Krista Kiuru: Finland ökar testningen för coronaviruset i betydande mån
Den strategiska principen vad gäller testning för coronaviruset i Finland är att testa – spåra – vårda och behandla. Denna princip har tillämpats på testningen allt sedan början av epidemin. En viktig del av strategin har också hela tiden varit att kontinuerligt öka testkapaciteten.
Ofta glömmer man att testningen för coronavirussmitta är en helhet som består av bedömning av smittrisken, provtagning, analysering av provet och behövliga efterföljande åtgärder. En ökning av kapaciteten förutsätter att volymen ökas inom alla dessa delområden.
Den dagliga testkapaciteten inom den offentliga sektorns laboratorier för klinisk mikrobiologi har redan höjts från 1 700 prov i mitten av mars till att för närvarande kunna analysera ca 3 000 prov per dygn. Jag har redan tidigare givit riktlinjer för att kapaciteten ska fördubblas eller tredubblas. Med hjälp av materialbeställningar som gjorts samt tilläggsresurser och arrangemang med arbetsturer är det möjligt att höja kapaciteten till ca 7 000 prov per dygn.
Vi behöver också samarbete med privata aktörer för att ytterligare kunna höja testkapaciteten. Därför har man i samband med höjningen av testkapaciteten även utrett kapaciteten hos de privata laboratorier som har fått auktorisation att utföra coronavirustest. Enligt preliminära bedömningar kan man genom att utnyttja privat och utländsk laboratoriekapacitet vid behov höja kapaciteten med 2 000 – 3 000 prov per dygn relativt snabbt.
Den privata och offentliga kapaciteten möjliggör tillsammans en höjning av mängden test till 10 000 per dygn.
Det är möjligt att öka på testningen i alla situationer, där man misstänker att någon har insjuknat i covid-19 eller vid misstanke om smitta. Tester ska särskilt riktas till:
- Personer som kontaktar hälso- och sjukvården och som har symtom som tyder på coronavirussmitta
- Personal inom socialvården och hälso- och sjukvården, vid minsta misstanke om smitta
- Personal som har kritiska uppgifter med tanke på beredskapen i samhället och väsentliga personalgrupper med tanke på samhällets funktion och säkerhet i övrigt, vid minsta misstanke om smitta
- Personer som hör till en riskgrupp, vid misstanke om coronavirussmitta eller exponering för smitta
- Närstående till en person som har konstaterats smittad
Om den befintliga testkapacitet dagligen blir outnyttjad kan man använda resursen till att testa också sjuka personer som vårdas hemma och som har symtom som tyder på coronavirussmitta. Däremot är det inte ändamålsenligt att på måfå testa den symtomfria delen av befolkningen.
Det krävs tillräcklig provtagningskapacitet för att kunna öka testkapaciteten. Såväl sjukvårdsdistrikten som de privata hälso- och sjukvårdsaktörerna har uppgjort och förverkligat planer för att öka antalet testställen. Som en del av detta grundas nya drive-in-testställen och mobila testningsenheter. Tilläggspersonal som behövs för provtagning och hantering av proven har redan rekryterats bland universitetens personal och annan personal inom socialvården och hälso- och sjukvården.
Testningen ska tjäna sitt ändamål. Därför har man i syfte att öka kapaciteten för spårningen av smitta inlett samarbete med både universitetens medicinska fakulteter och privat aktörer. Också andra lämpliga personalresurser inom kommunerna kan riktas till spårningen av smitta. Utöver att personalresursen är tillräcklig ska spårningsarbetet även koordineras av de regionala epidemimyndigheterna. För att epidemin ska kunna övervinnas är det nödvändigt att man lyckas spåra smittkedjorna.
Det har förts en hel del diskussion om testning av antikroppar och vilken betydelse detta har för att stävja epidemin. Genom testning av antikroppar kan man identifiera personer som har haft infektionen också bland den symtomfria befolkningen. På befolkningsnivå kan detta utnyttjas först då tillräckligt många personer har haft sjukdomen och testerna är tillförlitliga och tillgängliga.
Testningen av antikroppar är viktig eftersom den ger information om epidemihelheten och epidemins omfattning. Utifrån denna information kan man också göra en bedömning av befolkningens motståndskraft och skydd. Testningen av antikroppar ska främst göras i vetenskapligt syfte. Planerna för hur testningen ska genomföras är redan klara och för tillfället väljer man de personer som ska delta i testningen.
Krista Kiuru
familje- och omsorgsminister