Välfärdsområdenas beredskap

Regeringen föreslår att lagen om ordnande av social- och hälsovård ändras till den del lagen gäller beredskap och förberedelser samt hantering av störningssituationer under normala förhållanden och under undantagsförhållanden.Genom de ändringar som görs i lagen om ordnande av social- och hälsovård kan man stärka beredskapen inför sådana störningssituationer som omfattar fler än ett välfärdsområde eller hela landet. 

Vanliga frågor 

På den här sidan har vi samlat vanliga frågor som rör förberedelser och beredskap inom social- och hälsovården och hanteringen av störningar under normala förhållanden och undantagsförhållanden. Syftet med sidan har varit att särskilt svara på frågor framkommit under beredningen av den regeringsproposition. 

Hurdana störningar är det som hotar social- och hälsovården?

Social- och hälsovården har en aktiv roll när det gäller alla risker som identifierats nationellt, eftersom dessa risker utan undantag berör social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och dess klienter. Sådana risker är till exempel: 

• olika pandemier och andra störningar i hälsosäkerheten, 
• användning av militära maktmedel,
• terrordåd och andra våldsamma angrepp,
• cyberattacker,
• störningar i kraftförsörjningen,
• massinvandring,
• CBRN-hot (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot).

Omfattar det styrnings- och ledningssystem som beskrivs i lagförslaget förutom störningssituationer under normala förhållanden även undantagsförhållanden?

Ja, det gör det. Utifrån erfarenheterna från covid-19-pandemin är det väsentligt att de arrangemang för ledning som behövs under undantagsförhållanden baserar sig på tillvägagångssätten under normala förhållanden. Vilka uppgifter och vilken roll den nationella beredskapsgrupp som föreslås i propositionen ges beror på hurdana störningar eller undantagsförhållanden det är fråga om och hur omfattande de är. 

Vem har till uppgift att övervaka beredskapen och förberedelserna inom social- och hälsovården samt hanteringen av störningssituationer under normala förhållanden?

Regionförvaltningsverken övervakar beredskapen och förberedelserna inom social- och hälsovården i de egna välfärdsområdena. I regeringsprogrammet konstateras att den regionala beredskapen och de regionala förberedelserna liksom övervakningen av dem behöver utvecklas ytterligare i samarbete mellan välfärdsområdena, kommunerna och övriga aktörer.

Varför ändras lagen om ordnande av social- och hälsovård?

Genom propositionen genomförs regeringsprogrammets föresatser om välfärdsområdenas beredskap och förberedelser. Syftet med dessa är att förbättra förutsättningarna för att hantera regionala eller nationella störningar. Förslagen bygger på erfarenheterna av covid-19-pandemin. Det behövs också ett tydligare ledningsansvar för bekämpningen och hanteringen av hot som medför förändringar i den internationella säkerhetsmiljön. 

Vilka frågor påverkas av lagförslaget?

Propositionen gäller en ändring av lagen om ordnande av social- och hälsovård. Avsikten är att förbättra beredskapen inför omfattande störningssituationer och undantagsförhållanden. Ändringarna gäller situationer där enskilda välfärdsområden inte har tillräckliga resurser för att trygga befolkningens säkerhet, hälsa och välfärd.

Hur förändras ledningen och styrningsansvaret vid störningssituationer och undantagsförhållanden? 

Syftet med förslaget är att förtydliga beslutsfattandet och ledningen på nationell nivå vid störningssituationer och under undantagsförhållanden inom social- och hälsovården. För beredningen av beslutsfattandet tillsätts en nationell beredskapsgrupp. Målet är att säkerställa att de beslut som behövs bereds i ett nära samarbete mellan social- och hälsovårdsministeriet och välfärdsområdena.

Varje välfärdsområde hör till ett av de fem samarbetsområdena för social- och hälsovården. Genom att stärka de fem samarbetsområdenas och Helsingfors stads roll i beredskapen och förberedelserna och genom att flera välfärdsområden samarbetar är det möjligt att i fortsättningen rikta stödåtgärderna dit de behövs.  

Hur bildas den nya nationella beredskapsgruppen?

