Välfärdsområdenas beredskap

Avsikten är att lagen om ordnande av social- och hälsovård ska ändras. Lagutkastet är på remiss 17.5-26.6.2024. Målet är att stärka social- och hälsovårdens beredskap för störningssituationer och undantagsförhållanden. Information om remissbehandlingen finns i ett pressmeddelande som publicerades 17.5.

Vanliga frågor 

På den här sidan har vi samlat vanliga frågor som rör förberedelser och beredskap inom social- och hälsovården och hanteringen av störningar under normala förhållanden och undantagsförhållanden. Syftet med sidan har varit att särskilt svara på frågor framkommit under beredningen av den regeringsproposition som är på remiss. 

Hurdana störningar är det som hotar social- och hälsovården?

Social- och hälsovården har en aktiv roll när det gäller alla risker som identifierats nationellt, eftersom dessa risker utan undantag berör social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och dess klienter. Dessa risker är till exempel: 

-    olika epidemier och andra störningar i hälsosäkerheten, 
-    användning av militär makt,
-    terrordåd och andra våldsamma angrepp,
-    cyberangrepp
-    störningar i kraftförsörjningen,
-    massinvandring,
-    CBRN-hot (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot).

Hur kan man kommentera lagutkastet om beredskapen och förberedelserna inom den social- och hälsovård som välfärdsområdena ansvarar för?

Utkastet till regeringsproposition är på remiss 17.5–26.6.2024 på följande webbplats: utlåtande.fi. 

Omfattar det styrnings- och ledningssystem som beskrivs i propositionsutkastet även undantagsförhållanden utöver störningar under normala förhållanden?

Ja. Utifrån erfarenheterna från covid-19-pandemin är det väsentligt att de arrangemang för ledning som behövs under undantagsförhållanden baseras på verksamhetssätten under normala förhållanden. Vilka uppgifter och vilken roll som lagutkastets ledningsgrupp för beredskapen får beror på hurdana störningar eller undantagsförhållanden det är frågan om och hur omfattande de är. 

Vilken aktör har i uppgift att övervaka social- och hälsovårdens beredskap och förberedelser samt hantering av störningssituationer under normala förhållanden?

Regionförvaltningsverken övervakar beredskapen och förberedelserna inom social- och hälsovården i de egna välfärdsområdena. I regeringsprogrammet står att den regionala beredskapen, förberedelserna och övervakningen av dem behöver utvecklas ännu mer i samarbete mellan välfärdsområdena, kommunerna och övriga aktörer.

Varför ändras lagen om ordnande av social- och hälsovård?

Genom lagutkastet genomförs de åtgärder i regeringsprogrammet som gäller välfärdsområdenas beredskap och förberedelser och som ska förbättra förutsättningarna för att hantera regionala eller nationella störningar. Bakgrunden till den föreslagna lagändringen är erfarenheterna av covid-19-pandemin. Det behövs också tydligt ledningsansvar för bekämpningen och hanteringen av hot som medför förändringar i den internationella säkerhetsmiljön. 

Vad påverkas av lagändringen?

Lagutkastet gäller lagen om ordnande av social- och hälsovård. Avsikten är att förbättra beredskapen inför omfattande störningar och undantagsförhållanden. Ändringarna gäller situationer där enskilda välfärdsområden inte har tillräckliga resurser för att trygga befolkningens säkerhet, hälsa och välfärd.

Hur förändras ledningen och styrningsansvaret vid störningar och undantagsförhållanden? 

Varje välfärdsområde hör till ett av fem samarbetsområden. Genom att stärka de fem samarbetsområdenas och Helsingfors stads roll i beredskapen och förberedelserna och genom att flera välfärdsområden samarbetar är det möjligt att i fortsättningen rikta stödåtgärderna dit de behövs.  Avsikten är att bilda en ny ledningsgrupp för beredskapen inom social- och hälsovården för sådana situationer som kräver åtgärder på nationell nivå. I praktiken får ledningsgruppen styrningsansvaret endast vid omfattande störningar och vid undantagsförhållanden.

Hur bildas den nya ledningsgruppen för beredskapen?

I ledningsgruppen för beredskapen inom social- och hälsovården ska det ingå två företrädare för social- och hälsovårdsministeriet och en företrädare för varje välfärdsområde som är huvudman för ett universitetssjukhus, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen. Välfärdsområdena kan erbjuda ledningsgruppen expertstöd.

