Bestämmelserna om principerna för tjänsteutbudet inom social- och hälsovården - tio aktuella frågor

1.Vad är tjänsteutbudet inom social- och hälsovården?

Med tjänsteutbudet inom socialvården och hälso- och sjukvården avses de tjänster, den vård och de metoder som finansieras med offentliga medel. 

I hälso- och sjukvårdslagen föreskrivs det på allmän nivå om tjänsteutbudet inom hälso- och sjukvården. Till tjänsteutbudet inom hälso- och sjukvården hör till exempel olika behandlingar och vårdmetoder.  

I socialvårdslagen förtecknas de socialvårdstjänster och uppgifter som välfärdsområdet är skyldigt att ordna och de stödbehov som man ska tillgodose inom socialvården. Det finns dock inga exakta bestämmelser om förfarandena och metoderna inom de olika tjänster som ingår i det tjänsteutbud som avses i socialvårdslagen. 

2. Vad innebär principerna för tjänsteutbudet i praktiken?

Med principerna för tjänsteutbudet avses de kriterier eller villkor som styr verksamheten inom servicesystemet och som används för att bedöma om det finns grunder för att en viss tjänst eller metod ska ingå i det offentliga tjänsteutbudet.

Vid den pågående beredningen utreds och fastställs de principer som ska tillämpas när man i fortsättningen bestämmer vilka tjänster och metoder ska ingå i tjänsteutbudet inom hälso- och sjukvården. På samma sätt ska principerna för tjänsteutbudet styra innehållet, förfarandena och metoderna inom socialvården i fortsättningen. 

3. Varför behöver principerna för tjänsteutbudet tas in i lag?

Genom att ta in principerna i lag vill man säkerställa att de tjänster som finansieras med offentliga medel ger största möjliga nytta för befolkningen och att de viktigaste tjänsterna erbjuds på lika villkor i alla regioner. 

De lagstadgade principerna förbättrar medborgarnas förtroende för systemet eftersom beslut och mål blir transparenta och baserar sig på gemensamma principer.  

4. Avser man med principer alltså något annat än tjänsterna?

Ja, principerna handlar om kriterier som ska uppfyllas för att en tjänst eller en metod ska väljas med. Med tjänster avses de åtgärder och stödformer som erbjuds till medborgarna. 

5. Är det fråga om att man prioriterar vissa tjänster, dvs. sätter dem i viktighetsordning?

Bestämmelserna om principerna ska styra prioriteringen och servicesystemets verksamhet.  Syftet är att säkerställa att de resurser som finns till förfogande utnyttjas så effektivt och rättvist som möjligt och att man inom social- och hälsovården kan få bästa möjliga hälsonytta och välfärd med tanke på hela befolkningen.

Inom hälso- och sjukvården betyder prioriteringen val mellan olika tjänster, behandlingar och metoder för att uppnå bästa möjliga hälsonytta i hela befolkningen. Inom socialvården betyder prioriteringen att man väljer de metoder och arbets- och verksamhetssätt som kan tillgodose klientens behov på bästa möjliga sätt. 

Att prioritera är en etisk utmaning eftersom det gäller beslut som rör människors välfärd och rättigheter.  

Avsikten är inte att spara, utan att sörja för att de lösningar som man beslutar sig för är kostnadseffektiva och leder till hälsa och välfärd, att de är rättvisa både på individnivå och på befolkningsnivå och att de inte ökar ojämlikheten mellan befolknings-, kund- och patientgrupperna.

6. Vem kan delta i beredningen?

Under beredningen ordnas olika slags workshoppar eller enkätundersökningar där såväl beslutsfattare, experter och yrkespersoner inom social- och hälsovården som medborgare kan delta. 
 
Man samlar in synpunkter från många olika instanser eftersom ämnet är viktigt och svårt och eftersom principerna bör vara allmänt accepterade.  

När beredningen kommit så lång att man har konkreta förslag sänds regeringens utkast till regeringens proposition på remiss via utlåtandetjänsten, och där kan alla som är intresserade av ämnet lämna in kommentarer.

7. Under sex veckor i början av 2025 fick medborgarna lämna in sina synpunkter på principerna. Men många missade den här möjligheten - kommer det fler tillfällen att bli hörd?

Det planeras inga fler enkätundersökningar. När utkastet till regeringens proposition sänds på remiss kan vem som helst lämna in kommentarer.

8. Många upplevde att frågorna var svåra. Är kritiken befogad?

Kritiken är förståelig eftersom ämnet är svårt också för yrkesfolket, experterna och beslutsfattarna. 

Vissa frågor var invecklade och det var inte alltid lätt att välja svar av alternativen. Vissa respondenter upplevde å andra sidan att mångfacetterade frågor hade förenklats eller avgränsats för mycket. 

Det är också möjligt att respondenterna förstod frågorna på mycket olika sätt. 

9. Hur beaktas medborgarnas enkätsvar under beredningen?

Enkäten är ett sätt att kartlägga vad medborgarna anser om något ämne och att säkerställa att frågorna behandlas från tillräckligt många olika synvinklar. Det fattas dock inga beslut direkt utifrån enskilda enkäter.

10. Hur framskrider beredningen?

Beredningen fortsätter med ett diskussionsmöte med yrkesutbildade personer inom social- och hälsovård och intressegrupper våren 2025.

Lagberedningen är uppdelad i flera faser. Hösten 2025 ordnas ett samråd om regeringspropositionen som är öppet för alla. Remissvaren kommer att beaktas i den fortsatta beredningen. Målet är att bestämmelserna om principerna för tjänsteutbudet ska träda i kraft vid ingången av 2027.