Frågor och svar om lagen om könsfastställelse

Med fastställande av könstillhörighet avses att en persons juridiska kön, det vill säga det kön som registrerats i befolkningsdatasystemet, korrigeras så att det motsvarar personens könsidentitet.

Lagen om fastställande av könstillhörighet gäller alltså ändring av personens juridiska kön. Lagen gäller inte medicinska åtgärder som hör till könskorrigering.

Det kan fastställas att en person har en annan könstillhörighet än den som har antecknats för personen i befolkningsdatasystemet, om personen lämnar en redogörelse för sin varaktiga upplevelse att tillhöra det kön som ska fastställas. Personen redogör själv för vilket kön hen upplever sig tillhöra. Det krävs också att personen har uppnått myndighetsåldern och är finsk medborgare eller bosatt i Finland.

I lagen ströks kraven om att 
man måste

• lämna in en medicinsk redogörelse för upplevelsen av det egna könet, det vill säga i praktiken ett läkarutlåtande om transsexualitet, och  
• för att man saknar fortplantningsförmåga. 

I lagen ska medicinska åtgärder för könskorrigering inte utgöra ett villkor för fastställande av könstillhörigheten.

Ansökan om fastställande av kön ska göras skriftligen hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 

Efter att ansökan tagits för behandling ger Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata information om behandlingen av ärendet och de rättsliga verkningarna av fastställandet av kön.  Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska ge informationen utan dröjsmål. Sökanden kan bekräfta sin ansökan efter att ha fått ovannämnda information från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Sökanden kan bekräfta sin ansökan tidigast 30 dagar efter det att den började behandlas. Syftet med förfarandet är att säkerställa att ansökan har gjorts på basis av kunskap och att den inte har gjorts impulsivt eller oövervägt. 

En ny ansökan om könsfastställelse kan göras tidigast efter 1 år från det förra fastställandet av könet. Av synnerligen vägande skäl kan en ny ansökan om könsfastställelse också göras tidigare än inom 1 år.  

Ansökan förfaller i situationer där sökanden inte har bekräftat ansökan inom 6 månader från det att den började behandlas. Om ansökan förfaller, kan den göras på nytt.

I redogörelsen är det fråga om att personen själv redogör för vilketdera könet personen upplever sig tillhöra. 

Könsidentiteten är en individuell och personlig upplevelse som inte alltid motsvarar en stereotyp eller binär uppfattning om kön. Därmed kan inga närmare krav ställas på innehållet i redogörelsen. 

Av redogörelsen ska det dock framgå att personen upplever sig tillhöra det kön som ska fastställas och att det enligt sökandens uppfattning är fråga om en upplevelse av bestående natur. Det förutsätts inte att personen enligt sin redogörelse upplever sig vara just trans, utan personen kan också ha en annan slags identitetsupplevelse. 

Nej, könstillhörigheten kan fastställas endast som kvinna eller man. Det här beror på att det i befolkningsdatasystemet endast är möjligt att som kön anteckna kvinna eller man.

Myndigheten ska säkerställa att följande förutsättningar i lagen om könsfastställelse uppfylls:

• personen har lämnat en redogörelse för sin varaktiga upplevelse av att tillhöra det kön som ska fastställas, 
• personen har uppnått myndighetsåldern, och 
• personen är finsk medborgare eller är bosatt i Finland.

Om ansökan eller redogörelsen i den är bristfällig eller sökandens vilja är oklar, ska myndigheten begära att sökanden kompletterar sin ansökan. Myndighetens uppgift är dock inte att bedöma sökandens könsupplevelse eller till exempel hur varaktig den är.

Det kön som fastställts ska betraktas som personens kön vid tillämpning av annan lagstiftning, om inte något annat föreskrivs. 

Den könstillhörighet som fastställts ska betraktas som personens könstillhörighet till exempel vid tillämpningen av värnpliktslagen. Enligt lagen bestäms personens värnplikt enligt den fastställda könstillhörigheten. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att en person blir behandlad i enlighet med sin könsidentitet.

Det finns också lagstiftning om social- och hälsovård där det hänvisas till personens kön. Regleringen gäller i synnerhet frågor som rör reproduktiv hälsa, dvs. graviditet, eller sterilisering, assisterad befruktning eller hälso- och sjukvårdstjänster i samband med graviditet. Genom ändringarna i lagstiftningen säkerställer man att personen får medicinskt motiverade tjänster oberoende av fastställandet av könstillhörigheten. 

I regel är hälso- och sjukvårdslagstiftningen dock könsneutral och bestämmelsen inverkar inte på tillämpningen av den. När en person söker sig till hälso- och sjukvård ska personen bemötas på ett sätt som respekterar personens könsidentitet. Genom den föreslagna bestämmelsen tas inte ställning till vården av personen eller till bedömningen av vårdbehovet i allmänhet.

