Minister Blomqvist: Budgetering är också jämställdhetspolitik
Budgetförhandlingarna inför 2021 är viktiga också ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen har i regeringsprogrammet förbundit sig till att främja jämställdhet, inklusive i budgetprocessen och i alla centrala reformer. Det här har också en koppling till kunskapsbaserat beslutsfattande. Genom att utnyttja statistik och konsekvensbedömningar kan vi förbättra transparensen, ändamålsenligheten och rättviseaspekten i beslutsfattandet, också ur ett jämställdhetsperspektiv.
Vid beredningen av regeringens budgetproposition har ministerierna gjort sammandrag över den verksamhet – anslag, mål och uppgifter – som är av betydelse för jämställheten. Det här är ett förfarande som tillämpats i många år, men som nu utvecklats ytterligare, trots de svårigheter coronakrisen medfört – och i år har ministerierna lyckats bättre än någonsin tidigare. Genom dessa sammandrag kan beslutsfattare snabbt granska hur verksamheten och budgeteringen inom de olika förvaltningsområdena påverkar jämställheten. Det ligger i vårt allas intresse att man redan i beredningsfasen har tillgång till så mycket information som möjligt, också om budgetens oavsiktliga och indirekta konsekvenser för jämställdheten. På så vis är det möjligt att finna lösningar som åtminstone minimerar de negativa konsekvenserna för jämställdheten.
Regeringen har satt upp många jämställdhetsmål, som ska uppnås bland annat genom jämställdhetsprogrammet och arbetet för lika lön. Också förebyggande av våld mot kvinnor och våld i hemmet, och förbättrande av tjänsterna för våldsoffer stärks. Särskilt nu under coronapandemin behövs nya former av förebyggande verksamhet med låg tröskel, och till exempel webbtjänsterna bör utvecklas. Coronapandemin kan dessutom leda till servicebehov som syns först efter en längre tid. Med tanke på jämställdhetspolitiken är det viktigt att vi värnar om att de instanser och medborgarorganisationer som främjar jämställdheten har tillräckliga resurser.
Jämställdhetsperspektivet beaktas i samband med större reformer och projekt
Avsikten med de sammandrag om jämställdheten som ingår i budgetpropositionen är inte bara att presentera de anslag som särskilt avsatts för jämställdhetsåtgärder. Lika viktigt är det att urskilja och beakta jämställdhetsperspektivet till exempel i samband med större reformer och projekt. I beredningen av budgeten för 2021 har ministerierna beaktat detta, och lyft upp jämställdheten också i anknytning till socialskyddsreformen, barnstrategin, programmet för grundläggande och mänskliga rättigheter, handlingsplanen mot människohandel, förlängningen av läroplikten, kontinuerligt lärande, ändringen av äldreomsorgslagen, digitaliseringen av arbetsmetoder, och utvecklingen av trafik, regioner och av arbetsmarknaden. Det är skäl att granska brott och olyckor ur ett jämställdhetsperspektiv, och främjandet av jämställdhet och likabehandling är mycket aktuellt även inom idrotten.
Nu under coronapandemin och under återhämtningen är det viktigt att vi håller fast vid våra jämställdhetsmålsättningar, och att vi utvärderar vilka effekter coronapandemin haft på jämställdheten. Detta har vi tänkt på när vi har utarbetat jämställdhetsprogrammet, och därtill kommer vi att göra en omfattande utredning av coronakrisens hälsorelaterade, ekonomiska och sociala konsekvenser ur könsperspektiv.
Det finns ändå skäl att fortsätta utvecklingsarbetet för att få ännu mer täckande information om hur budgeten påverkar jämställdheten. Konsekvenserna för jämställdheten kunde granskas också i samband med tilläggsbudgetarna. Därtill är det också viktigt att jämställdhetens betydelse tas på allvar också vid den fortsatta beredningen. På så vis får vi program, projekt och lagar som bättre och mer effektivt främjar jämställdheten, och ett mer rättvist samhälle.
Att främja jämställdheten kräver kunskap och vilja att utveckla
Jämställdhet och jämlikhet är mål som har ett brett understöd i Finland. Att främja jämställdheten kräver inga trollkonster, men däremot kunskap och vilja att utveckla. Man borde till exempel oftare och i ett tidigare skede av beredningen av budgeten använda sådan information som analyserats ur ett könsperspektiv. Under våren har vi utarbetat en digital utbildning för myndigheter i syfte att öka kunnandet. För närvarande är utbildningen tillgänglig för statliga myndigheter, men vi utreder möjligheterna att öppna utbildningen också för andra myndigheter. Jag tror att vi är på god väg mot en mer jämställdhetsmedveten budgetering, och att detta är något vi alla vinner på.
Thomas Blomqvist
Minister för nordiskt samarbete och jämställdhet