Funktionsrättspolitiken främjar likabehandling
Kortfattat
- Funktionsrättspolitiken baserar sig på de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och främjar likabehandlingen, delaktigheten och rättigheterna i fråga om personer med funktionsnedsättning.
- I Finland samordnas funktionsrättspolitiken vid social- och hälsovårdsministeriet, men varje ministerium ansvarar för verkställandet av rättigheterna inom det egna verksamhetsområdet.
- Funktionsrättspolitiken baserar sig på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning och de nationella handlingsprogrammen.
Funktionsrättspolitiken styr samhällets verksamheter och riktlinjer med syftet att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som jämbördiga medlemmar av samhället och utöva samma rättigheter och använda samma tjänster som andra.
Vilka principer följs inom funktionsrättspolitiken?
Funktionsrättspolitiken baserar sig på de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Enligt Finlands grundlag får personer med funktionsnedsättning inte diskrimineras, och Finland har i egenskap av medlem i Förenta nationerna (FN) och Europeiska unionen (EU) förbundit sig till att främja ett samhälle som är tillgängligt för alla.
Enligt Finlands funktionsrättspolitiska principer har personer med funktionsnedsättning
- rätt att bli behandlade på lika villkor som andra och att inte bli diskriminerade
- rätt att delta i samhället och beslutsfattandet
- självbestämmanderätt
- rätt att leva ett självständigt liv
- rätt att få service och stöd enligt sina individuella behov.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
På global nivå främjas rättigheterna för personer med funktionsnedsättningen genom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Finland har ratificerat konventionen och dess fakultativa protokoll.
Målet för konventionen är att
- säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning
- främja och skydda dessa rättigheter och friheter
- främja respekten för det inneboende värdet hos personer med funktionsnedsättning
Privatpersoner eller grupper av personer kan med stöd av konventionens fakultativa protokoll anföra klagomål hos kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning om kränkningar av de rättigheter som erkänts genom konventionen.
- FN:s konvention om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning
- Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) (på engelska)
Vem ansvarar för funktionsrättspolitiken i Finland?
Social- och hälsovårdsministeriet samordnar funktionsrättspolitiken och främjar verkställandet inom ministeriets verksamhetsområde. Samtliga ministerier och myndigheter ska beakta rättigheterna inom sina egna ansvarsområden.
När det gäller genomförandet av funktionsrättskonventionen fungerar utrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet som de nationella kontaktpunkterna.
Samarbete och delaktighet
Ministerierna samarbetar för att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Ansvaret för att organisera samarbetet på olika områden ligger hos det ministerium som ansvarar för verksamhetsområdet i fråga. Social- och hälsovårdsministeriet samordnar samarbetet och ansvarar för att de funktionsrättspolitiska principerna beaktas i beredningsarbetet.
En av de centrala principerna är att personer med funktionsnedsättning ska tas med i beslutsfattandet inom alla förvaltningsområden och på alla nivåer.
Delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning
I anslutning till social- och hälsovårdsministeriet finns delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Delegationen stöder verkställandet av funktionsrättskonventionen inom olika sektorer och på olika nivåer inom statsförvaltningen och i samhället. Delegationen består av företrädare för ministerier, personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga, arbetsmarknadsorganisationer och representanter för regional- och lokalförvaltningen.
Vad är det nationella handlingsprogrammet?
Delegationen utarbetar ett nationellt handlingsprogram för varje mandatperiod med syftet att främja genomförandet av FN:s funktionsrättskonvention. I programmet beskrivs de centrala nationella målen, de metoder som används för att uppnå dem och hur programmet följs upp.
Alla ministerier har förbundit sig till handlingsprogrammet och programmålen.
Det första nationella handlingsprogrammet gällde åren 2018-2019, det andra åren 2023-2027 och det tredje åren 2023–2027.
Finland har förbundit sig till att följa EU:s funktionsrättsstrategi
EU främjar rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och har tillsammans med sina medlemsländer ratificerat FN:s funktionsrättskonvention. Att främja verkställandet av konventionen är ett gemensamt mål.
För åren 2021–2030 har utarbetats en strategi för hur man ska uppnå målet med att personer med funktionsnedsättning ska ha lika möjligheter att delta i samhället. De centrala principerna för strategin är att personer med funktionsnedsättning ska behandlas på lika villkor och att de inte ska diskrimineras. Strategin innehåller de viktigaste delarna i FN:s funktionsrättskonvention.
Eftersom Finland har förbundit sig till målen och verkställandet av EU:s funktionsrättsstrategi ska vi också främja målet om att medlemsländerna ska utbyta information och erfarenheter och engagera sig i funktionsrättsfrågor också på nationell, regional och lokal nivå.
Mer information
Tea Hoffrén, specialsakkunnig
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården / APO, Enheten för klienter och personal / ASI, VANE Telefon:0295163220 E-postadress: [email protected]
Merja Heikkonen, konsultativ tjänsteman
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården / APO, Enheten för klienter och personal / ASI, VANE Telefon:0295163203 E-postadress: [email protected]