Barnskydd

Syftet med barnskydd är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. 

Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för beredningen och den allmänna styrningen av lagstiftningen gällande barnskyddet.

Välfärdsområdena ansvarar för att ordna barnskyddstjänster. Tjänsterna kan produceras av välfärdsområdet eller köpas in. Om välfärdsområdet köper tjänsterna från en utomstående tjänsteleverantör ska välfärdsområdet övervaka leverantörens verksamhet.

Med åtgärder som berör främjandet av barns och ungdomars välfärd förebyggs behovet av egent-ligt barnskydd. Med förebyggande barnskydd erbjuds stöd tillräckligt tidigt för att förhindra att problem uppkommer eller förvärras. Rådgivningen, dagvården och skolan har en viktig roll i det förebyggande arbetet.

Barnskyddslagen tryggar barnets rättigheter

Barnskyddet stadgas i barnskyddslagen.

Bestämmelser om barnets rättigheter ingår i Finlands grundlag. Finland är bunden till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter. I dessa konventioner fastställs att barnets bästa ska prioriteras inom all myndighetsverksamhet.

 

Totalreform av barnskyddet

Social- och hälsovårdsministeriet har börjat bereda en totalreform av barnskyddslagstiftningen. Syftet är att trygga barns rätt till en balanserad utveckling och till särskilt skydd. Servicehelheten ska bli mer överskådlig och tjänsterna mer verkningsfulla.    

Reformen ska beredas i två faser.  

I den första fasen ska man klargöra visionen för barnskyddet och riktlinjerna för reformen, som ska vara färdiga i februari 2023. I den första fasen ingår också en förhandsbedömning av de olika reformförslagens konsekvenser, en rättslig analys av lagstiftningen och en internationell jämförelse. Dessutom ska man analysera den gällande lagstiftningen, de ändringar som gjorts och verkningarna av lagen och ändringarna. Under hösten 2022 är det meningen att man ska höra intressegrupperna. 

I början av år 2023 börjar det konkreta arbetet med revideringen av lagstiftningen.  

Publikationer              

Social- och hälsovårdsministeriet, Polisstyrelsen och Nödcentralsverket har sammanställt en anvisning i tabellform till aktörerna om hur de ska återföra barn som olovligt avlägsnat sig från platsen för vården utom hemmet. Även Institutet för hälsa och välfärd deltog i arbetet.

Social- och hälsovårdsministeriet och Kommunförbundet har publicerat en kvalitetsrekommendation för barnskyddet. Rekommendationen riktas i första hand till kommunerna som stöd för att producera, utvärdera, utveckla och leda barnskyddstjänsterna.

Barnskyddets skeden

Förebyggande barnskydd

Förebyggande barnskydd är det särskilda stöd som ges i basservice, t.ex. mödravårds- och barnrådgivningsbyrån samt den övriga sjuk- och hälsovården, dagvården, familjecenter, undervisningen och ungdomsarbetet. I dessa fall krävs det inte att barnen och familjerna har en klientrelation med barnskyddet, utan arbetet utförs som en del av servicen för barn, ungdomar och familjer.

Barnskyddsanmälan och utredning av barnskyddsbehov

Ett barnskyddsärende blir anhängigt hos socialväsende med till exempel ansökan eller anmälan. Brådskande barnskyddsbehov bedöms genast. I övriga fall bedömer socialarbetaren inom sju vardagar om en utredning av barnskyddsbehov bör göras.

Klientrelationen med barnskyddet inleds då man vid socialväsendet vidtagit brådskande barnskyddsåtgärder eller ett beslut fattats om utredande av barnskyddsbehov.

Barnet som inleder klientrelationen med barnskyddet tilldelas en egen socialarbetare. Välfärdsområdet är skyldig att erbjuda barnet och familjen de socialvårdstjänster som barnets ansvariga socialarbetare i klientplanen bedömer vara nödvändiga med tanke på barnets hälsa och utveckling.

Öppenvård

Om uppväxtförhållandena eller barnet självt äventyrar barnets hälsa eller utveckling ska stödåtgärder inom öppenvården inledas omgående. Som stöd för öppenvården kan man t.ex. erbjuda terapi, en stödperson, familjearbete, kamratstödsverksamhet eller rekreationsverksamhet.

Brådskande placering

Om barnet befinner sig i omedelbar fara eller annars är i behov av brådskande placering och vård utom hemmet, kan barnet placeras i brådskande ordning.

Omhändertagande

Om uppväxtförhållandena eller barnet självt allvarligt äventyrar barnets hälsa eller utveckling, och om den öppna vårdens stödåtgärder inte är lämpliga, möjliga eller tillräckliga, ska barnet omhändertas. Omhändertagande kan dock genomföras endast om vård utom hemmet bedöms vara förenlig med barnets bästa.

Innan barnet placeras utom hemmet bör det utredas om någon av barnets närastående har möjlighet att låta barnet bo hos sig eller på något annat sätt delta i att stöda barnet.

Vård utom hemmet

Med vård av barn utom hemmet avses att vården och fostran av ett omhändertaget barn, ett i brådskande ordning placerat barn eller ett barn som placerats med stöd av ett interimistiskt förordnande av förvaltningsdomstolen ordnas utanför hemmet.

Vården utom hemmet kan ordnas som familjevård hos en fosterfamilj eller som anstaltvård på ett barnhem, skolhem eller annan barnskyddsanstalt.

Eftervård

Efter att barnet vårdats utom hemmet eller efter en sex månader lång placering som genomförts som stödåtgärd för öppenvården har barn eller unga personer rätt till eftervårdens stödåtgärder ända till 25 års ålder. Eftervård kan även erbjudas övriga ungdomar som haft en klientrelation med barnskyddet.

I stödåtgärderna ingår t.ex. att ordna boende för studier eller stöd av en socialhandledare.

Mer information

Susanna Hoikkala, konsultativ tjänsteman 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga / YTO, Enheten för barn och unga / LANU 0295163482  


Tiina Muinonen, konsultativ tjänsteman 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga / YTO, Enheten för barn och unga / LANU 0295163185