Hur upprätthålls lägesbilden som stöd för beredskapen och förberedelserna?

I Finland finns fem beredskapscenter för social- och hälsovård. De samlar in och analyserar data om störningar och störningshot inom hälso- och sjukvårdstjänsterna. Dessutom stöder beredskapscentren samarbetsområdets välfärdsområden i förberedelserna och beredskapsplaneringen. Lagutkastet innebär att beredskapscentren deltar i välfärdsområdenas beredskapsplanering i större utsträckning. Målet med ändringen är att välfärdsområdena ska ha en enhetligare beredskap.

På vilket sätt säkerställer den gällande lagstiftningen att innehållet i samarbetsavtalen är enhetligt i fråga om de uppgifter som hänför sig till beredskapen och förberedelserna inom social- och hälsovården? 

Enligt den gällande lagen om ordnande av social- och hälsovård bereds samarbetsavtal för uppgifter inom beredskap och förberedelser i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. Syftet med lagutkastet är att samordna och utveckla samarbetsavtalen genom att på samarbetsområdesnivå och nationell nivå införa bestämmelser om uppgifter som stöder detta. 

Varför innehåller lagutkastet ett förslag om att bilda en ledningsgrupp för beredskapen inom social- och hälsovården för att sköta uppgifter inom beredskap, förberedelser och hantering av störningar?

Enligt lagutkastet är syftet med ledningsgruppen att den ska göra det möjligt för social- och hälsovården att bedriva sin verksamhet som en nationell helhet i situationer där det krävs åtgärder som sträcker sig över flera samarbetsområden. En ledningsgrupp för hela social- och hälsovårdens verksamhetsfält gör att det snabbare går att sammanställa en mer omfattande lägesbild och att det blir lättare att styra och leda situationen.

Varför har social- och hälsovårdsministeriet enligt lagutkastet fått ansvar för den nationella beredskapen, förberedelserna och hanteringen av störningar och undantagsförhållanden? 

Enligt den gällande lagen om ordnande av social- och hälsovård och social- och hälsovårdsministeriets arbetsordning (519/2017) har ministeriet redan nu ett betydande ansvar som gäller beredskapen, förberedelserna och störningar inom social- och hälsovården under normala förhållanden och undantagsförhållanden. Avsikten med lagutkastet är inte att ändra eller avsevärt utvidga social- och hälsovårdsministeriets nuvarande ansvar. Avsikten är däremot att lagutkastet ska förtydliga social- och hälsovårdsministeriets ansvar och göra detta ansvar till en del av ett tydligt och sammanhängande ledningssystem för social- och hälsovården.

Vilka internationella förpliktelser motsvarar arrangemanget för styrning och ledning i propositionsutkastet?

Finland har förbundit sig att följa flera internationella avtal och internationell lagstiftning vars syfte är att säkerställa enhetliga minimiregler för förfaranden och krav i olika stater. De arrangemang som beskrivs i lagutkastet behövs för att till exempel Försvarsmakten även vid internationella kriser ska kunna stödja sig på social- och hälsovårdens servicesystem. De ändringar i lagen om ordnande av social- och hälsovård som beskrivs i lagutkastet stöder Finlands förpliktelser som Natomedlem.

Hur säkerställs att beredskapsplanerna för social- och hälsovården är tillräckligt enhetliga, med beaktande av regionala särdrag?

Enligt gällande lagstiftning stöder beredskapscentren samarbetsområdena i förberedelserna och beredskapsplaneringen. I lagutkastet föreslås att beredskapscentrens roll stärks i styrningen av beredskapsplaneringen i enlighet med principer som överenskommits på samarbetsområdesnivå. I lagutkastet föreslås dessutom uppgifter på samarbetsområdesnivå och nationella uppgifter som stöder välfärdsområdena i beredskapsplaneringen så att välfärdsområdena kan utarbeta bättre och mera omfattande beredskapsplaner. 

Var finns mer information om detta tema?

Mer information om det utkast till regeringsproposition som är ute på remiss ges av regeringsrådet Erkki Papunen (tfn 0295 163 298, [email protected]) och Pekka Tulokas, beredskapsdirektör (tfn 0295 163 202, [email protected]).