Personalens tillräcklighet och tillgången till arbetskraft inom social- och hälsovården

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering strävar regeringen efter att lösa problemet med den personalbrist inom hälso- och sjukvården som hotar tillgången till välfärdssamhällets tjänster, och detta kräver åtgärder både på kort och på lång sikt.

De effektivaste åtgärderna handlar om att förbättra servicesystemet för social- och hälsovården genom att gradera tjänsterna och svara på behovet av personal för tjänsterna på ett ändamålsenligt sätt. Samtidigt stärks de förebyggande åtgärderna, de digitala tjäns-terna, servicehandledningen och egenvården.

Man vill också uppmuntra välfärdsområdena att förbättra social- och hälsovårdsbranschens förmåga att locka och hålla kvar ar-betskraft genom en inkluderande ledning som beaktar personalens behov och genom bättre arbetsfördelning och flexibilitet. 

För att säkerställa personalens tillräcklighet och tillgången till arbetskraft inom social- och hälsovården och räddningsväsendet inleder man ett program för ett bra arbetsliv. Programmet ska komplettera och utvidga de åtgärder som gjordes inom programmet för per-sonalens tillräcklighet och tillgången till personal inom social- och hälsovården under den förra valperioden, och programmet innehåller de åtgärder som föreslogs i den strategiska färdplanen för 2022–2027 för det avslutade programmet.

Denna sida uppdateras i takt med att genomförandet av regeringsprogrammet preciseras.

Färdplan för 2022-2027

Målet är att minska personalbristen inom social- och hälsovården, öka bra nschens dragningskraft och få personalen att stanna kvar i branschen.

För att uppnå detta behövs

  • en tillräcklig utbildningsmängd och etisk internationell rekrytering 
  • utveckling av utbildningsinnehållen
  • omorganisering av arbetsfördelningen och arbetet
  • mångsidigt utnyttjande av teknologiska lösningar
  • olika metoder för att förbättra personalens förutsättningar att orka arbeta och gör ett gott arbete. 

Färdplanen bygger på 4 strategiska spetsområden:

  • Stärkandet av kompetensen
  • Förbättrandet av arbetets resultat 
  • Förutsättningarna för ett gott arbete
  • Analys av kunskapsunderlag och prognostisering

Färdplanen har beretts för att användas av yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, aktörer som styr, leder och övervakar verksamheten, politiska beslutsfattare och av klienter, pati-enter och deras närstående. Färdplanen kan användas av både offentliga och privata aktörer inom social- och hälsovården.

Stärkandet av kompetensen

Målet är att det ska finnas tillräcklig personal inom social- och hälsovården och att personalen ska ha den yrkesskicklighet och kompetens som krävs. Yrkesskickligheten säkerställs genom en till-räcklig utbildningsmängd och genom att utveckla utbildningarnas innehåll och genomförande.  

År 2023 ska man bedöma behovet och möjligheterna att öka utbildningsmängderna för de olika yrkesgrupperna. Dessutom ska man bedöma möjligheten att införa ett utbildningssystem som kompletterar examensutbildningen och ett styrsystem för detta samt den finansiering som systemet skulle förutsätta.    

De studerande som börjar arbeta inom branschen måste ha tillräckliga arbetslivsfärdigheter. Därför måste också praktikförfarandena och praktikersättningarna förenhetligas.  

Arbetsresurserna måste riktas rätt

De yrkesutbildade personerna inom social- och hälsovården ska arbeta i sådana uppgifter som mot-svarar deras utbildning. Mängden biträdande personal och stödtjänstpersonal ska ökas så att klient- och patientsäkerheten inte äventyras och behörighetskraven inte sänks. Man ska tillämpa sådana verksamhetssätt och modeller som konstaterats ge goda resultat och utveckla dem så att de lämpar sig för befolkningens servicebehov i respektive område.

Social- och hälsovårdsministeriet har berett ett utkast till en anvisning om hur den gällande lagstift-ningen ska tillämpas vid utvecklandet av uppgiftsstrukturer och verksamhetsmodeller för arbetsfördelning.

Som stöd för anvisningen har vi sammanställt vanliga frågor och svaren på dem.

Det behövs också internationell rekrytering  

Behovet av internationell rekrytering kan öka med så mycket som 10 procent till år 2030. För att tillgodose detta behov bör man

  • smidiggöra legaliseringsprocessen och se över prissättningsgrunderna för den samt utveckla e-tjänsterna  
  • utveckla den behörighetsutbildning och språkutbildning som stöder legaliseringsprocessen
  • utse den nationella instans som ska ansvara för utbildningen
  • säkerställa resurserna för en permanent utbildning

För att se till att rekryteringen är etisk krävs det i första hand internationellt samarbete. 

Förbättrandet av arbetets resultat

Syftet är att främja digitalisering, användning av nya verksamhetssätt, samordning av tjänster, multiprofessionellt samarbete, effektbaserad verksamhet och kunskapsbaserad ledning. 

Personalresurserna ska riktas så att de på bästa sätt tillgodoser klienternas och patienternas behov och så att alla personalgruppers kompetens kan utnyttjas effektivt. 

Förbättrandet av arbetets resultat och den effektbaserade styrningen är starkt kopplade till de stora nationella reformerna och helheterna. Samarbete är viktigt särskilt när det gäller att frigöra social- och hälsovårdspersonalens tid för klient- och patientarbete och utveckling av verksamheten och kompetensen. 

Förutsättningarna för ett gott arbete

Förutsättningarna för ett gott arbete främjas genom ett separat program under åren 2022-2025. Genom åtgärderna inom programmet för ett gott arbete strävar man efter att arbetet inom social- och hälsovården ska locka arbetskraft och att personalen ska stanna kvar i branschen. 

Målen för programmet är att

  • främja hälsofrämjande ledarskap
  • utveckla arbetet
  • öka jämställdheten
  • minska de psykosociala riskfaktorerna
  • öka säkerheten i arbetet

Programmet för ett gott arbete bygger på forskning. 

Arbetshälsoinstitutets experter har samlat ihop bra modeller och redskap för alla arbetsområden inom social- och hälsovård. Arbetsredskapen har utvecklats inom aktuella nationella projekt och program, och finns på webbplatsen Tekojen tori kategoriserade enligt teman.  

Mer information om arbete och välbefinnande och om verksamhetsmodellerna: 

Organiseringen av programmet

Styrgruppen för programmet var ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård. Ministerarbetsgruppen leds av familje- och omsorgsministern och har till uppgift att fastställa prioriteringarna för programmet.

För programarbetet har det inrättats en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter för ministerierna och de centrala arbetsmarknadsorganisationerna.

Dessutom har det inrättats sju underarbetsgrupper med syftet att behandla tillgången till arbetskraft och personalens tillräcklighet ur olika synvinklar. 

Mera information om gruppernas sammansättning och uppgifter finns i Statsrådets projektportal:

Uppdaterad: 20.10.2023 11.53

Mer information

Taina Mäntyranta, medicinalråd 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården / APO, Enheten för klienter och personal / ASI 0295163692  

Tia-Maria Kirkonpelto, specialsakkunnig 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården / APO, Enheten för klienter och personal / ASI 0295163264