Från och med den 1 januari 2023 är välfärdsområdet arbetsgivare för elevhälsans kuratorer och psykologer. Således är det välfärdsområdet som ansvarar för bland annat rekryteringen av kuratorer och psykologer, organiseringen av arbetet, arbetsredskapen och organiseringen av chefsarbetet.

Enligt lagen ska elevhälsotjänsterna ordnas som närservice, också i glesbygden och vid små läroanstalter. Tjänsterna ska i första hand ordnas vid läroanstalten eller i läroanstaltens omedelbara närhet. Studerandehälsovård på andra stadiet kan också ordnas centraliserat vid ett verksamhetsställe för studerandehälsovård. Även då ska tjänsterna vara lättillgängliga för de studerande. (9 § i lagen om elev- och studerandevård 1287/2013 och regeringens proposition RP 19/2022 rd)

Utbildningsanordnaren är skyldig att ställa lämpliga lokaler till förfogande för välfärdsområdets elevhälsopersonal. Elevhälsotjänsterna ska i första hand ordnas vid läroanstalten. Om det vid läroanstalten inte finns lokaler som är lämpliga för ändamålet, ska tjänsterna ordnas i läroanstaltens omedelbara närhet. Välfärdsområdet betalar till utbildningsanordnaren för användningen av lokalerna. (9 § i lagen om elev- och studerandevård 1287/2013 och regeringens proposition RP 19/2022 rd)

Elevhälsotjänsterna ska vara lättillgängliga för eleverna och de studerande. Om läroanstalten inte har lokaler för elevhälsotjänsterna, ska tjänsterna ordnas i läroanstaltens omedelbara närhet. Utbildningsanordnaren är skyldig att ställa lämpliga lokaler till förfogande för välfärdsområdets elevhälsopersonal. (9 § i lagen om elev- och studerandevård 1287/2013 och regeringens proposition RP 19/2022 rd)

Planen behöver inte vara godkänd av välfärdsområdesfullmäktige ännu vid årsskiftet.

Den regionala elevhälsoplanen godkänns av regionfullmäktige för varje fullmäktigeperiod. En fullmäktigeperiod är fyra år lång. 

Utbildningsstyrelsen reviderar grunderna för läroplanerna och föreskriften om de centrala principerna och målen för studerandevården inom yrkesutbildningen hösten 2022. Målet är att utbildningsanordnarna ska utarbeta de anordnarspecifika elevhälsoplanerna så att de kan tas i bruk den 1 augusti 2023. Den regionala elevhälsoplanen utarbetas i den regionala samarbetsgruppen för elevhälsa utifrån dessa nya elevhälsoplaner. 

Avsikten är att man i den regionala elevhälsoplanen ska samla nödvändiga uppgifter och att man tillsammans med välfärdsområdet och utbildningsanordnarna ska ta fram gemensamma förfaranden och mål så att planen betjänar alla parter, från välfärdsområdesfullmäktigen till de enskilda läroanstalterna, i genomförandet av elevhälsoverksamheten enligt elevernas och de studerandes behov.

För att säkerställa ett tillräckligt informationsutbyte mellan utbildningsanordnarna och välfärdsområdet är det viktigt att ett aktivt samarbete inleds mellan dem så snart som möjligt. I förändringsskedet behöver de ansvariga för välfärdsområdet få tillräcklig information om elevhälsotjänsterna av utbildningsanordnarna och av kommunernas social- och hälsovård för att kunna ordna dem. Detta säkerställer att tjänsterna för eleverna och de studerande fungerar smidigt i skolorna och läroanstalterna vid årsskiftet och därefter.

Välfärdsområdet ska bilda en regional samarbetsgrupp för elevhälsa tillsammans med kommunerna och andra utbildningsanordnare inom sitt område. Även eleverna och deras vårdnadshavare, de studerande och de anställda inom elevhälsan ska ha representanter i samarbetsgruppen. Dessutom ska man i samarbetsgruppen ta hänsyn till de olika utbildningsstadierna, från småbarnspedagogiken till yrkesutbildningen. Vid behov kan även samarbetsparter som anses nödvändiga ingå gruppen. 

