1,3 miljoner olika sätt att vara pappa

Det finns över en miljon pappor i Finland. Bland dessa finns det många olika berättelser och erfarenheter av vad faderskap är och hur pappans roll har förändrats under årtiondenas lopp.

Under 2020-talet har faderskapet antagit många olika former. Man kan vara pappa i en kärnfamilj, som ensamförsörjare, som umgängesförälder och i en nyfamilj. Även om faderskapet och dess ideal lever och förändras med tiden, förblir dock vissa saker oförändrade. Ur barnets perspektiv är det viktigaste fortfarande den tid som tillbringas tillsammans med pappan.

Familjeledigheten är pappans och barnets gemensamma tid

För närvarande har papporna rätt till nio veckors faderskapsledighet samt föräldraledighet som kan tas ut av vem som helst av föräldrarna. I praktiken utnyttjar endast en liten del av papporna sin rätt till ledigheter fullt ut. Det som är positivt är att nästan 80 procent av papporna tar ut faderskapsledighet i samband med barnets födelse. Å andra sidan tar över hälften av papporna inte alls ut faderskapsledighet efter föräldrapenningsperioden. I dessa fall blir alltså, beroende på pappan, cirka 36–54 faderskapspenningsdagar oanvända. Endast ett par procent av papporna har årligen fått föräldrapenning. 

Användningen av faderskapsledighet har gradvis ökat under årens lopp, särskilt på grund av de lagändringar som gjorts i fråga om faderskapspenningen. Vi är dock fortfarande långt ifrån en jämställd användning av föräldraledigheterna. Därför reformeras familjeledigheterna nu på ett betydande sätt.
 
Syftet med familjeledighetsreformen är att uppmuntra till ett jämställt föräldraskap och på så sätt påverka såväl föräldrarnas och arbetsgivarnas som hela samhällets attityder. Reformen ger goda möjligheter till en jämlik fördelning av föräldraledigheterna och vårdansvaret för barnet mellan föräldrarna. I fortsättningen kan båda föräldrarna, om de så önskar, i tur och ordning vara lika länge hemma med barnet, dvs. i drygt ett halvt års tid. Om familjen så önskar kan mamman ta ut familjeledighet av nuvarande längd.

Det är även pappornas rättighet att få tillbringa tid med sina små barn. Genom reformen vill man uppmuntra båda föräldrarna, i synnerhet papporna, att använda sina familjeledigheter. I och med reformen har alla föräldrar som är vårdnadshavare till ett barn, såväl boendeföräldrar som umgängesföräldrar, en egen självständig rätt till föräldraledighet. Även andra föräldrar har möjlighet till föräldraledighet, eftersom en umgängesförälder kan överlåta sina föräldrapenningsdagar till barnets sociala förälder. 

Regeringens proposition om familjeledighetsreformen behandlas för närvarande i riksdagen. Reformen träder i kraft den 1 augusti 2022 om lagarna stadfästs såsom regeringen har föreslagit.

Babytiden är en viktig och värdefull period. Då skapas grunden för ett nära förhållande mellan barnet och föräldern. Detta har ofta långtgående konsekvenser – den nära kontakt som skapas i ett tidigt skede kvarstår genom åren då barnet växer upp. En jämn fördelning av ansvaret i fråga om vården av barnet och hushållsarbetet har en positiv inverkan också på förhållandet mellan föräldrarna – undersökningar har visat att ju mer jämlikt ansvaren fördelas, desto nöjdare är föräldrarna med sitt parförhållande. Detta har också stor betydelse för hela familjens välfärd.

Föräldrarna borde tillsammans planera familjeledigheterna i god tid före barnets födelse. Det nya systemet för föräldraledigheter erbjuder föräldrarna mycket flexibilitet och valmöjligheter beroende på familjens situation och behov. Föräldraledigheterna kan användas utan avbrott från barnets födelse eller tas ut i perioder tills barnet fyller två år. Föräldrarna kan turas om med att sköta barnet eller hålla familjeledigheterna efter varandra. Det viktigaste är att tänka på den bästa och mest fungerande lösningen för det egna barnet och den egna familjen.

Det är viktigt att hela samhället stöder papporna

Genom att förnya familjeledigheterna kan familjerna uppmuntras att fördela omsorgsansvaret mer jämnt. Det är dock också av betydelse på vilket sätt det ges stöd i föräldraskapet och hur föräldrarna bemöts på olika nivåer och inom olika tjänster i samhället. Dessa metoder och möten bidrar till att skapa  moderskapets och faderskapets roller. Därför är det viktigt att pappan betraktas som jämbördig förälder till exempel vid besök hos rådgivningen och inom andra social- och hälsovårdstjänster. Också papporna bör erbjudas stöd i frågor som gäller föräldraskap redan under graviditeten, och pappornas roll i barnets vardag bör ses som jämlik i förhållande till den andra föräldern. Föräldrarna har rätt till och bör få lika stöd för sitt föräldraskap, även i skilsmässofamiljer och när barnet bor växelvis hos föräldrarna.

Även arbetsgivarna spelar en viktig roll i arbetet med att uppnå målet om ett mer jämställt omsorgsansvar. I bästa fall kan möjligheten för en arbetstagare att flexibelt kombinera arbete och familjeliv innebära en konkurrensfördel för arbetsplatsen och en faktor som binder arbetstagarna till organisationen. Alla parter är vinnare i denna ekvation.

Vi önskar er 1 300 000 gånger en glad fars dag 2021!

Hanna Sarkkinen
Social- och hälsovårdsminister

Krista Kiuru
Familje- och omsorgsminister

Thomas Blomqvist
Minister för nordiskt samarbete och jämställdhet