Allmänt stöd

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska regeringen genomföra en reform av grundskyddet som ska uppmuntra till arbete, göra den sociala tryggheten smidigare och förenkla förmånerna med beaktande av rekommendationerna och utredningarna i mellanrapporten från kommittén för social trygghet.

Målet för reformen är att det ska finnas ett enda allmänt stöd, som ska omfatta en grunddel för levnadskostnader, en del för boendet och en behovsprövad del som sistahandsskydd. Innehållet och detaljerna i det allmänna stödet preciseras i takt med att beredningen framskrider. 

Det allmänna stödet ska så rätlinjigt som möjligt minska när arbetsinkomsterna stiger, så att det blir lättare att förutse och beräkna den inkomst som blir kvar efter skatt.

Syftet med det allmänna stödet är att det ska bli mera lönsamt att arbeta, att den sociala tryggheten ska fungera smidigare och att förmånssystemet ska bli enklare. 

Beredningen av det allmänna stödet under regeringsperioden ska ske i etapper.

Den första fasen går ut på att bereda Fpa:s modell med en enda ansökan och att förbereda det allmänna stödet inför halvtidsöverläggningen. Samtidigt ska man sammanjämka bestämmelserna om förfarandena för de olika grundskyddsförmånerna och se över bestämningsgrunderna för förmånerna. Avsikten är att utkastet till den regeringsproposition som bereds i den första fasen ska sändas på remiss våren 2025.

Arbetet med samordnandet av grundskyddsförmånerna inleddes redan i slutet av år 2023 när de skyddade beloppen och barnförhöjningarna slopades.

Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska bereda en modell för det allmänna stödet. Arbetsgruppen består av experter från social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, THL och Fpa.

Under beredningen hörs centrala arbetsmarknadsorganisationer, civilsamhällesorganisationer och andra intressegrupper.

Nej. Det allmänna stödet ska vara en orsaksbaserad förmån, som betyder att det måste finnas någon orsak för att få stödet. 

Villkoren och grunderna för beviljandet av en grundskyddsförmån varierar beroende på livssituationen. Den som beviljas förmånen ska vara förpliktad att söka jobb, ta emot erbjudna tjänster eller uppfylla andra särskilt nämnda förpliktelser, t.ex. att delta i utbildning eller rehabilitering.

Grundskyddsförmåner beviljas på basis av arbetsoförmåga, sjukdom, ålderdom, barnafödsel eller förlust av försörjare. Grundskyddsförmåner är till exempel  minimibeloppen av dagpenningsförmånerna och arbetsmarknadsstödet.  

Nej. Det allmänna stödet ska följa den finländska sociala trygghetens principer och särdrag. 

Ja. Den sociala tryggheten reformeras under regeringsperioden genom regeringsprojekt och genom det arbete som görs i kommittén för social trygghet. Utöver modellen med allmänt stöd inom grundskyddet handlar projekten bland annat om att reformera utkomststödet och det allmänna bostadsbidraget.

Den parlamentariska kommitté för social trygghet som består av representanter för samtliga riksdagsgrupper föreslog i sin mellanrapport i mars 2023 att grundskyddsförmånerna ska förenhetligas och samordnas. Som en följd av detta ska man inom ramen för regeringsprogrammet genomföra det allmänna stödet genom ett regeringsprojekt där man beaktar rekommendationerna och utredningarna i mellanrapporten från kommittén för social trygghet. 

Kommittén för social trygghet följer upp beredningen av det allmänna stödet. 

• Kommittén för social trygghet

Du kan följa beredningen via social- och hälsovårdsministeriets webbplats.

• Reformen av sociala tryggheten
• Projektportalen (på finska)