7-dagarsgarantin är en drivfjäder för att uppnå målen för tillgången till vård och kontinuiteten i vården
Regeringsförhandlarna pågår och i offentligheten diskuterar man intensivt hur de inbesparingar som eftersträvas ska göras under nästa regeringsperiod. Social- och hälsovårdsministeriet stöder den linje som utgår från att problemen inte kan lösas genom att skära ned tjänster, utan genom att göra saker på ett bättre och annorlunda sätt.
Målet för överföringen av ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna till välfärdsområdena gällde just detta, eftersom välfärdsområdena har bättre möjligheter än kommunerna att erbjuda social- och hälsovårdstjänster på ett mera kostnadseffektivt sätt. Reformen trädde i kraft i början av året, och nu är det viktigt att man har tålamod att vänta tills målen realiseras.
Men det krävs mera än bara nya strukturer. Ett viktigare mål för reformen är att människor kan få vård och tjänster på lika villkor och att tjänsternas kvalitet och resultat förbättras. En av de viktigaste reformerna under den gångna regeringsperioden var att förbättra tillgången till vård genom garantin för vård inom 7 dagar inom primärvården. I en internationell jämförelse är svårigheterna att få vård inom primärvården på grund av de långa väntetiderna en skamfläck för Finland, som orsakar stora problem och kostnader för samhället. Kostnaderna syns bland annat i den försämrade funktionsförmågan hos barn, unga, äldre och arbetslösa och i obehandlade sjukdomar, och också de psykiska problemen har ökat när det inte har varit möjligt att få vård. Medborgarna upplever att det här är ett stort problem.
Fokus på förebyggandet och vårdens kontinuitet
Kostnaderna inom den specialiserade sjukvården har ökat under en lång tid samtidigt som man inte har lyckats minska kostnaderna inom primärvården och mentalvården. Vårt samhälle klarar inte av detta utan åtgärder, om kostnadsutvecklingen inom den specialiserade sjukvården fortsätter i samma riktning. Det viktigaste är att flytta tyngdpunkten till den förebyggande verksamheten och basservicen så att man har möjlighet att minska behovet av de tyngre (och dyrare) tjänsterna. Vårdgarantin på 7 dagar är den drivfjäder som behövs för att kunna få till stånd en förändring inom hälso- och sjukvården. De reformer som förbättrar vårdgarantin borde därför ses som välfärdsekonomiska investeringar som dämpar kostnadsökningen. Att slopa reformerna för att göra kortsiktiga inbesparingar är inte förnuftigt på lång sikt. Utan förbättringarna inom primärvården är det dessutom svårt att få den kunniga arbetskraft som behövs.
Nästa steg när det gäller kvaliteten och resultaten inom primärvården är att förbättra vårdens kontinuitet. De vetenskapliga undersökningarna visar obestridligt att kontinuitet i vårdrelationen har många fördelar. Kontinuiteten minskar de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna, jourbesöken, mortaliteten och de sjukhusperioder som skulle kunna förebyggas. Dessutom leder det till bättre vårdbalans, en lägre risk för associerade sjukdomar och komplikationer såsom kranskärlssjukdom, hjärninfarkt och hjärtinfarkt, och till nöjdare kunder.
Åtgärder som stöder den psykiska hälsan
Främjandet av tillgången till mentalvård och de förebyggande åtgärder som stöder psykisk hälsa är lika viktigt fortfarande trots att garantin för vård inom 7 dagar också gäller de psykiska problemen. Detta gäller i synnerhet barn och unga, men också människor i arbetsför ålder - de psykiska problemen är nämligen en av de vanligaste orsakerna till arbetsoförmåga. Enligt OECD:s bedömning orsakar psykisk ohälsa kostnader för till och med 11 miljarder euro för Finland. Investeringar i befolkningens psykiska hälsa betalar sig tillbaka mångdubbelt. Färdplanen för minskandet av psykiska problem har genomförts genom strategin för psykisk hälsa, barnstrategin och det omfattande utvecklingsarbete som gjorts i välfärdsområdena.
I stället för enskilda inbesparingar är det klokare att försöka hitta de åtgärder som ger den största nyttan på lång sikt med tanke på både ekonomin och befolkningens välfärd. Arbetet underlättas av att man tänker och planerar välfärdsekonomiskt, och utvecklar de välfärdsekonomiska åtgärderna målmedvetet.
Eveliina Pöyhönen
direktör, Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården, social- och hälsovårdsministeriet