Programmet för ett gott arbete ska locka och hålla kvar arbetskraft inom social- och hälsovården
I korthet
- Genom programmet Ett gott arbete förbättras förutsättningarna för att social- och hälsovården och räddningsväsendet ska ha tillräcklig kunnig arbetskraft också i framtiden.
- Åtgärderna innefattar bland annat coachning för att förbättra arbetsplatsernas attraktivitet, pilotförsök med arbetsfördelning, nya utbildningsstigar, uppdatering av lagstiftningen och förbättring av kunskapsunderlaget och planeringen.
- Programmet genomförs i samarbete mellan flera ministerier och centrala intressegrupper under åren 2024–2027.
Programmet Ett gott arbete 2024–2027 innehåller både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder för att säkerställa tillgången till tillräcklig arbetskraft inom social- och hälsovården i framtiden. Programmet baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering.
Målet för programmet är att social- och hälsovården och räddningsväsendet ska locka ny arbetskraft och att personalen ska vilja stanna kvar i branschen. Programmet genomförs i samarbete med inrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet och centrala intressegrupper
Sex helheter och många olika metoder
Programmet består av sex helheter, och varje helhet innefattar många olika åtgärder. Syftet med dem alla är att se till att personalen räcker till och att det finns tillgång till arbetskraft inom social- och hälsovården och räddningsbranschen under de kommande åren.
Tillgången till arbetskraft har förbättrats under programtiden. I och med att befolkningen åldras måste man också förbereda sig på de framtida behoven. Man fokuserar särskilt på personalens ork i arbetet och arbetsförmåga.
Så här har programåtgärderna framskridit
Målet är att det finns ett tillräckligt bra kunskapsunderlag så att man kan planera bättre för personal- och utbildningsbehoven de kommande åren.
Enligt en förundersökning är den information som beskriver tillgången till arbetskraft inom social- och och personalresurserna inom social- och hälsovården utspridd på många olika organisationer. Informationen samlas in på många olika sätt, och uppgifterna ger ingen heltäckande helhetsbild.
Efter förutredningen har kunskapsunderlaget och planeringen utvecklats. Regeringen har berett en regeringsproposition om lagen om ordnande av social- och hälsovård som överlämnats till riksdagen, där det föreslås att välfärdsområdena ska följa upp och rapportera också om hur personalresurserna används. Uppföljningsskyldigheten ska gälla både den egna personalen och de köpta tjänsterna. Välfärdsområdena ska lämna in en rapport med de centrala uppgifterna om personalen före utgången av år 2026.
Alla arbetsgivare ska följa upp personalläget i sin organisation som en del av ledningen och sina arbetsgivarförpliktelser. Välfärdsområdena använder olika nyckeltal och beräkningssätt inom personalledningen. Man har försökt förenhetliga dem under flera år.
Social- och hälsovårdsministeriet, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och välfärdsområdena ska under år 2026 utveckla gemensamma strukturer, koduppsättningar och beräkningsformler för personaldata. Målet är att informationen om personalen ska produceras i samma format i alla välfärdsområden.
Enhetliga nyckeltal skulle förbättra personalledningen och göra det möjligt att jämföra områden och de egna och köpta tjänsterna. Informationen kan i fortsättningen utnyttjas också vid THL:s expertbedömningar och ministeriets årliga utredningar.
Personalinformationen ska förmedlas från välfärdsområdena till THL automatiskt för att minska behovet av omfattande informationsbegäranden som kräver mycket arbete.
THL utvecklar kunskapsunderlaget med personalinformationen också på många andra sätt, och tar i bruk nya informationsprodukter.
Även kunskapsunderlaget för räddningsväsendet stärks och utvecklas kontinuerligt. Räddningsinstitutet följer regelbundet upp behovet av räddningspersonal genom en enkät som besvaras av välfärdsområdena. Den senaste undersökningen gjordes 2024, och följande enkät kommer att sändas ut år 2026.
Den arbetsgrupp som tillsattes för att under undervisnings- och kulturministeriets ledning bereda en modell för bedömning av utbildningsbehov har blivit färdig med sitt arbete och publicerat sin rekommendation.
Målet är att öka studieplatserna så att flera ska få börja utbilda sig på finska eller svenska i synnerhet för de branscher och specialområden där personalbristen är störst. Målet är att så många studerande som möjligt ska slutföra sina studier och få en yrkesexamen.
Social- och hälsovårdsutbildningen ska dessutom utvecklas så att den bättre motsvarar behoven i arbetslivet. Utbildningsinnehållen och utbildningssätten utvecklas för att stödja specialisering, kompetensutveckling och karriärutveckling.
Det har kommit flera studieplatser för nya studerande inom utbildningarna för läkare, sjukskötare, räddningspersonal och vårdbiträden.
- Forsknings- och kulturminister Sari Multala har beviljat tilläggsfinansiering till högskolorna för att öka antalet nybörjarplatser (undervisnings- och kulturministeriets pressmeddelande)
- Minister Multala: Bristen på läkare och veterinärer åtgärdas genom historiska utbildningssatsningar- undervisnings- och kulturministeriet
Förordningen om fortbildning för social- och hälsovårdspersonal trädde i kraft den 1 april 2024. I förordningen föreskrivs det om förutsättningarna för kvaliteten på fortbildningen för social- och hälsovårdspersonal, om fortbildningens omfattning samt om utvärderingen och uppföljningen av den.
Det har gjorts en utredning om behovet av sjukskötare med klinisk specialistkompetens under åren 2024–2028. På basis av den utlyses statsunderstöd (2025–2027) för planering av specialiseringsutbildning i vårdarbete inom psykiatri, mentalvård och gerontologi för sjukskötare.
Behovet av personal har också utretts för övriga yrkesgrupper inom vården.
En utredning om specialiseringsutbildningen i socialarbete publiceras hösten 2026.
Man har också inlett en utredning om behovet av specialistläkarutbildning. Dessutom planeras en utredning om utbildningar för uppdatering av kompetensen som ska göras av Arbetshälsoinstitutet.
Med statsunderstödet finansieras utvecklandet av utbildningen inom socialvården och övriga behövliga utbildningsstrukturer.
De bestämmelser som behövs för tvåstegsutbildningen för psykoterapi ska beredas våren 2026.
Försöket gällande verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen inleds i början av 2026.
Arbetsgruppen för reformen av förstavårdar-, barnmorske- och hälsovårdarutbildningen började beredningen i december 2024 under ledning av undervisnings- och kulturministeriet.
Man strävar efter att den yrkesutbildade personalen ska få bättre möjligheter att koncentrera sig på patientarbetet och att det administrativa arbetet ska minska.
Slutrapporten om utlåtanden och intyg publiceras hösten 2025, och den nationella anvisningen om detta våren 2026. Redan före slutrapporten gjordes en ändring i lagstiftningen som gällde läkarutlåtandena om körkort. I fortsättningen ska utlåtandena anskaffas i första hand från den privata sektorn. Personer som behöver bil i sitt arbete kan skaffa utlåtanden också via företagshälsovården, om företagshälsovården erbjuder denna service.
Den yrkesutbildade personalen ska få bättre möjligheter att koncentrera sig på det arbete som motsvarar deras kompetens bland annat genom att man ska utnyttja stödtjänster och biträdande personal mer än förut.
Lagstiftningen om den yrkesutbildade personalen reformeras.
Social- och hälsovårdsministeriet har gjort en anvisning om hur den gällande lagstiftningen ska tillämpas vid utvecklande av uppgiftsstrukturer och verksamhetsmodeller för arbetsfördelning.
Mer information ges under Vanliga frågor och svar:
- Vanliga frågor och svar om verksamhetsmodellerna och arbetsfördelningen inom social- och hälsovården
För välfärdsområdenas pilotförsök med arbetsfördelningen har beviljats statsunderstöd.
De pilotförsök som genomfördes år 2024 gällde tre helheter:
- Avdelningssekreterare: Genom pilotförsöken med arbetsfördelningen utvecklade man verksamhetsmodeller som förtydligade arbetsfördelningen mellan avdelningssekreterarna och de andra yrkesgrupperna inom social- och hälsovården. Sådana uppgifter som inte gällde v överfördes från vårdpersonalen till avdelningssekreterarna, vilket gav vårdpersonalen mera tid för klient- och patientarbetet. Samtidigt fick avdelningssekreterarna nya intressanta uppgifter och en mångsidigare arbetsbeskrivning.
- Kulturutbildade: Genom pilotförsöken med arbetsfördelningen utvecklades verksamhetsmodeller för hur yrkeskunniga inom andra branscher kan tas med i verksamheten som stöd för social- och hälsovårdspersonalen. Samarbetet med dem ansågs viktigt i synnerhet med tanke på en människovänlig verksamhetskultur. När de sakkunniga från de andra branscherna deltog fick man nya synvinklar och ökad kunskap som berikade teamens arbete, ledde till nöjdare klienter och patienter och stödde personalens välbefinnande i arbetet.
- Rehabilitering: Genom pilotförsöken med arbetsfördelningen utvecklade man processerna för hänvisning till rehabilitering och modeller för hur man bättre kan tillgodose klienternas och patienternas behov och hitta välfungerande lösningar på problem i vardagen.
År 2025 gäller pilotförsöken följande tre helheter:
- Närvårdare: Målet med pilotförsöken är att få erfarenhet om närvårdarnas olika arbetsbeskrivningar inom ramen för den gällande lagstiftningen. Syftet är att bygga upp en ny arbetsfördelning mellan närvårdare och stödtjänsterna (kost, logistik, rengöring osv.), mellan närvårdare och socionomer samt mellan närvårdare och sjukskötare.
- Socialarbetare och socialhandledare: Målet med pilotförsöken med arbetsfördelning är att stöda utvecklingen av arbetsfördelningen mellan socialarbetare och socialhandledare och av deras uppgiftsstrukturer i välfärdsområdena. Utgångspunkten i lagen om utbildade personer inom socialvården är att det ska vara möjligt att på ett smidigt sätt dela arbetet mellan yrkesutbildade personer inom socialvården. Detta begränsas främst av olika bestämmelser i servicelagstiftningen om arbetstagarens utbildning i vissa uppgifter. Man hoppas på att pilotförsöken medför nya lösningar till att utveckla arbetsdelningen inom ramen för den nuvarande lagstiftningen. Å andra sidan kan de även lyfta fram de utmaningar med lagstiftningen som borde beaktas vid kommande reformer av lagstiftningen om yrkesutbildade personer och servicelagstiftningen.
- Arbetsbeskrivningen för sjukskötare med begränsad förskrivningsrätt: Genom pilotförsöket strävar man efter att modellera och pröva arbetsbeskrivningen för sjukskötare med begränsad förskrivningsrätt på så sätt att den ingår i den modell för vårdens kontinuitet som tillämpas på social- och hälsovårdscentralerna. Syftet med pilotförsöken med arbetsfördelningen är att få en nationell verksamhetsmodell och förslag om hur författningsstyrningen behöver utvecklas för att stödja den, som kan beaktas vid reformer av lagstiftningen om yrkesutbildade personer och tjänster.
Resultaten av pilotförsöken är samlade i Innobyn (för 2025 till december). THL gör en utvärdering av pilotförsöken 11/2025–2/2026 för att bedöma vilka verksamhetsmodeller som är bäst och kan användas i större utsträckning.
Målet är att locka och hålla kvar arbetskraft inom social- och hälsovården och räddningsbranschen och att stödja arbetsförmågan och personalens ork i arbetet. I välfärdsområdena har genomförts ett program med coachning och utveckling under åren 2024 och 2025.
Genom det nationella projektet för arbetssäkerhet inom räddningsbranschen stärks säkerheten, orken i arbetet och arbetsförmågan genom ett omfattande samarbetsnätverk. Projektet samordnas av inrikesministeriet. Vid projektets workshoppar behandlar man säkerhetsutmaningarna i branschen, utvecklar konkreta lösningar och verksamhetsmodeller och utbyter och utvecklar god praxis för organisationerna inom räddningsbranschen.
Projektet genomförs i nära samarbete med bland annat räddningsverken, andra myndigheter som arbetar med säkerhet, samarbetsministerierna och organisationerna med expertis inom räddning, arbetarskydd, arbetssäkerhet och arbetshälsa. Syftet är att stärka kompetensen och medvetenheten om arbetssäkerheten inom räddningsbranschen, att producera konkreta verksamhetsmodeller för detta för branschens organisationer och att skapa en god grund för en struktur och ett nätverk inom arbetssäkerhet som ska kunna användas permanent inom räddningsbranschen.
I samarbete med Nuorten Akatemia har man gett ut spelet Imuvoimaa som riktar sig till unga som vill veta mera om vård- och räddningsbranscherna.
Målet är att personer inom andra branscher som har en vårdutbildning och pensionärer med en yrkesutbildning inom vården ska uppmuntras att återvända till vårdbranschen.
I en utredning som gjordes av Arbetshälsoinstitutet och Statistikcentralen granskades antalet närvårdare och sjukskötare och hur de placerats inom social- och hälsovårdssektorn i olika skeden av karriären. Man utredde också vilka faktorer som främjar sysselsättningen i Finland för närvårdare och sjukskötare som är nyutexaminerade, arbetslösa, har lämnat sektorn eller befinner sig i slutet av sin arbetskarriär.
Man ska rekrytera personer med social- och hälsovårdsutbildning från andra länder och utreda möjligheterna att erbjuda en särskild språkutbildning för dem.
En sakkunniggrupp har publicerat förslag om legitimationsprocessen vid internationell rekrytering inom social- och hälsovården och utbildning. Den föreslår bland annat att sjukskötare från länder utanför EU/EES ska få arbeta med ett begränsat tillstånd under den tid de kompletterar sitt kunnande för att få legitimation.
För att se till att rekryteringen är etisk krävs det i första hand internationellt samarbete.
Mer information
Taina Mäntyranta, medicinalråd
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården / APO, Enheten för klienter och personal / ASI Telefon:0295163692 E-postadress: [email protected]
Tia-Maria Kirkonpelto, specialsakkunnig
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården / APO, Enheten för klienter och personal / ASI Telefon:0295163264 E-postadress: [email protected]