Välfärdsområdena, områdets kommuner och andra utbildningsanordnare kan komma överens om och besluta hur den regionala samarbetsgruppen för elevhälsa ska organiseras och vilken verksamhet den ska ha på det sätt de anser bäst. Om det till exempel finns många privata utbildningsanordnare i området kan dessa komma överens om ett representativt deltagande och om nödvändigt informationsutbyte mellan varandra. I den regionala samarbetsgruppen kan man också komma överens om att inrätta olika undergrupper, till exempel en grupp för varje utbildningsstadium. Målet är att samarbetet mellan utbildningsanordnarna och välfärdsområdet ska löpa så smidigt och bra som möjligt så att elever och studerande får likvärdiga tjänster av jämn kvalitet enligt sina behov.

Den regionala samarbetsgruppen för elevhälsa styr inte den samlade elevhälsan. Samarbetsgruppen är ett samarbetsorgan för utbildningsanordnarna och välfärdsområdet. 

Den regionala samarbetsgruppen behandlar frågor som gäller elevhälsosamarbetet mellan välfärdsområdet och de utbildningsanordnare som är verksamma inom dess område och bereder en regional elevhälsoplan för välfärdsområdesfullmäktige. Den följer också genomförandet av planen.

Utbildningsanordnaren ansvarar för den samlade elevhälsan även framöver, dock i samarbete med välfärdsområdet, som ansvarar för ordnandet av elevhälsotjänsterna, det vill säga skol- och studerandehälsovården samt kurators- och psykologtjänsterna.
För planeringen, utvecklingen, styrningen och utvärderingen av den anordnarspecifika elevhälsan svarar fortfarande utbildningsanordnarens sektorsövergripande styrgrupp för elevhälsan, och för läroanstaltens elevhälsa svarar liksom nu den sektorsövergripande elevhälsogruppen för läroanstalten eller någon annan sektorsövergripande grupp vid läroanstalten som lämpar sig för uppgiften.

Enligt lagen övergår alla de inom kommunerna och samkommunerna som sköter arbetsuppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet samt elevhälsans kuratorer och psykologer till välfärdsområdena med sina uppgifter. De som utför annat arbete än det som omfattas av social- och hälsovårdslagstiftningen och som kommunen eller samkommunen anställt för undervisningsväsendet bir kvar i anställning hos undervisningsväsendet om kommunen inte avtalar något annat med välfärdsområdet (Lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen 616/2021, 18 §)

Statsandelarna överförs till välfärdsområdet när det gäller alla lagstadgade social- och hälsovårdstjänster, inklusive elevhälsan. Kommunen kan använda sin egen finansiering för att anställa personal för sina behov.                                                             

Lagstiftningen om social‐ och hälsovårdsreformen omfattar inga sådana situationer där social- och hälsovårdsanställda blir kvar i anställning hos kommunen. I princip kan kommunen på grundval av sin allmänna behörighet anställa till exempel psykiatriska sjukskötare till skolorna, men då är det viktigt att överväga till vilka uppgifter det behövs personal. Kommunen bär också själv ansvar för att utreda vilka bestämmelser som ska tillämpas på arbetet. Dessutom måste man bestämma hur arbetet ska samordnas med välfärdsområdets lagstadgade social- och hälsovårdstjänster. Det är också ytterst viktigt att se till att tjänsterna håller hög kvalitet och att säkerställa elevernas och de studerandes ställning och rättsskydd. Frågor som gäller styrning, ledning och till exempel bokföring av arbetet bör också lösas. Om kommunen alltså anställer en psykiatrisk sjukskötare till en skola eller läroanstalt, ska kommunen se till att alla bestämmelser som gäller social- och hälsovårdstjänsterna iakttas, t.ex. lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, lagen om patientens ställning och rättigheter och lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården.
 

