Minister Krista Kiuru:
Social- och hälsovårdsreformen genomförs med fokus på servicen, strukturerna förnyas samtidigt

Det kan ta flera veckor att få en läkartid. Osäkra klienter irrar runt i servicedjungeln och söker efter rätta tjänster. Kommunernas vårdutgifter skenar iväg och kommunerna överväger nedskärningar i basservicen.

Dessa slags rubriker har upprepats alltför länge. Såväl sakkunniga som medborgare har i över tio år vädjat om utveckling av basservicen.

Vårdreformen inleds nu med fokus på utvecklandet av servicen. Detta är en betydande förändring emedan det tidigare arbetet till stor del prioriterat strukturerna.

Social- och hälsovårdsreformen inleds med utveckling av basservicen

Antti Rinnes regering inleder ett täckande utvecklingsprogram som ska stärka hälsocentralernas ställning inom vårdreformen. Målet med programmet Framtidens social- och hälsocentral är att utveckla de nuvarande hälsocentralerna till täckande social- och hälsocentraler med smidiga vårdprocesser som svarar mot klienternas individuella behov på ett bättre sätt än tidigare.

Reformen verkställs bland annat genom att skärpa vårdgarantin, genom att betona förebyggande arbete i stället för belastande vård samt genom att förstärka samarbetet mellan olika sakkunniga.

Dessutom satsas det i servicens kvalitet i och med att forskning och utveckling görs till en del av social- och hälsocentralernas vardag igen. Digitala och mobila tjänster tas i bruk i ändamålsenliga situationer.

Vårt mål är att säkerställa likvärdig tillgång till social- och hälsovårdstjänster för alla då vi behöver vård eller omsorg. Vårdreformen genomförs för att vi ska kunna garantera hållbar välfärd i Finland även under kommande årtionden.

Förnyade tjänster i en ny struktur

Vårdreformen inkluderar förutom utvecklingsprogrammet även reformering av strukturerna. Basservicen ska vila på en förvaltningsstruktur som klarar av framtida utmaningar.

Social- och hälsovårdsstrukturen konstrueras enligt modellen med 18 självstyrande landskap och fem samarbetsområden. Det är viktigt att den offentliga sektorn förblir organisatör och huvudsaklig serviceleverantör även i den framtida modellen.

Landskapen kommer huvudsakligen att producera tjänsterna själva, och de offentliga tjänsterna kompletteras av privata aktörer och den tredje sektorn.

Under hösten 2019 kommer vi först att inleda utredningarna om eventuella särlösningar och kommuners möjligheter att agera serviceleverantör. Dessa utredningar är ett led i den strukturella reformen. Före utgången av 2020 ska vi ha utrett finansieringen och landskapens sektorsövergripande uppgifter.

Jämlika social- och hälsovårdstjänster för alla

Social- och hälsovårdsreformen har beretts i över ett årtionde, så det börjar vara dags att slutföra denna omfattande reform. Vi genomför reformen så att social- och hälsovårdstjänsterna prioriteras.

Den finländska befolkningen åldras snabbast i Europa och servicebehovet ökar. Den sjunkande nativiteten minskar samtidigt kommande arbetsföra generationer och därigenom skatteinflödet.

Förändringen vi står inför utgör aldrig någon lätt ekvation, i synnerhet på orter där befolkningen minskar både på grund av nativitetsförändringen och av åldrandet. Därför behöver vi en social- och hälsovårdsreform.

Reformen behövs även för att ingen ska känna sig osäker om man får hjälp då det behövs. Var och en av oss förtjänar likvärdiga möjligheter till vård och omsorg då vi har behov av dem.

Krista Kiuru
familje- och omsorgsminister