Social- och hälsovårdens servicesystem och ansvar

Social- och hälsovårdssystemet grundar sig på den offentliga social- och hälsovård som finansieras med statliga skattemedel.

Tjänsterna produceras förutom av den offentliga sektorn även av privata företag. I Finland finns också många föreningar och stiftelser inom social- och hälsosektorn som producerar både avgiftsbelagda och avgiftsfria tjänster.

Styrning

Social- och hälsovårdsministeriet

• Leder och styr utvecklingen och verksamhetspolitiken inom den sociala tryggheten och social- och hälsovårdstjänsterna
• Anger riktlinjerna för social- och hälsopolitiken, bereder de centrala reformerna och styr genomförandet och samordningen av dem
• Bereder lagstiftningen i samband med reformer och leder lagberedningen
• Ansvarar för kontakterna med politiska beslutsfattare

Forskning- och utveckling

Ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde ansvarar för forsknings- och utvecklingsuppgifterna inom förvaltningsområdet. Till förvaltningsområdet hör

• Institutet för hälsa och välfärd
• Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea
• Strålsäkerhetscentralen
• Arbetshälsoinstitutet

• Ämbetsverk och inrättningar inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde

Ordnandet av social- och hälsovårdstjänster

Det är välfärdsområdena som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Finland. 

Tjänsterna innefattar primärvård, specialiserad sjukvård och socialvård, dvs. bland annat mun- och tandvård, mentalvårds- och missbrukartjänster, barnskydd, funktionshinderservice och tjänster för äldre. 

Välfärdsområdena ansvarar inte bara för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster, utan de tillhandahåller också största delen av tjänsterna i välfärdsområdet.  

När det gäller främjandet av välfärd och hälsa samarbetar välfärdsområdet med kommunerna. De privata aktörerna, föreningarna och stiftelserna kompletterar de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna.

Välfärdsområdena ansvarar också för ordnandet av räddningsväsendet i Finland. 

Det finns 21 välfärdsområden, och de har i huvudsak delats upp enligt landskapsindelningen. Landskapet Nyland är indelat i fyra välfärdsområden. Helsingfors stad ansvarar för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet inom sitt område. HUS-sammanslutningen ansvarar i sitt område för de uppgifter inom den krävande specialiserade sjukvården som det föreskrivs separat om.

Organiseringsansvaret för tjänsterna överfördes från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena i början av år 2023. 

Tillstånd och tillsyn

Tillstånds- och tillsynsuppgifterna inom social- och hälsovården sköts sedan ingången av 2026 av det nya Tillstånds- och tillsynsverket. Verket ansvarar för de uppgifter som tidigare sköttes av Valvira och de sex regionförvaltningsverken. 

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården styr och övervakar både den offentliga och privata social- och hälsovården och bedömer tillgången till och kvaliteten på välfärdsområdenas basservice. Ämbetsverket beviljar koncessioner till de privata tjänsteproducenterna i regionen.

Tillstånds- och tillsynsverket styr, övervakar och sköter tillståndsförvaltningen inom social- och hälsovården, alkoholförvaltningen och miljö- och hälsoskyddet.

Social- och hälsovårdsministeriet styr verksamheten vid Tillstånds- och tillsynsverkets avdelning för social- och hälsovård.

• Tillstånds- och tillsynsverkets webbplats

Utgifterna för tjänsterna och finansieringen av tjänsterna

Ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna överfördes från kommunerna till välfärdsområdena och Helsingfors stad i samband med välfärdsområdesreformen år 2023. Nettokostnaderna för den social- och hälsovård som välfärdsområdena och Helsingfors stad ordnade 2024 var sammanlagt cirka 24,6 miljarder euro.

De största utgiftsposterna var:

• den specialiserade sjukvården 8,7 miljarder euro
• tjänsterna för äldre 5,3 miljarder euro
• primärvården 4,0 miljarder euro
• funktionshinderservicen 2,8 miljarder euro

Välfärdsområdenas social- och hälsovårdstjänster finansieras huvudsakligen med statens allmänna budgetmedel. År 2024 fick välfärdsområdena statlig finansiering för sammanlagt 24,1 miljarder euro, vilket motsvarade cirka 98 procent av tjänsternas nettokostnader. Välfärdsområdena har ingen beskattningsrätt, men utöver den statliga finansieringen får de också intäkter bland annat av avgifter och försäljning. År 2024 uppgick sådana verksamhetsintäkter till cirka 3,8 miljarder euro.

Största delen av tjänsterna produceras av offentliga aktörer. År 2024 köpte välfärdsområdena tjänster av andra än offentliga sammanslutningar för cirka 5,3 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 22 procent av nettokostnaderna.

Socialutgifter och hälso- och sjukvårdsutgifter

EU samlar uppgifter om medlemsländernas socialutgifter och hälso- och sjukvårdsutgifter. I statistiken ingår utöver kostnaderna för välfärdsområdenas tjänster också andra social- och hälsoutgifter.

Finlands socialutgifter uppgick enligt preliminära uppgifter år 2024 till 90,9 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 33 procent av bruttonationalprodukten. I socialutgifterna ingår bland annat pensioner, sjukförsäkring, utkomstskydd för arbetslösa, barnbidrag och bostadsbidrag. Den största utgiftsposten är pensionerna.

Mer information på THL:s webbplats:

• Den sociala trygghetens utgifter och finansiering – THL

Finlands hälso- och sjukvårdsutgifter uppgick enligt preliminära uppgifter år 2022 till 25,9 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 9,7 procent av bruttonationalprodukten. I utgifterna ingår bland annat kommunala hälso- och sjukvårdstjänster och långvarig vård samt sjukförsäkring och företagshälsovård.

År 2022 var 78,6 procent av hälso- och sjukvårdsutgifterna offentligt finansierade och 21,4 procent privat finansierade.

Mer information på THL:s webbplats:

• Hälso- och sjukvårdens utgifter och finansiering – THL