Dimensioneringen av psykologer träder i kraft den 1 augusti 2023. Syftet med personaldimensioneringarna är att göra psykologarbetet attraktivt, och detta torde underlätta rekryteringen. Rekryteringen underlättas antagligen också till exempel av att det yrkesmässiga stödet till arbetstagarna är starkare i större enheter inom välfärdsområdena. På längre sikt torde ökningen av psykologutbildningen underlätta situationen.

I socialvårdslagstiftningen gör man skillnad mellan administrativ ledning och yrkesmässig ledning. Detta gäller även kuratorstjänsterna.
 
Enligt 46 a § i socialvårdslagen (1301/2014) får administrativa ledningsuppgifter inom socialvården huvudsakligen skötas av en socialarbetare eller en person som har en för uppgiften lämplig högre högskoleexamen och kännedom om branschen samt dessutom tillräcklig ledarförmåga.
 
För den yrkesmässiga ledningen av socialvården ansvarar socialarbetaren i enlighet med 9 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015). Detsamma gäller kuratorstjänsterna oberoende av vilken utbildningsbakgrund kuratorerna har. För den ansvariga kuratorn är behörighetskravet behörighet som socialarbetare i enlighet med lagen om elev- och studerandevård (2013/1287). Välfärdsområdet får bestämma hur uppgifterna med den yrkesmässiga ledningen av socialarbetet ska delegeras på ett ändamålsenligt sätt. Föreståndaren för kuratorstjänsterna kan vara en ansvarig kurator, men välfärdsområdet kan också tillämpa något annat förfarande.    
 
Oberoende av vilket ledningsförfarande som tillämpas ska alla kuratorer och läroanstalter ha tillgång till en ansvarig kurators yrkesmässiga stöd. På det sättet säkerställer man arbetets kvalitet, yrkesetiken, jämlikheten i tjänsterna ur elevernas och kundernas synvinkel och en målinriktad handledning och utveckling i arbetet. Antalet ansvariga kuratorer i ett välfärdsområde ska vara så stort att de förpliktelser som anges i lagen om elev- och studerandevård (2013/1287) faktiskt kan fullgöras. Om en ansvarig kurator också tilldelas uppgiften med den yrkesmässiga ledningen av socialarbetet, ska detta beaktas också i arbetsresurserna och de övriga kraven.    

Elevhälsans kuratorstjänster är en del av de elevhälsotjänster som avses i lagen om elev- och studerandevård. Välfärdsområdet ska ordna elevhälsans kuratorstjänster för elever och studerande vid de skolor och läroanstalter som är belägna inom välfärdsområdets område, med iakttagande av vad som föreskrivs i lagen om elev- och studerandevård (27 c § i socialvårdslagen). Kuratorns huvudsakliga och viktigaste uppgift är att ge stöd och handledning för studierna och skolgången i syfte att främja välbefinnandet i skol- och studiegemenskapen och samarbetet med de studerandes familjer och andra närstående och stödja de studerandes inlärning och välbefinnande och deras sociala och psykiska färdigheter. Vid ordnandet av kuratorstjänster ska man sörja för att det inte finns flera än 670 studerande per kurator (7 och 9 § i lagen om elev- och studerandevård). 

Kuratorn kan också göra de bedömningar av servicebehov som avses i socialvårdslagen för att tillgodose barnets bästa, förutsatt att kuratorns huvudsakliga uppgifter och arbetsläget tillåter detta. Även när detta inte är möjligt och bedömning av servicebehov inte hör till kuratorns arbetsuppgifter, ska kuratorn veta vad som ska göras när stödbehovet hos ett barn, en ung person eller en vuxenstuderande behöver bedömas. Enligt socialvårdslagen är det de yrkesutbildade personerna inom socialvården som ansvarar för bedömningen av servicebehovet, och bedömningen ska göras i den omfattning som klientens livssituation kräver. För bedömningen av servicebehovet hos de barn och andra personer som behöver särskilt stöd ansvarar socialarbetare i tjänsteförhållande (36 § i socialvårdslagen).

Vid arbetsfördelningen av uppgifterna med bedömningen av servicebehovet ska välfärdsområdena utgå från vad som är bäst för barnen, ungdomarna och vuxenstuderande. Man ska försöka undvika att klienten måste byta yrkesperson och tjänst för ofta. Det rekommenderas att kuratorer vid behov ska kunna delta i bedömningen av servicebehovet när kuratorn känner eleven eller den studerande bra eller när det är naturligt att göra bedömningen av servicebehovet i skol- eller studiemiljön.  

Välfärdsområdena får också bestämma att kuratorn ska vara den kontaktperson som avses i socialvårdslagen. Som en del av arbetet kan kuratorn bevilja tjänster och till exempel kompletterande och förebyggande utkomststöd enligt socialvårdslagen förutsatt att kuratorns huvudsakliga arbetsuppgifter inte äventyras. Kuratorns uppgifter ska bestämmas så att barnens, de ungas eller de vuxenstuderandes intressen och tillgång och tillgänglighet till tjänster tillgodoses på bästa möjliga sätt. 

Välfärdsområdet ska ordna elevhälsans kuratorstjänster för elever och studerande vid de skolor och läroanstalter som är belägna inom välfärdsområdets område i enlighet med i lagen om elev- och studerandevård. (27 c § i socialvårdslagen). I regel fattas inget förvaltningsbeslut om kuratorstjänster. Ifall klienterna önskar det, har de rätt att få beslut i enlighet med de allmänna verksamhetsprinciperna i socialvårdslagen.

Lagstiftningen fastställer hur tjänsterna ska ordnas och hur behovet av tjänster ska bedömas för att det ska vara så enkelt som möjligt för klienten att uträtta ärenden och använda tjänsterna. Det är viktigt att karaktären hos de individuella kuratorstjänsterna fortsätter vara ett stöd med låg tröskel för elevernas välmående, utveckling och skolgång i enlighet med lagen om elev- och studerandevård.

På samma sätt som vid andra socialvårdstjänster kan man ge allmän rådgivning och handledning i kuratorstjänsterna utan att en klientrelation inleds. Kuratorn kan också vid behov ge rådgivning och handledning anonymt. Rådgivning och handledning kan ges till exempel om hur tjänster ordnas och om hur man söker sig till dem.

En klientrelation inom kuratorsarbetet inleds, när kuratorn får en begäran om service eller om kuratorn på annat sätt får veta att det finns behov av kuratorstjänster och kuratorn börjar utreda elevens eller studerandes situation och servicebehov (ärendet blir anhängigt). Då börjar även kuratorns skyldighet att föra anteckningar.

Utbildningsanordnaren ansvarar för att elevhälsan bildar en fungerande helhet. Detta förutsätter att utbildningsanordnaren och välfärdsområdet kommer överens om gemensamma tillvägagångssätt. Det har konstaterats att samarbetet mellan utbildningsanordnarna ökar i de områden där samkommunerna har haft organiseringsansvaret för elevhälsotjänsterna. Detta har också gjort det möjligt att gemensamt utveckla det generellt inriktade arbetet i området. 

Utbildningsstyrelsen kommer på samma sätt som hittills att tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd utifrån lagstiftningen bereda bestämmelser om de centrala principerna och målen för elevhälsan samt om utarbetandet av en elevhälsoplan på alla utbildningsnivåer.

Även om elevhälsotjänstens kuratorer, psykologer, hälsovårdare och läkare flyttas över till välfärdsområdena vid årsskiftet, förblir deras rätt att behandla uppgifter om studerande oförändrad när det gäller ordnande av individuellt inriktad elevhälsa. Social- och hälsovårdsreformen förändrar inte detta. 

