Nordiskt samarbete
I det nordiska samarbetet deltar Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island samt Åland, Grönland och Färöarna.
De nordiska ländernas vision är att bli den mest hållbara och integrerade regionen i världen före 2030. För att genomföra visionen satsas det särskilt på den gröna Norden, konkurrenskraftiga Norden samt socialt hållbara Norden.
Nordiska ministerrådet är regeringarnas samarbetsorgan som söker samnordiska lösningar inom områden där länderna kan nå bättre resultat gemensamt än varje land kan på egen hand.
I nordiska ministerrådets arbete deltar ministrar och tjänstemän från de nordiska ländernas regeringar. Statsministrarna har det övergripande ansvaret för ministerrådet.
I praktiken har ansvaret överförts till ministrarna med ansvar för det nordiska samarbetet och till Nordiska samarbetskommittén, som sköter den löpande koordineringen av samarbetet. Nordiska ministerrådets sekretariat finns i Köpenhamn.
Nordiska ministerrådet består av flera råd. Frågor som hör till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är
- sociala frågor och hälsofrågor
- jämställdhetsfrågor och frågor som gäller personer som hör till sexuella minoriteter och könsminoriteter i samarbete med justitieministeriet
- frågor som rör arbetarskydd
- livsmedelsfrågor
Samarbetet inom social- och hälsovårdsfrågor leds av social- och hälsovårdsministrarna i social- och hälsopolitiska ministerrådet. Jämställdhetsfrågor och samarbetet inom frågor som rör sexuella minoriteter och könsminoriteter (LGBTI-frågor) leds av ministrarna med ansvar för jämställdhetsfrågor och LGBTI-frågor i Nordiska ministerrådet för jämställdhet och LGBTI.
Målet för nordiska samarbetet inom social- och hälsovårdssektorn är att främja
- jämställt bemötande av medborgarna
- solidaritet i samhället
- tillgång till basservice
- kvalitet och säkerhet i servicen
- Nordiskt samarbete inom välfärdssektorn
- Nordisk social- och hälsovårdsstatistik, Nomesko och Nososko
Målet för det nordiska samarbetet på jämställdhets- och LGBTI-området är att främja
- jämställdhet och jämlikt bemötande av personer i de nordiska samhällena
- jämn fördelning av vårdansvar, makt och påverkningsmöjligheter mellan kvinnor och män
- genomförande av samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män på alla sektorer inom samhället och i alla livsskeden
- undanröjande av könsrelaterat våld
- mäns aktiva deltagande i jämställdhetsarbetet
- förebyggande av marginalisering bland LGBTI-personer
- LGBTI-personers delaktighet
- aktivt medborgarskap för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella i våra samhällen
Syftet med det officiella jämställdhetsarbetet har i över fyrtio år varit att göra Norden till ett av de mest jämställda områdena i världen. År 2020 kompletterades jämställdhetssamarbetet med ett nytt officiellt samarbetsområde: LGBTI-samarbete.
År 2024 är det Sverige som är ordförande i Nordiska ministerrådet. Teman inom social- och hälsovårdssektorn under Sveriges ordförandeskap är bland annat förebyggande folkhälsoarbete, krisberedskap inom hälso- och sjukvården och frågor som rör socialförsäkringar.
Finland tar över ordförandeskapet 2025. Finland och Åland betonar i programmet för sitt ordförandeskap ett integrerat, konkurrenskraftigt och hållbart Norden, samhällssäkerhet och barn och unga.
Inom social- och hälsosektorn lyfts fram:
- Nordiska ländernas gemensamma beredskap inför störningssituationer
- Digitalisering
- Funktionsrättsfrågor
- Social tillit och sammanhållning
Teman inom jämställdhets- och LGBTI-sektorn år 2025 är:
- nästa steg i fråga om 30-åriga Pekingförklaringens handlingsplan
- arbetet mot anti-genderrörelsen
- det könsrelaterade våldet
- lika lön
- män och maskulinitet
- LGBTI-personers välmående
Inom social- och hälsosektorn och inom området för jämställdhets- och LGBTI-frågor främjas också samarbetet mellan de nordiska och baltiska länderna.
Nordiska konventioner
De nordiska konventionerna om social trygghet och sociala tjänster har utarbetats i samarbete av de Nordiska länderna. De underlättar rörligheten mellan de Nordiska länderna för medborgarna i dessa länder.
Överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad för viss hälso- och sjukvårdspersonal och veterinärer underlättar utbytet av uppgifter om yrkespersoners rörlighet och patientsäkerhet mellan de nordiska länderna.
I det nordiska hälsoberedskapsavtalet förbinder sig de nordiska länderna till ömsesidigt samarbete inom socialvård och hälso- och sjukvård vid kriser och katastrofer, samtidigt som hänsyn tas till nationella behov. Länderna förbinder sig bland annat att informera varandra om åtgärder de planerar eller genomför, att utveckla samarbetet inom området och att informera om förändringar i sina beredskapssystem samt även i övrigt främja samarbetet genom att avlägsna hinder inom nationella lagar, utbyta erfarenheter och bedriva samarbete i fråga om utbildning och övningar.