Den gällande lagstiftningen innehåller endast enskilda bestämmelser där det föreskrivs om tillhandahållande av separata lokaler för kvinnor och män, t.ex. omklädningsrum. Tillträde till enskilda lokaler regleras dock inte, och enskilda personers juridiska kön inverkar inte således på tillträdet till lokaler. 

Tillträde till könsuppdelade lokaler bedöms vid behov från fall till fall med tanke på förbudet mot diskriminering. Till exempel i jämställdhetslagen är diskriminering ett sådant förfarande av en tjänsteleverantör där en person vid tillhandahållande av tjänster som är tillgängliga för allmänheten missgynnas på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck. Enligt lagen är det dock tillåtet att tillhandahålla varor och tjänster uteslutande eller främst till personer av ett kön, om det kan motiveras av ett berättigat mål och om medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.

Ja, enligt lagen ät det möjligt att ändra benämningen på föräldraskapet så att den motsvarar det fastställda könet. Ansökan om ändring av benämningen på föräldraskapet kan lämnas in i samband med fastställandet av könet eller efter det. Ansökan kan även lämnas in för de barn som fötts före ikraftträdandet av denna lag.

En person ska alltid ha en benämning på föräldraskapet separat för varje barn. Om en person har flera barn ska personen välja det eller de familjeförhållanden där benämningen på föräldraskapet ska ändras. Personen kan alltså ha olika benämningar i förhållande till olika barn. Detta kan vara viktigt för personen och hens familj till exempel om personens barn har fötts under olika livsförhållanden.

Enligt lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt ska barnets vårdnadshavare på ett sätt som är lämpligt med beaktande av barnets ålder och utvecklingsnivå berätta för barnet om beslut som rör barnet och om andra omständigheter som inverkar på barnets liv. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska underrätta vårdnadshavarna för sökandens minderåriga barn om ändringen i benämningen på föräldraskapet. På detta sätt säkerställs det att det minderåriga barnet får kännedom om ändringen av den beteckning som beskriver föräldraskapet även i det fall att den förälder som fastställer sin könstillhörighet inte själv är barnets vårdnadshavare. 

Lagen innehåller bestämmelser om hur fastställandet av könstillhörigheten inverkar på konstaterandet och fastställandet av föräldraskapet.

När ett barn är fött under äktenskapet, är den äkta mannen far till barnet. Faderskap enligt den så kallade faderskapspresumtionen kan konstateras endast på grundval av det kön som vid tidpunkten för barnets födelse var antecknat i befolkningsdatasystemet. Med andra ord, om den äkta maken till den mor som har fött barnet är en man till sitt juridiska kön vid tidpunkten för barnets födelse, kan han fastställas som barnets far. Faderskapspresumtionen ska inte tillämpas i en situation då den äkta maken till den mor som har fött barnet vid tidpunkten för barnets födelse till sitt juridiska kön är kvinna, men fastställer sitt kön som man efter barnets födelse.

Den som har fött barnet är barnets mor, och den som har avlat barnet eller den vars spermier har använts för befruktning av barnets mor på något annat sätt än genom att avla barnet, till exempel genom så kallad hem-insemination, är far till barnet oberoende av personens juridiska kön. 

I lagen föreskrivs särskilt om möjligheten att ändra den benämning som beskriver föräldraskapet (far eller mor) så att den motsvarar personens juridiska, fastställda kön. 

Sådant föräldraskap som baserar sig på ett samtycke till assisterad befruktning ska fastställas som faderskap eller moderskap i enlighet med det kön som var antecknat i befolkningsdatasystemet när samtycket gavs. Det väsentliga är det juridiska könet för den som ger sitt samtycke vid tidpunkten när samtycket ges. Om personen vid tidpunkten för samtycket till sitt juridiska kön är man, kan personen fastställas vara far till barnet, och om personen till sitt juridiska kön är kvinna, kan personen fastställas vara mor till barnet jämsides med den som har fött barnet. Ett undantag är en situation då ett kvinnligt par eller den mor som har fött barnet ensam har fått behandlingen. Då är fadern den vars spermier har använts vid behandlingen, om personen före behandlingen har gett sitt samtycke till att fastställas vara far till barnet. Han fastställs då som far oberoende av vilket personens juridiska kön var vid tidpunkten för samtycket. Han kan dock ansöka om att få benämningen på sitt föräldraskap ändrad så att den motsvarar hans juridiska kön.

Enligt den gamla lagen (giltig till 2.4.2023) ska en person som fastställer sin könstillhörighet lämna in en medicinsk utredning om att han eller hon varaktigt upplever sig tillhöra det motsatta könet och lever i en könsroll som motsvarar detta. Dessutom ska personen påvisa att hen saknar fortplantningsförmåga.

Om personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap är ett ytterligare villkor för att fastställa könstillhörigheten att den andra parten i partnerskapet har meddelat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om sitt samtyckte till att det registrerade partnerskapet omvandlas till äktenskap.

I fortsättningen utgår ansökan om fastställande av könstillhörighet från personens egen redogörelse för vilket kön personen upplever sig tillhöra, och det krävs inte avsaknad av fortplantningsförmåga. Fastställandet av könstillhörigheten leder inte heller till att ett registrerat partnerskap omvandlas till äktenskap, utan formen av samlevnad kan kvarstå, om parterna så önskar. För att ändra partnerskapet förutsätter lagen således inte heller samtycke av den andra parten i partnerskapet. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska dock sända ett meddelande om fastställandet till personens make eller den andra parten i det registrerade partnerskapet.

Enligt den nya lagen kan endast myndiga fastställa sin könstillhörighet. Kravet på att personen ska vara myndig baserar sig på regeringsprogrammet. 

När det skulle fattas beslut om lagen krävde riksdagen att statsrådet ska bedöma och bereda de lagändringar som behövs för att främja transbarns och transungdomars självbestämmanderätt när det gäller fastställandet av könet. 

Det görs ändringar i sammanlagt 12 olika lagar. Syftet med ändringarna i övrig lagstiftning är bland annat att trygga barnets rättsliga ställning när barnets föräldrar ändrar benämningen på föräldraskapet.

Lagen om moderskapsunderstöd ändrades för att ge gravida kvinnor rätt till förmånen oberoende av sitt juridiska kön. För närvarande är det endast kvinnor som har rätt att få understöd enligt lagen om moderskapsunderstöd.

I steriliseringslagen gjordes en ändring till följd av att kravet på avsaknad av fortplantningsförmåga slopades. I och med ändringen kan en transperson inte få sterilisering enbart på basis av att hen är trans, eftersom avsaknad av fortplantningsförmåga inte längre är en förutsättning för fastställande av könstillhörigheten. Om en transperson vill sterilisera sig, ska man tillämpa de allmänna grunderna för sterilisering. Ändringen utgör dock inget hinder för sådan sterilisering som är en följd av en könsbekräftande operation eller som annars hänför sig till behandling av könsdysfori.

Vissa könsbundna bestämmelser i strafflagen ändrades så att de kan tillämpas på en person oberoende av personens juridiska kön, om brottsrekvisitet uppfylls i övrigt. Ändringarna gjordes i bestämmelserna om barnadråp, olaglig abort, grovt olaglig abort och olagligt ingrepp i embryo, i vilka det hänvisas till kvinnan. Också forskningslagen och lagen om avbrytande av havandeskap ändrades för att det inte ska råda någon rättslig oklarhet om att de är tillämpliga på en gravid person oberoende av personens juridiska kön.

Fängelselagen och häktningslagen ändrades så att det är möjligt att avvika från den placering på boendeavdelning som görs enligt kön i fråga om en fånge eller en häktad vars kön har fastställts, om det är nödvändigt för att skydda dennas eller någon annans säkerhet. 

I lagarna gjordes också ändringar av teknisk natur som en följd av reformen.

Förslaget till ny lagstiftning har i slutet av år 2021 och i början av år 2022 beretts i en arbetsgrupp som består av en uppföljningsgrupp och en tjänstemannagrupp (Arbetsgruppen för revidering av translagstiftningen). Tjänstemannagruppen har berett förslagen och sänt dem till uppföljningsgruppen för utvärdering.

Utkastet till förslaget var på remiss 18.2.-3.4.2022. Utlåtandena kan läsas på adressen https://stm.fi/sv/projekt?tunnus=STM009:00/2021 

Under remissbehandlingen hördes också barn och unga till stöd för konsekvensbedömningen av utkastet till regeringsproposition. Genom den ena enkäten tillfrågades barn och unga om hur kravet på uppnådd myndighetsålder enligt den gällande translagen och regeringsprogrammet inverkar på deras liv. Hörandet ordnades som en webbenkät för 13–18-åringar och yngre i en workshop som planerades och styrdes tillsammans med frivilliga vid Kompetenscentrum för könsmångfald. Det andra hörandet, som också genomfördes som en webbenkät, gällde den föreslagna möjligheten att ändra benämningarna på föräldraskap. Webbenkäten distribuerades via Regnbågsfamiljer rf och andra regnbågsorganisationer till deras medlemmar. Resultaten av de båda samråden beskrivs i avsnitt 4.2 i regeringspropositionen.  De huvudsakliga konsekvenserna.

Under den fortsatta beredningen av regeringspropositionen ordnades samråd även om ändringarna i fängelselagen, häktningslagen, strafflagen och ändringen av benämningen på föräldraskap. Under den fortsatta beredningen deltog också personer med funktionsnedsättning via Handikappforum rf. Responsen behandlas närmare i avsnitt 6 om Remissvar i regeringspropositionen.  

Lagen om könsfastställelse träder i kraft den 3 april 2023. 

Bestämmelserna om ändringen i fråga om benämningen av föräldraskapet ska på grund av de genomförandeåtgärder som den förutsätter tillämpas först från den 1 mars 2024.