I utbildningsanordnarens informationssystem antecknas och lagras uppgifter om eleverna, till exempel via Wilma eller något annat användargränssnitt. Dessa uppgifter bildar utbildningsanordnarens register. Enligt dataskyddslagstiftningen får uppgifter registreras och användas endast för anordnandet av undervisning, som hittills. Det kan till exempel handla om elevers personuppgifter, uppgifter relaterade till undervisningen och uppgifter om frånvaro. 
Utbildningsanordnaren har också ett register över elevhälsans sektorsövergripande individuellt inriktade insatser (elevhälsoregister). I detta register införs de elevhälsojournaler som förs över expertgruppens arbete inom den sektorsövergripande individuellt inriktade elevhälsan samt andra handlingar som utarbetats eller fåtts om en enskild elev i uppgifter med anknytning till detta arbete. Den personuppgiftsansvarige ska utse en ansvarsperson för registret. Ansvarspersonen bestämmer åtkomsträttigheterna till registrets uppgifter för de yrkesutbildade inom elevhälsan (lärare och anställda inom elevhälsotjänsterna) som deltar i expertgruppen för den studerande i fråga. Inte heller i fråga om detta har det skett någon förändring.

Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen ansvarar för lagstiftningen och anvisningarna om de ovan nämnda registren och informationssystemen hos utbildningsanordnarna. Utbildningsstyrelsen har publicerat en anvisning om överlämnande av dessa uppgifter och om uppgifternas synlighet för de anställda inom elevhälsotjänsterna: https://www.oph.fi/sv/nyheter/2022/overlamnande-av-elevers-och-studerandes-uppgifter-fran-utbildningen-till

De bestämmelser som nämns i Utbildningsstyrelsens anvisning och som ska beaktas vid överlämnande av uppgifter från undervisningsväsendets register till de yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården som arbetar inom elevhälsan finns i åtminstone följande lagar: lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000; 20 §), gymnasielag (714/2018; 58 §) och lag om yrkesutbildning (531/2017; 109 §).

Enligt 20 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården är utbildningsanordnarna skyldiga att till välfärdsområdet på dess begäran avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna lämna sådana uppgifter och utredningar som de förfogar över och som i väsentlig grad inverkar på en klientrelation inom socialvården och som är nödvändiga för välfärdsområdet på grund av dess lagstadgade uppgifter att utreda klientens behov av socialvård, för att ordna socialvård och genomföra därtill anknutna åtgärder samt för att kontrollera uppgifter som lämnats till välfärdsområdet. På grundval av denna bestämmelse kan kuratorerna således begära uppgifter som samlats av utbildningsanordnaren, om uppgifterna behövs i arbetet. 
Om rätten för studerandehälsovården på andra stadiet att få information finns bestämmelser i både gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning. Enligt 58 § i gymnasielagen får uppgifter om en studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga som är nödvändiga för skötseln av uppgifter trots sekretessbestämmelserna lämnas ut till dem som ansvarar för studerandehälsovården, för att trygga de studerandes hälsa och säkerhet och för att i förekommande fall anvisa till stödåtgärder. Motsvarande bestämmelse finns i lagen om yrkesutbildning (109 §). 

Enligt 23 § i lagen om elev- och studerandevård har de som deltar i anordnandet och genomförandet av individuellt inriktad elevhälsa för en studerande trots sekretessen rätt att av varandra få och att till varandra och den myndighet som ansvarar för elevhälsan lämna ut sådana uppgifter som är nödvändiga för att individuellt inriktade insatser från elevhälsan ska kunna ordnas och genomföras. Denna bestämmelse möjliggör utbyte av information mellan de anställda inom elevhälsotjänsterna.

Kuratorstjänsterna har registrerats på olika sätt i olika kommuner. I vissa kommuner är kuratorerna redan en del av social- och hälsovårdstjänsterna och registreringen sker enligt socialvårdens bestämmelser. I de flesta kommuner har kuratorstjänsten varit en del av bildningsväsendet och praxisen i fråga om registreringen har varierat. Vad som förändras beror således på utgångssituationen.

Från och med början av 2023 är kuratorstjänsten en socialvårdstjänst, och registreringen ska ske enligt bestämmelserna om registrering inom socialvården, till exempel när det gäller informationssäkerhet, registreringspraxis och hänsyn till klientens ställning.  

