Vad är social trygghet? 

Social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans med influerarna Joona Hellman, Dokke Tas, Aishah Muhammed och Aron Syrjä utarbetat ett informationspaket om barns och ungas sociala trygghet. Videon är textad till svenska.

Den sociala tryggheten 

Barn och unga kan inte försörja sig själva, utan det är föräldrarnas uppgift. Alla blir vi sjuka och åldras, och vi kan hamna i en situation där vi av någon orsak inte själv kan skaffa vår inkomst genom att arbeta. Då är systemet för den sociala tryggheten vår trygghet i livet.  
 
Systemet ger oss en grundläggande utkomst i form av penningstöd i sådana livssituationer där vi inte själva kan skaffa oss tillräckliga inkomster genom arbete eller på andra sätt.   

Den sociala tryggheten erbjuder stöd i situationer där vi inte själva kan skaffa oss tillräckliga inkomster.

Ansvaret för barnets försörjning ligger alltid hos föräldrarna. I Finland stöds barnfamiljer med barnbidraget - det betalas till alla barn oberoende av familjens inkomster eller förmögenhet.   
 
Den sociala tryggheten erbjuder hjälp också för unga och barn som har bara en förälder, eller när en förälder av någon orsak inte fullgör sin underhållsskyldighet.  
 
Den sociala tryggheten består av olika förmåner, som varenda en av oss använder i något livsskede. Men stöd ges inte bara i form av penningförmåner, utan människor erbjuds också tjänster, till exempel social- och hälsovårdstjänster.  

Ett fungerande system förutsätter att vi alla bär ansvar tillsammans. Beroende på vår livssituation hör vi antingen till de som får mera stöd eller till de som bär ett större ansvar för att finansiera systemet. Systemet för den sociala tryggheten upprätthålls med våra gemensamma skattemedel och andra avgifter som vi betalar, till exempel de pensionsavgifter som betalas av lönen.  

Beroende på vår livssituation hör vi antingen till de som får mera stöd eller till de som bär ett större ansvar för att finansiera systemet.


Infografen åskådliggör att social trygghet är en del av livet för människor i alla åldrar. Som ung och gammal är du mer på den mottagande sidan och som vuxen nettobetalare. När du är ung kan du få stöd till exempel för studier och boende. Som vuxen betalar du skatter och försäkringspremier. Du har också rätt till stöd och tjänster om du blir arbetslös, sjuk eller får barn eller senast när du går i pension. Unga använder sociala förmåner särskilt vid livsförändringar, till exempel när de börjar stu-dera, flyttar till ett eget hem, tar steget in i arbetslivet eller bildar en egen familj. Eftersom många unga ännu söker sin egen väg är det också vanligt att det kommer perioder av arbetslöshet. De förmåner som unga använder mest är studiestöd, arbetslöshetsförmån och allmänt bostadsbidrag.  
Utöver de vanligaste förmånerna kan unga också få till exempel handikappbidrag, rehabiliteringsstöd eller underhållsstöd. 

Infografen beskriver hur den sociala tryggheten följer med i den ungas föränderliga livssituationer. Sådana livssituationer kan vara bland annat flyttning till en egen bostad, inledande av studier, ar-betslöshet eller bildande av familj. Figuren visar hur stor andel av åldersgruppen fick studiestöd, bostadsbidrag, utkomststöd, arbetsmarknadsstöd och föräldradagpenning i 2019. De unga får mest bostadsbidrag och studiestöd. Användningen av stöd är som högst vid åldrar 20–22, varefter den sjunker med åldern.
 Nedan beskriver vi de sociala förmåner som unga ofta får.   

Barnbidrag

Barn och unga får i regel barnbidraget via föräldern. Det är nämligen föräldrarna som an-svarar för barnets försörjning.  
 
Syftet med barnbidraget är att det ska täcka föräldrarnas kostnader för barnet. Barnbidra-get betalas på basis av antalet barn och till ett lika stort belopp för alla de barn som bor i Finland. Familjens inkomst- eller förmögenhetsnivå inverkar inte på beloppet. Barnbidraget betalas ut från den dag barnet föds tills den unga fyller 17 år.     
 
•    Läs mer om barnbidraget här (FPA)

Studiestöd 

Syftet med studiestödet är att stödja helhetsstudier så att studerandes försörjning är tryggad under studietiden. Studiestödet är ett penningstöd för försörjningen under studietiden.  Studiestödet består av en studiepenning och ett studielån, och utöver dem kan den studerande också få allmänt bostadsbidrag. Det finns ingen åldersgräns för studiestödet. Även unga under 18 år kan söka det för att kunna börja studera efter grundskolan.  

Studiestödet består av en studiepenning och ett studielån, och utöver dem kan den studerande också få allmänt bostadsbidrag.  

Att lyfta studielån är frivilligt, och att ta emot det är inget villkor för att få studiepenning eller bostadsbidrag. Studielånet betalas tillbaka när den studerande avslutat sina studier och börjar arbeta och får lön.  

Bostadsbidrag 

Syftet med det allmänna bostadsbidraget är att låginkomsttagare ska klara av att betala sina boendeutgifter. Bostadsbidrag kan beviljas för en hyres- eller ägarbostad, och det kan sökas för en permanent bostad som finns i Finland.
 
Bostadsbidraget betalas per hushåll, och beviljas alltså oftast som ett gemensamt stöd för de som bor i samma bostad. Om man delar bostad med en kompis kan man få eget bostadsbidrag förutsatt att man har ett eget hyresavtal.

Exempel: Kompisarna Ella och Olivia bor i samma bostad. Båda har separata hyresavtal med hyresvärden. Därför får de båda eget bostadsbidrag. Den enas inkomster påverkar inte den andras bostadsbidrag.    

Arbetslöshetsskydd

Arbetslöshetsskyddet tryggar utkomsten när den unga är arbetslös och inte har löneinkomster. Arbetslöshetsförmånen kan beviljas som grunddagpenning eller som arbetsmarknadsstöd, i syfte att trygga den arbetslösa arbetssökandes försörjning.

Arbetslöshetsskyddet tryggar den arbetslösa arbetssökandes försörjning. 

 Om man redan har hunnit arbeta kan man ha rätt att få också inkomstrelaterat utkomstskydd, förutsatt att man hör till en arbetslöshetskassa. Det inkomstrelaterade utkomstskyddets storlek beror på den arbetslösas tidigare löneinkomster. Ofta är beloppet större än grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet.
 
För unga under 25 år gäller dock särskilda villkor för att få arbetslöshetsförmån. Syftet med villkoren är att uppmuntra unga att skaffa sig en yrkesutbildning.

Utkomststöd  

Syftet med utkomststödet är att erbjuda ekonomisk trygghet när övriga stödformer eller förvärvsarbetet inte räcker till för att betala de dagliga nödvändiga utgifterna. Stödet ska användas i sista hand. Det är avsett att vara ett kortvarigt stöd i ekonomiskt svåra situationer.

Utkomststödet beviljas på basis av behovsprövning, dvs. man fastställer behovet och beloppet från fall till fall.

Hur stort beloppet av det grundläggande utkomststödet är beror på alla familjemedlemmarnas inkomster, förmögenhet och utgifter. Det är i regel föräldrarna som ansvarar för den ungas eller barnets försörjning, men även en minderårig ung person eller ett barn som bor i eget hem eller är placerad i vård utom hemmet har rätt att söka utkomststöd.

 Mera information om den sociala tryggheten: