Reformen av den sociala tryggheten
Målet för reformen av den sociala tryggheten är ett smidigare och enklare system för social trygghet, och ett system som bättre uppmuntrar till arbete. Målet är att utveckla den sociala tryggheten både strukturellt och funktionellt på lång sikt.
Under regeringsperioden reformeras den sociala tryggheten genom olika regeringsprojekt och genom det arbete som görs i kommittén för social trygghet. Regeringens projekt inom reformen av den sociala tryggheten består bland annat i att pröva en modell med ett allmänt stöd inom grundskyddet och att se över utkomststödet och det allmänna bostadsbidraget.
Reformen av den sociala tryggheten genomförs i etapper. Olika delar kan bli klara och träda i kraft vid olika tidpunkter.
Allmänt stöd
Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska regeringen genomföra en reform av grundskyddet som bättre ska uppmuntra till arbete, göra den sociala tryggheten smidigare och förenkla förmånerna med beaktande av rekommendationerna och utredningarna i mellanrapporten från kommittén för social trygghet.
Målet för reformen är att det ska finnas bara ett allmänt stöd, som ska omfatta en grunddel för levnadskostnader, en del för boendet och en behovsprövad del som sistahandsskydd. Det allmänna stödet ska så rätlinjigt som möjligt minska när arbetsinkomsterna stiger, så att det blir lättare att förutse den inkomst som blir kvar efter skatt och mera lockande att arbeta.
Kommittén för social trygghet
Den parlamentariska kommittén för social trygghet är verksam under åren 2020–2027. Kommitténs första mandatperiod avslutades våren 2023. Dess sammansättning och uppgifter ändrades för dess andra mandatperiod som började hösten 2023.
Kommittén har som uppgift att lägga fram förslag och initiativ för reformen av den sociala tryggheten och genomföra förstudier och bedömningar gällande dem. Kommittén drar upp riktlinjer för den sociala trygghetens framtida vision och principer. Den behandlar grundskyddet, det inkomstrelaterade skyddet, minimiskyddet, deras finansiering och kopplingen mellan dem samt åtgärderna för att sammanjämka tjänsterna med förmånerna bättre än i dag.
I arbetet beaktas olika livssituationer och livsförändringar och övergångar från en förmån till en annan. Kommittén behandlar inte ålderspensionerna.
Under sin andra period behandlar kommittén för social trygghet förmånernas individuella och familjespecifika karaktär, kombinationer av sociala förmåner och nivån på den sociala tryggheten. Dessutom bedömer kommittén för social trygghet hur olika förmåner och tjänster svarar på olika slags livssituationer.
Kommittén för social trygghet följer upp hur beredningen av det allmänna stödet framskrider.
Reformens kunskapsunderlag
I kunskapsunderlaget för reformen av den sociala tryggheten sammanställs det material som kommittén för social trygghet baserar sina beslut på. Underlaget innehåller till exempel publikationer, rapporter, forsknings- och utredningsmaterial samt konsekvensbedömningar och beräkningsmallar som kommittén tar fram, beställer eller använder vid beredningen av och besluten kring reformen. Kunskapsunderlaget förbättras i takt med att reformen framskrider. Bekanta dig med Reformens kunskapsunderlag (på finska).