I den nationella beredskapsgruppen inom social- och hälsovården ska det ingå två företrädare för social- och hälsovårdsministeriet, en företrädare för finansministeriet, en företrädare för varje välfärdsområde som är huvudman för ett universitetssjukhus, en företrädare för Helsingfors stad, en företrädare för HUS-sammanslutningen och dessutom en företrädare för ett välfärdsområde som inte har ett universitetssjukhus.  Beredskapsgruppen samarbetar med de behöriga myndigheter som anknyter till hanteringen av störningssituationen. Beredskapsgruppen kan kalla permanenta eller tillfälliga sakkunniga och höra andra aktörer och experter med koppling till hanteringen av störningssituationen.

Hur upprätthålls lägesbilden till stöd för beredskapen och förberedelserna?

I Finland finns det fem beredskapscenter för social- och hälsovård. De har till uppgift att sammanställa och analysera information om störningssituationer och risken för sådana inom social- och hälsovården. Beredskapscentren stöder dessutom alla välfärdsområden i samarbetsområdet i frågor som gäller förberedelser och beredskapsplanering. Lagförslaget innebär att beredskapscentren i allt större utsträckning deltar i välfärdsområdenas beredskapsplanering. Målet är att välfärdsområdena i och med ändringen ska ha en enhetligare beredskap.

På vilket sätt säkerställer den gällande lagstiftningen att innehållet i samarbetsavtalen är enhetligt i fråga om de uppgifter som hänför sig till beredskap och förberedelser inom social- och hälsovården? 

Enligt den gällande lagen om ordnande av social- och hälsovård ska ett samarbetsavtal som avser beredskap och förberedelser beredas i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. Syftet med lagförslaget är att samordna och utveckla samarbetsavtalen genom att på samarbetsområdesnivå och nationellt införa bestämmelser om uppgifter som stöder detta. 

Varför ges social- och hälsovårdsministeriet enligt lagförslaget ansvar för uppgifter som anknyter till nationell beredskap, förberedelser och hantering av störningssituationer och undantagsförhållanden? 

Enligt den gällande lagen om ordnande av social- och hälsovård och social- och hälsovårdsministeriets arbetsordning (519/2017) har ministeriet redan nu ett betydande ansvar i frågor som gäller välfärdsområdenas beredskap och förberedelser inom social- och hälsovården och hanteringen av störningssituationer under normala förhållanden och undantagsförhållanden. Avsikten med lagförslaget är inte att ändra eller avsevärt utvidga social- och hälsovårdsministeriets nuvarande ansvar. Däremot är målet att genom lagändringen förtydliga social- och hälsovårdsministeriets ansvar och knyta dem till ett tydligt och sammanhängande ledningssystem för social- och hälsovården.

Vilka internationella förpliktelser uppfyller arrangemanget för styrning och ledning enligt lagförslaget?

Finland har förbundit sig till flera internationella överenskommelser och till internationell lagstiftning vars syfte är att säkerställa enhetliga minimiregler för förfaranden och krav i olika stater. De arrangemang som beskrivs i lagförslaget är nödvändiga för att till exempel Försvarsmakten även i internationella krissituationer ska kunna stödja sig på social- och hälsovårdens servicesystem. De ändringar i lagen om ordnande av social- och hälsovård som beskrivs i lagförslaget stöder Finlands förpliktelser som Natomedlem.

Hur säkerställs det att beredskapsplanerna för social- och hälsovården är tillräckligt enhetliga trots att de beaktar regionala särdrag?

Enligt gällande lagstiftning stöder beredskapscentren samarbetsområdena i förberedelserna och beredskapsplaneringen. I lagförslaget föreslås att beredskapscentrens roll stärks i styrningen av beredskapsplaneringen så att den överensstämmer med de principer som överenskommits på samarbetsområdesnivå. Propositionen innehåller dessutom förslag om sådana uppgifter på samarbetsområdesnivå och nationella uppgifter som stöder välfärdsområdena i beredskapsplaneringen så att beredskapsplanerna blir ännu bättre och mer omfattande än för närvarande. 

Var hittar jag mer information om detta tema?

Mer information om lagförslaget ges av Erkki Papunen, regeringsråd (tfn 0295 163 298, [email protected]) och Pekka Tulokas, beredskapsdirektör (tfn 0295 163 202, [email protected]).