Minister Pekonen: Psykisk hälsa är arbetsplatsernas mest värdefulla kapital

Hurdan är en arbetsplats där psykiskt välbefinnande värdesätts och där arbetskamrater som stött på problem får stöd? På vilket sätt kan arbetsplatsen värna och stärka arbetstagarens psykiska hälsa?

Ett av regeringens viktigaste mål är en höjning av sysselsättningsgraden. Samtidigt lämnar allt fler arbetslivet på grund av psykiska problem. Enbart 2018 fick över 6 000 personer som omfattades av arbetspensionssystemet invalidpension på grund av psykisk ohälsa.

Ungefär hälften av finländarna har en arbetsplats och arbetet är en viktig del av det vuxna livet. Därför har arbetsplatserna en stor betydelse när det gäller människors möjligheter att upprätthålla en god psykisk hälsa och återhämta sig  från psykisk ohälsa.

Regeringen håller på att inleda två arbetslivsprogram som också inbegriper åtgärder för att stärka den psykiska hälsan. Målet med programmet för arbetsförmåga är att underlätta sysselsättningen också för dem som drabbats av psykisk ohälsa. Syftet med utvecklingsprogrammet för arbetet och välbefinnandet i arbetet är å sin sida att förbättra arbetskulturen och förlänga yrkeskarriärerna.

Också strategin för psykisk hälsa som offentliggjordes i dag innehåller mål och åtgärder som gäller arbetslivet. I strategin konstateras att psykisk hälsa är individens, familjernas, samfundens och samhällets kapital som ska tas hand om och investeras i. Detta gäller också arbetslivet, eftersom befolkningens psykiska hälsa påverkar produktiviteten i arbetslivet och hela sysselsättningen.

Arbetsplatserna måste ordna sin verksamhet så att den stöder den psykiska hälsan varje arbetsdag, inte bara när arbetsförmågan redan vacklar. God psykisk hälsa är också en nyckelfråga i framtidens arbetsliv, där hjärnarbete, färdigheter att leda det egna arbetet och förmågan att lära sig nytt betonas.

Därför måste kompetensen i frågor som gäller psykisk hälsa på arbetsplatserna stärkas. Personalens belastning eller utbrändhet bör identifieras och åtgärdas i tid. Chefsarbetet och ledarskapet har en viktig roll i detta – närvaro och rättvis behandling förebygger psykisk ohälsa på arbetsplatserna.

Enligt strategin för psykisk hälsa ska arbetslivet utvecklas ytterligare så att det blir mer familjevänligt. Arbetsplatserna kan stöda balansen mellan arbetslivet och fritiden till exempel genom att öka flexibiliteten i arbetet och arbetstiden, ge möjligheter till distansarbete och en positiv attityd.

I arbetsgemenskaper kan förekomma konflikter som också är belastande för psyket. Om atmosfären på arbetsplatsen är öppen och förtrolig, vågar man direkt lyfta fram svåra frågor till diskussion och konflikter kan lösas med chefens hjälp. Arbetsplatserna ska ha nolltolerans vad gäller mobbning och osakligt bemötande.

Det viktigaste är att man på arbetsplatsen förhåller sig till psykiska problem på samma sätt som till andra hälsoproblem och att arbetstagaren inte behöver vara rädd för att bli stämplad på grund av dem.

Stigmat kring psykisk ohälsa måste tacklas också i arbetslivet.

Aino-Kaisa Pekonen
social- och hälsovårdsminister