Hanna Korhonen:
Plast – vän eller fiende?
De stora ansamlingarna av plastavfall i världshaven och mikroplastföroreningarna i Saimen väcker diskussion. Under den senaste tiden har det i flera olika forum i mycket dyster ton diskuterats om mikroplaster eventuellt kan ha negativa hälsoeffekter för människan.
Oron är befogad såtillvida att vi nästan jämt är i kontakt med någon slags plast. För att ta mig själv som exempel stiger jag på morgonen upp från en madrass som innehåller cellplast och borstar sedan tänderna med en tandborste av plast och tandkräm ur en tub av plast. Sedan dricker jag en kopp kaffe, som bryggts i en kaffebryggare till stor del gjord av plast. På vardagsmorgnar tar jag mig till jobbet sittandes i en buss som innehåller många plastdelar, och väl framme startar jag min dator, som till ganska stor del består av plast. Så fortsätter det tills jag borstar tänderna igen på kvällen.
Om det kommer fram nya forskningsrön som visar att exponering för mikroplast orsakar hälsoskador, kommer det att vidtas åtgärder för att förhindra dem.
Mikroplast har funnits omkring oss, till exempel i inomhusluften, lika länge som det har funnits plast. Enligt vad vi vet nu är plast och mikroplast dock inte något hot mot finländarnas hälsa. Om det kommer fram nya forskningsrön som visar att exponering för mikroplast orsakar hälsoskador, kommer det att vidtas åtgärder för att förhindra dem. För närvarande är det motiverat att påstå att plast gör mer nytta än skada – även för hälsan, åtminstone på kort sikt. Med andra ord gör vi alla bäst i att fortsätta använda vår tandborste varje morgon och kväll och sova på en bra madrass, även om de innehåller plast. Vad som händer med plasten efter att en plastprodukt har kasserats är en avgörande fråga även ur hälsosynpunkt.
Som stöd för beslutsfattandet behövs dock mer tillförlitlig information, och det har man redan börjat jobba på. Under miljöministeriets ledning håller det just nu på att utarbetas en nationell färdplan för bättre återvinning av plast. Efter att den blivit klar kommer den att styra återvinningen av plast och plastavfall i en riktning som är säkrare, effektivare och vettigare ur både människans och miljöns perspektiv. I väntan på färdplanen kan dock var och en av oss åtminstone se till att makroplast i form av skräp och avfall inte hamnar i miljön för att sedan smulas sönder till mikroplast. De kemikalier som plasten innehåller är sedan ett kapitel för sig, och de förtjänar kanske en egen kolumn...
Hanna Korhonen
konsultativ tjänsteman