Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet

Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet (2021-2022) genomfördes under ledning och samordning av social- och hälsovårdsministeriet. Programmet var ett led i genomförandet av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. 

Social- och hälsovårdsministeriet genomförde programmet i samarbete med Arbetshälsoinstitutet, organisationer inom mentalvårdssektorn, ett omfattande nätverk av intressegrupper samt andra partner. Arbetshälsoinstitutet och den ideella föreningen MIELI Psykisk Hälsa Finland rf ansvarade för det operativa genomförandet av programmet.

Det centrala målet för programmet för psykisk hälsa i arbetslivet var att stödet för psykisk hälsa i arbetslivet ska förebygga problem med arbetsförmågan i stället för att vara individorienterat och fokusera på att lösa problem som redan uppstått. Målet var att på lång sikt förebygga till exempel sjukfrånvaro och pensioneringar som beror på psykisk ohälsa samt de kostnader som detta orsakar.

Arbetsplatserna får verktyg för att stödja den psykiska hälsan genom förebyggande

Programmet gav konkreta lösningar för arbetsplatserna i form av en verktygslåda för stödet för psykisk hälsa och en verksamhetsmodell för att genom företagshälsovårdssamarbetet skapa en arbetskultur som stöder psykiskt välbefinnande. Programmet bidrog också till en förändring i verksamhetskulturen och en attitydförändring i frågor som gäller psykisk hälsa genom att man spred information om hur den psykiska hälsan kan stödas i arbetslivet.

Verksamhetsmodellerna och verktygen främjar psykisk hälsa på arbetsplatserna

Enligt den externa utvärderingen av programmet för psykisk hälsa i arbetslivet visar erfarenheterna i de olika organisationerna att det i utvecklingsarbetet finns en stor potential att få omfattande positiva resultat under de kommande åren.

Verksamhetsmodellen för företagshälsovårdssamarbetet uppnådde de mål som gällde innehållet och modellens användbarhet. Man ansåg också att modellen har ett nyhetsvärde. I en del organisationer förbättrades samarbetet och gemenskapen betydligt genom de nya metoderna. Verksamhetsmodellen förväntas stödja det utvecklingsarbete på arbetsplatserna och inom företagshälsovården som ökar det psykiska välbefinnandet.

Digitaliseringen av de nio verktygen i verktygslådan för psykisk hälsa lyckades bra. Under programtiden användes verktygen över 125 000 gånger. Metoderna och verktygen svarade bra på användarnas vanligaste behov, och man förbättrade metoderna ytterligare under programperioden. Verktygen ökade medvetenheten och förutsättningarna för en förändring i attityderna och arbetskulturen.

Enligt utvärderingen var den viktigaste orsaken till förändringen i verksamhetskulturen och attityderna att kommunikationen förbättrades. Genom kommunikationen nådde man de viktigaste målgrupperna och fick bred synlighet för de teman som programmet gällde. Diskussionen om psykisk hälsa tog fart och normaliserades, och programmet lyckades också i viss grad minska den stigmatisering som är förknippad med psykiska problem.

Verktygen för psykisk hälsa och verksamhetsmodellen för företagshälsovården kommer att spridas och utvecklas vidare också genom Finlands program för hållbar tillväxt. 

Bekanta dig med verktygen och verksamhetsmodellerna för stöd för psykisk hälsa  

Helheten av de arbetslivsprogram som social- och hälsovårdsministeriet genomförde bestod av programmet för psykisk hälsa i arbetslivet, programmet ARBETE2030 och av det därtill hörande forsknings- och utvecklingsprogrammet för arbete, hälsa och arbetsförmåga och social- och hälsovårdsministeriets åtgärder inom programmet för arbetsförmåga.

Mer information

Jaana Vastamäki, specialsakkunnig 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för arbete och jämställdhet / TTO, Policyenheten / TY Telefon:0295163468   E-postadress: