Familjevård
Social- och hälsovårdsministeriet bereder lagstiftningen gällande familjevård och ansvarar för dess allmänna styrning och utveckling.
Familjevård avser att ordna omvårdnad av en person dygnet runt i ett privathem som inte är klientens eget. Den vanligaste formen av familjevård är inom barnskyddet för barn som placerats i vård utom hemmet. Andra som vårdas inom familjevården är utvecklingsstörda barn och vuxna samt rehabiliteringsklienter inom mentalvården. I några kommuner ordnas familjevård också för äldre personer.
Familjevårdslagen innehåller bestämmelser om de allmänna kvalitetskraven för vårdplatsen eller familjehemmet, vårdarnas utbildning, maximiantalet personer som vårdas, uppdragsavtalet, vårdarvode och ersättning av kostnader.
Kommunen ordnar familjevården
Det kommunala barnskyddet eller den kommunala handikapp- eller äldreomsorgen godkänner familjehemmen, ingår uppdragsavtal med familjehemmet och placerar sedan klienterna där.
Privata, professionellt bedrivna familjehem behöver regionförvaltningsverkets tillstånd för sin verksamhet. En privat familjevårdare däremot ingår ett uppdragsavtal med kommunen och behöver inget särskilt tillstånd från regionförvaltningsverket.
Klienterna inom familjevården betalar en överenskommen klientavgift till kommunen, som för sin del betalar arvoden och ersättningar till familjevårdaren. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer årligen de minimiersättningar och arvoden som betalas till familjevårdare.