Dessutom regleras behandlingen av personuppgifter i social- och hälsovårdstjänsterna av EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU 2016/679) och dataskyddslagen (1050/2018). I lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (784/2021), den så kallade kunduppgiftslagen, finns det i sin tur bestämmelser bland annat om informationssäkerhet och dataskydd och säkerställande av dessa i social- och hälsovårdstjänster, om personalens tillräckliga kunskaper i dataskydd och om grunderna för åtkomsträttigheter.  

Socialvårdens egna lagar preciserar de ovan nämnda gemensamma bestämmelserna om social- och hälsovården. Den viktigaste av dessa är lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015). Den innehåller mer exakta bestämmelser om registreringar inom socialvården: när, vad och hur saker registreras. 

I lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) finns bestämmelser om exempelvis att minderåriga klienters åsikt ska utredas och att klienten ska informeras om användningsändamålet för uppgifter som hen lämnat.
Även bestämmelserna i socialvårdslagen (1301/2014) ska beaktas. 

En korrekt behandling av klientuppgifter säkerställer klientens ställning och rättigheter samt arbetstagarens rättsskydd. Om uppgifterna antecknas på ett enhetligt sätt underlättar det insamlingen och användningen av uppgifterna, vilket i sin tur stöder ordnandet av tjänsterna för klienten enligt dennes behov och vid rätt tidpunkt. Den sekundära användningen av uppgifter, det vill säga till exempel att statistiska uppgifter om tjänster erhålls och att uppgifter används för forskning eller säkring av tjänsternas kvalitet, blir effektivare.

Registreringsförfarandena inom socialvården kommer att ändras under de närmaste åren. Det kommer att införas nationellt enhetliga strukturerade klienthandlingar i organisationerna. Kravet på införande av strukturerade handlingar genomförs etappvis. Inom kuratorstjänsten ska det finnas beredskap för strukturerad registrering och för anslutning till Kanta-tjänsten senast den 1 mars 2025. 

Mer information finns till exempel på THL:s sidor om informationshantering:

• https://thl.fi/sv/web/informationshantering-inom-social-och-halsovarden/styrning-av-informationshanteringen/informationshantering-inom-socialvarden 

Kuratorerna kommer i fortsättningen att registrera uppgifterna inom den individuellt inriktade elevhälsan i socialvårdens klientregister och psykologerna i patientregistret inom hälso- och sjukvården. Personuppgiftsansvarig för dessa register är välfärdsområdet. Den personuppgiftsansvariga bestämmer vilka användar- och åtkomsträttigheter som ska gälla för varje uppgift i ett visst register. Bestämmelser om utbyte av information mellan olika register (inom social- och hälsovården) finns i lagstiftningen. I praktiken innebär detta bestämmelser om sektorsövergripande registrering samt utbyte av information med klientens/patientens samtycke.

Nödvändiga uppgifter som gäller den sektorsövergripande expertgruppen för individuellt inriktad elevhälsa antecknas även i fortsättningen i den elevhälsojournal som utbildningsanordnaren för (20 § i lagen om elev- och studerandevård). 

Om eleven också omfattas av elevhälsotjänster, registreras de nödvändiga uppgifterna också i informationssystemet för social- och hälsovården, på samma sätt som andra uppgifter som är viktiga med tanke på det individuellt inriktade elevhälsoarbetet.

Det finns inga bestämmelser om bokföring av det generellt inriktade elevhälsoarbetet. Utbildningsanordnaren beslutar i vilket system planeringen, genomförandet och uppföljningen av det generellt inriktade arbetet bokförs vid läroanstalten. 

Hur planeringen och uppföljningen av arbetstiden i fråga om anställda inom elevhälsan ska genomföras bestäms av välfärdsområdet.

När det gäller de individuellt inriktade elevhälsotjänsterna ska det arbete som görs tillsammans med eleven bokföras i social- och hälsovårdssystemen. Informationssystemen används alltså för bedömning, genomförande och uppföljning av det stöd eleven behöver på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen om registrering inom social- och hälsovården (lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården 784/2021, lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000, lagen om klienthandlingar inom socialvården 254/2015). 

