Välfärdsområdena ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet
Ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet överfördes från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena den 1 januari 2023.
Det finns 21 välfärdsområden, och de har i huvudsak delats upp enligt landskapsindelningen. Landskapet Nyland har fyra välfärdsområden. Helsingfors stad har även i fortsättningen ansvar för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet. HUS-sammanslutningen ansvarar i sitt område för de särskilt föreskrivna uppgifterna inom den krävande specialiserade sjukvården.
Välfärdsområdena infördes vid reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet, som var en av de mest betydande förvaltningsreformerna i Finlands historia. Reformen behövdes för att trygga jämlika tjänster, minska skillnaderna i välfärd och hälsa och dämpa kostnadsökningen.
Välfärdsområdena är självstyrande områden. Välfärdsområdenas finansiering grundar sig på den statliga finansieringen, och tillsvidare har välfärdsområdena ingen beskattningsrätt. I finansieringen beaktas skillnaderna i välfärdsområdenas behov av service.
Välfärdsområdets uppgifter
- Till välfärdsområdets ansvar hör bland annat
- Primärvård
- Specialiserad sjukvård
- Socialvård
- Tjänster för barn, unga och familjer
- Service för den arbetsföra befolkningen
- Mentalvårds- och missbrukartjänster
- Tjänster för personer med funktionsnedsättning
- Elevvård
- Räddningsväsendet
- Prehospital akutsjukvård
I samarbetet mellan välfärdsområdena och kommunerna ligger tyngdpunkten på främjandet av hälsa och välfärd i syfte att minska behovet av social- och hälsovårdstjänster. Privata aktörer, organisationer och föreningar kompletterar de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna. Kommunerna ansvarar även i fortsättningen för dagvård, undervisning, idrott och kultur.
Välfärdsområdesval och beslutsfattande
Välfärdsområdesfullmäktige i varje välfärdsområde ansvarar för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi. Ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige väljs vid välfärdsområdets välfärdsområdesval. Följande välfärdsområdesval hålls år 2025.
Varje välfärdsområde har också tre påverkansorgan, nämligen ungdomsfullmäktige, ett äldreråd och ett råd för personer med funktionsnedsättning. Även invånarna i området kan påverka genom att väcka initiativ.
Ordlistor om välfärdsområdena
- Omfattande ordlista om reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet fi-sv-en
- Sosiaali- ja terveydenhuollon uudistamisen keskeiset käsitteet fi-sv-en-ru Valterissa
- Tepa-termbanken
- Ordlistor för social- och hälsovården
Välfärdsområdenas lägesbild
Lägesbilden är ett sammandrag som baserar sig på tillgängliga offentliga material och som används vid välfärdsområdenas styrning.
Verktyget Ledningens strategiska lägesbilder ger aktuell information om läget inom välfärdsområdenas och räddningsväsendets tjänster. Rapporteringsvyn har planerats särskilt för social- och hälsovårdsministeriets, finansministeriets och inrikesministeriets behov och för välfärdsområdenas strategiska styrning och ledning. Verktyget erbjuds av Institutet för hälsa och välfärd. Verktyget är öppet för alla.
Mer information
Kari Hakari, avdelningschef
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för styrning av social- och hälsovården / OHO Telefon:0295163642 E-postadress: [email protected]