Internationella jämställdhetspriset till en förebild som krossat glastak

Det internationella jämställdhetspriset, som inrättats av Finlands regering, överräcktes torsdagen den 14 december till Angela Merkel.

Angela Merkels personhistoria gör henne till en av de mest inflytelserika kvinnorna i världen genom tiderna. Hon är obestridligen en kvinna som krossat glastak och en förebild för många kvinnor och flickor. I Tyskland sägs det att barn frågar om även en man kan bli förbundskansler. När Tarja Halonen var president i Finland berättades en motsvarande anekdot även här.

Merkels första politiska post var som minister för kvinno- och ungdomsfrågor i början av 1990-talet. Då var utvecklingen inom den tyska jämställdhetspolitiken långsam. Följande årtionde blev Merkel förbundskansler. Under de senaste åren har hon lyft fram jämställdhetsfrågor ännu aktivare än tidigare.

Kvinnors ställning i det ekonomiska och politiska beslutsfattandet är ett viktigt tema även inom den finländska jämställdhetspolitiken.

Det är välkänt att kvinnorna i Finland som de första i världen fick rösträtt och blev valbara i politiska val 1906. Sedan dess har kvinnorna varit representerade i det politiska beslutsfattandet, och på 2000-talet har andelen kvinnor i kommunernas fullmäktige samt i riksdagen och regeringen stigit till 40–50 procent.

När det gäller ekonomisk makt i Finland är siffrorna inte lika smickrande. Andelen kvinnor i börslistade bolags styrelser är 27 procent, och av bolagens verkställande direktörer är endast 7 procent kvinnor. Regeringen har i sitt jämställdhetsprogram förbundit sig att följa upp hur jämställdheten i börsbolagens styrelser utvecklas. Under hösten 2018 kommer regeringen att göra en bedömning av lagstiftningsbehovet på området.

I Tyskland har det redan vidtagits åtgärder i denna fråga. I januari 2016 trädde det i Tyskland i kraft en lag enligt vilken minst 30 procent av medlemmarna i de största börsbolagens styrelser ska vara kvinnor. Även medelstora bolag förväntas vidta åtgärder för att öka andelen kvinnor i styrelserna.

Angela Merkel har också lyft fram kvinnors ställning i utvecklingsländerna.
 

År 2015 föreslog Tyskland för G7-länderna ett initiativ för att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt. Syftet med initiativet är att höja den yrkesmässiga kompetensen och företagsamheten bland kvinnor i utvecklingsländerna fram till 2030. Kvinnors och flickors ställning har också varit i fokus inom den finländska utvecklingspolitiken redan i flera årtionden. Kvinnors ställning under och efter konflikter, kvinnors roll i arbetet mot klimatförändringen och inte minst kvinnors rätt till utbildning utgör hörnstenar i vårt utvecklingssamarbete.

Tyskland publicerade även i år en rapport om de globala målen enligt Agenda 2030 och Tysklands åtgärder för att uppnå dem. Enligt rapporten ska Tyskland också publicera en nationell jämställdhetsrapport i år. Där beskrivs riktlinjerna för Tysklands jämställdhetspolitik de kommande åren. Centrala frågor är bl.a. kvinnors yrkeskarriärer, familjebildning och fördelning av omsorgsansvaret. Fokus i både Finlands och Tysklands jämställdhetspolitik är alltså mycket likartat.

Det blir intressant att se Angela Merkels roll när riktlinjerna för Tysklands jämställdhetspolitik dras upp. Jag hoppas att det internationella jämställdhetspriset sporrar henne att göra dessa frågor till kärnfrågor i rikspolitiken.

Tanja Auvinen
Direktör, jämställdhetsenheten
Social- och hälsovårdsministeriet