Det individuellt inriktade arbetet är bara en av de uppgifter som ingår i arbetsbeskrivningen för anställda inom elevhälsan, och uppföljningen av arbetet sker inte på samma sätt som arbetsgivarens uppföljning av arbetstiden.  Hur planeringen och uppföljningen av arbetstiden i fråga om anställda inom elevhälsan ska genomföras bestäms av välfärdsområdet. 

Välfärdsområdena har ett enda gemensamt klientregister inom socialvården och i det registreras alla uppgifter om tjänsterna inom socialvården.  Även alla uppgifter om hälso- och sjukvård registreras i ett enda kundregister som upprätthålls av välfärdsområdena.  

Från den 1 januari 2023 bör kurators- och psykologtjänsterna använda ett sådant datasystem som uppfyller social- och hälsovårdslagstiftningens krav på registrering och förvaring av uppgifter i registren.  (Lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården 784/2021, Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000, Lagen om klienthandlingar inom socialvården 254/2015).  

Alla de kunduppgifter som antecknas inom kuratorstjänsterna är således klienthandlingar inom socialvården och ska kunna registreras med metadata i systemet så, att det framgår att de hör till socialvårdens klientregister.   Handlingarna ska dessutom med hjälp av metadata kopplas till en serviceuppgift och socialtjänst inom socialvården samt till en tjänsteprocess för upprättandet av handlingarna.   Kundinformationssystemet måste också vara sådant att det är möjligt att bevilja användarrättigheterna i fråga om klientuppgifterna inom socialvården.  

Ett system som ansluts till arkivet för klientuppgifter inom socialvården måste certifieras så att det är kompatibelt med Kanta-tjänsterna.  Under beredningen lönar det sig därför att beakta att kurators- och psykologtjänsterna är skyldiga att ansluta sig till Kanta senast den 1 mars 2025. Institutet för hälsa och välfärd fattar besluten om de krav på registrering som gäller datainnehållen och datastrukturerna i klient- och patienthandlingarna.  Enligt föreskrift 1/2021 ska strukturen för klienthandlingar inom socialvården och de uppgifter som ska antecknas i klienthandlingarna uppfylla de krav som anges i Sosmeta-tjänsten senast i det skede när handlingarna ska börja införas i Kanta-tjänsterna. Även vid registrering av uppgifter inom psykologtjänster ska datastrukturerna följa Institutet för hälsa och välfärds krav senast när man börjar registrera uppgifterna i Kanta-tjänsterna. 

Vilket eller vilka datasystem som kommer att användas beror på vad som avtalas lokalt och på de förhandlingar som förs med systemleverantörerna.  Statsrådet har ingen styrningsrätt när det gäller detta. 

Alla de uppgifter som registrerats av kuratorer och psykologer inom den individuellt inriktade elevhälsan kommer att överföras från kommunernas register till välfärdsområdenas klientregister inom socialvården och patientregister inom hälso- och sjukvården troligtvis den 1 januari 2023.  Uppgifterna överförs oberoende av om verksamheten har hört till bildningsväsendets eller social- och hälsovårdsväsendets förvaltningsområde.  Det betyder att kuratorer och psykologer också i fortsättningen kan utnyttja de uppgifter som antecknats före den 1 januari 2023.  Vid beredningen av anvisningarna om överföringen av klientuppgifterna samarbetar social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd med de blivande välfärdsområdena. Närmare anvisningar om hur det datamaterial som överförs från elevhälsan till välfärdsområdena ska begränsas ges troligtvis i juni 2022. 

De uppgifter som registreras av den sektorsövergripande expertgruppen inom det individuellt inriktade arbetet överförs inte, eftersom dessa uppgifter även i fortsättningen ska antecknas i den elevhälsojournal som utbildningsanordnaren för (20 § i lagen om elev- och studerandevård). Den som ordnar undervisningen bestämmer om åtkomst- och användarrättigheterna till elevhälsojournalen.