Funktionsrättspolitiken
Enligt Finlands funktionsrättspolitiska principer har personer med funktionsnedsättning
- rätt att bli behandlade på lika villkor som andra och att inte bli diskriminerade
- rätt att delta i samhället och beslutsfattandet
- självbestämmanderätt
- rätt att leva ett självständigt liv
- rätt att få service och stöd enligt sina individuella behov.
Funktionsrättspolitiken utgår från de grundläggande och mänskliga rättigheterna
Funktionsrättspolitiken utgår från de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Att personer med funktionsnedsättning inte får diskrimineras är inskrivet i Finlands grundlag. Enligt grundlagen ska det allmänna se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. I egenskap av medlem i Förenta nationerna (FN) och Europeiska unionen (EU) har Finland också förbundit sig till att främja ett samhälle som är öppet för alla.
På global nivå främjas rättigheterna för personer med funktionsnedsättningen genom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Finland har ratificerat konventionen och dess fakultativa protokoll.
Målet för konventionen är att
- säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning
- främja och skydda dessa rättigheter och friheter
- främja respekten för det inneboende värdet hos personer med funktionsnedsättning
Med stöd av det fakultativa protokollet, kan personer eller grupper av personer hos kommittén för rättig-heter för personer med funktionsnedsättning anföra klagomål om upplevd kränkning av de rättigheter som erkänts genom konventionen.
- FN:s konvention om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning
- Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) (på engelska)
Tryggandet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning
Social- och hälsovårdsministeriet samordnar funktionsrättspolitiken och främjar tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning inom ministeriets eget ansvarsområde. Samtliga ministerier och övriga myndigheter ansvarar i enlighet med sina egna ansvarsområden för beaktandet av rättigheterna i fråga om personer med funktionsnedsättning.
Utrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet är de nationella kontaktpunkterna när det gäller genomförandet av funktionsrättskonventionen. Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar inom sitt om-råde för genomförandet av konventionen, dvs. för att främja välbefinnandet och hälsan hos personer med funktionsnedsättning och utveckla social- och hälsovårdstjänsterna och trygga utkomsten för dem.
Vid behov samarbetar ministerierna vid beredningen av funktionsrättsärenden i syfte att främja rättig-heterna för personer med funktionsnedsättning. Det ministerium till vars ansvarsområde ärendet huvud-sakligen hör ansvarar för ordnandet av samarbetet. Inom ramen för samarbetsuppgiften har social- och hälsovårdsministeriet möjlighet att bygga upp det samarbete som behövs och sörja för att de funktions-rättspolitiska principerna beaktas i beredningsarbetet.
Att förfarandet med beaktandet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning etableras är en viktig funktionsrättspolitisk princip. Enligt funktionsrättskonventionen ska man se till att personer med funktionsnedsättning får vara delaktiga och att deras rättigheter beaktas i alla beslut inom alla förvalt-ningsområden och på alla nivåer.
Delegationen och den nationella handlingsplanen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning
I anslutning till social- och hälsovårdsministeriet finns delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Delegationen har till uppgift att inom olika sektorer och på olika plan i statsförvaltningen och samhället främja sådan verksamhet som hänför sig till genomförandet av konventionen. Delegationen består av företrädare för ministerier, personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga, arbetsmarknadsorganisationer och regional- och lokalförvaltningen.
Delegationen bereder ett nationellt handlingsprogram för dess mandatperioder enligt FN:s funktions-rättskonvention. I programmet fastställs de centrala nationella mål som främjar genomförandet av konventionen, de metoder som ska användas för att nå målen och hur uppföljningen ska genomföras. De olika ministerierna förbinder sig till genomförandet av programmet och dess mål. Den första nationella handlingsplanen gällde för åren 2018-2019 och den andra för åren 2020-2023.
- Delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning VANE
- Rätt till delaktighet och likabehandling: Nationellt handlingsprogram för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2020–2023)
- Rätt till delaktighet och likabehandling. Nationellt handlingsprogram för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2018–2019 (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 6/2018)
Funktionsrättspolitiken i EU
EU främjar tillgodoseendet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. EU och alla dess medlemsländer har ratificerat FN:s funktionsrättskonvention. Att se till att konventionen genomförs är således ett gemensamt mål.
Europeiska kommissionen publicerade på våren 2021 EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030. Syftet med strategin är att säkerställa att personer med funktionsnedsättning till fullo kan delta i samhället. De centrala principerna i strategin är likabehandling och icke-diskriminering. Innehållet i strategin omfattar de centrala innehållsområdena i FN:s konvention om rättigheter för perso-ner med funktionsnedsättning.
Finland har förbundit sig till målen för EU:s strategi för personer med funktionsnedsättning och ett effektivt genomförande av strategin. Genom åtgärder på EU-nivå kan man stödja nationella åtgärder och främja utbytet av information och erfarenheter mellan medlemsländerna. I strategin betonas att det för att uppnå målen krävs engagemang inte bara av medlemsstaterna, utan också av de regionala och lokala myndigheterna.