höja arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremie en aning. På så sätt kommer de arbetsgivare som säger upp 55 år fyllda arbetstagare att stå för en större del av finansieringen av omställningsskyddet än övriga arbetsgivare. Ett av syftena med omställningsskyddspremien för uppsägande arbetsgivare är att minska uppsägningar av äldre arbetstagare.

Arbetsgivaren blir skyldig att informera 55 år fyllda personer som sagts upp av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker om att de har rätt till det nya omställningsskyddet. Inga andra nya skyldigheter införs för arbetsgivare. Den nya omställningsutbildningen ska ordnas av arbets- och näringsbyrån, omställningspenningen betalas av arbetslöshetskassan eller Fpa på basis av de löneuppgifter som meddelats till inkomstregistret. Arbetsgivarens finansieringsansvar vid uppsägningar blir också mer förutsägbart eftersom betydelsen av självriskpremien för tilläggsdagarna kommer att minska och så småningom försvinna helt då premien ersätts av en omställningsskyddspremie som betalas av den uppsägande arbetsgivaren i samband med uppsägningen.

Omställningsutbildningen och omställningspenningen för 55 år fyllda finansieras med arbetsgivarnas avgifter. Ändringarna påverkar arbetsgivarnas lönekostnader direkt så att arbetsgivarnas kollektiva arbetslöshetsförsäkringspremie ökar med en andel som motsvarar omställningsskyddspremiens kollektiva andel, dvs. 0,03 procent av lönen enligt beräkningen för 2023. På lång sikt kan de utgifter för arbetslöshetsförmåner som täcks med arbetslöshetsförsäkringspremierna dock minska som en följd av att tilläggsdagarna slopas och de sysselsättningsfrämjande åtgärderna ger resultat, eftersom den börda som arbetslöshetsförsäkringspremien utgör för arbetsgivarna minskar.

Bestämmelserna om 55 år fyllda personers rätt till ytterligare omställningsskydd vid uppsägning av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker finns i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och lagen om utkomstskydd för arbetslösa. För att de som har rätt att få ytterligare omställningsskydd ska känna till sin rätt och de villkor som ska uppfyllas ska arbetsgivaren informera de arbetstagare som sägs upp om detta. På så sätt säkerställer man att arbetstagarens rätt till omställningsskydd tillgodoses.

Den omställningsutbildning som erbjuds den uppsagda ska främja personens yrkesfärdigheter eller företagarfärdigheter och möjligheter att snabbt sysselsätta sig igen. Ur arbetsgivarnas perspektiv ökar dessa mål för utbildningen också möjligheterna att få kunnig arbetskraft. Slopandet av tilläggsdagarna inverkar dessutom på tillgången till äldre arbetskraft.

Det är meningen att den lönesubvention på 70 procent för långtidsarbetslösa 55 år fyllda som regeringspartierna har föreslagit ska ingå i regeringens proposition om reformen av systemet med lönesubvention. Utkastet till proposition var på remiss 1.4–27.5.2022. Regeringspropositionen om reformen ska överlämnas till riksdagen hösten 2022. Avsikten är att bestämmelserna om lönesubventionssystemet ska träda i kraft den 1 januari 2023.     

Inom den åtgärdshelhet som regeringspartierna beslutat om ska man separat bereda en helhet om 

• en höjning av maximibeloppet av förvärvsinkomstavdraget för 60 år fyllda
• en helhet om främjande av arbetsmotivationen i syfte att betona vikten av att beakta ålder och åldrande samt arbetets belastning
• genomförande av vissa förslag av rehabiliteringskommittén.

När riksdagen godkände lagändringarna gav den ett uttalande. Enligt uttalandet förutsätter riksdagen att regeringen följer upp inverkningarna av att rätten till tilläggsdagar stegvis slopas och att den nedre åldersgränsen höjs samt av ändringarna i omställningsskyddet på utvecklingen av sysselsättningen för 55 år fyllda personer och att regeringen lämnar en utredning till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet om dessa före utgången av 2024.

Det är viktigt att konsekvenserna av ändringarna följs upp, och det gäller både konsekvenserna för sysselsättningen och konsekvenserna för utkomsten. Det går dock inte separera konsekvenserna av utvecklingen på arbetsmarknaden från de konsekvenser som dessa förändringar har, vilket är viktigt att vara medveten om när man planerar uppföljningen. Vid uppföljningen av konsekvenserna är arbetslöshetskassornas, Folkpensionsanstaltens och arbetskraftsmyndigheternas statistik ett viktigt verktyg. 

Det är också skäl att samla data om hur omställningsskyddet som helhet påverkar myndigheter och arbetsgivare och vilka effekter det har för arbetsgivarnas kostnader.