Välfärdsekonomin

Välfärdsekonomin är ett perspektiv för beslutsfattandet som bidrar till att uppnå en bättre balans mellan social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Välfärdsekonomin är en politisk riktlinje och en modell för förvaltningen, som syftar till att lyfta människorna och deras välfärd i fokus för poli-tiken och beslutsfattandet. Människornas välfärd har ett egenvärde. I välfärdsekonomin betonas de särdrag i välfärd och ekonomisk tillväxt som gör att de förstärker varandra. Att beakta välfärden i allt politiskt beslutsfattande är av avgörande betydelse med tanke på den ekonomiska tillväxten, produktiviteten, de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt och samhällets stabilitet. 

Välfärdsekonomin skapar möjligheter att öka välfärden och den ekonomiska tillväxten samtidigt. OECD har fastställt att välfärdsekonomin består av materiella faktorer såsom boende, inkomster och arbetsplatser samt faktorer som har samband med livskvaliteten, såsom utbildning, kompetens, hälsa och säkerhet. 

För att tillgodose de materiella behoven och de behov som gäller livskvaliteten behövs det social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Genom välfärdsekonomin kan man granska de olika hållbar-hetsaspekternas inbördes beroende. FNs mål för hållbar utveckling är att trygga en fortgående och styrd förändring som sker globalt, regionalt och lokalt, och som har som mål att trygga goda lev-nadsförhållanden för nuvarande och kommande generationer. Välfärdsekonomin är ett tänkesätt som är en investering i de kommande generationerna.  

Social hållbarhet förutsätter en tillräcklig utkomst, tillräckliga välfärdstjänster och säkerhet för alla människor, en rättvis fördelning av resurser och verksamhetsmöjligheter och att individen har möjligheter att påverka sitt eget liv. Dessutom förutsätter social hållbarhet delaktighet, jämställd-het och samhörighet, och att människorna är integrerade i samhället.   

Målet är en jämnt fördelad välfärd för alla. Ett samhälle som investerar långsiktigt i välfärd ut-vecklas och har en god ekonomi. Genom välfärdsekonomin kan man öka livskraften och minska kostnadsökningen bland annat inom social- och hälsovården. 

Välfärden är kärnan i politiken och i beslutsfattandet

Ojämlikhet när det gäller välfärd och hälsa, befolkningens åldrande, de teknologiska omställning-arna och klimatförändringen ökar behovet av ett välfärdsekonomiskt tänkesätt i beslutsfattandet. I en välfärdsekonomi är människans välfärd kärnan i beslutsfattandet. Beslut fattas med beaktande av de sammanlagda effekter som de ekonomiska och ekologiska faktorerna har på välfärden.  

Vi behöver nya modeller för beslutsfattandet och nya verktyg för att mäta hur välfärdsekonomin förverkligas. BNP (bruttonationalprodukten) berättar till exempel inte om den ekonomiska tillväx-ten fördelas jämnt, om människor är tillfreds med sitt liv eller om tillväxten är hållbar med tanke på de kommande generationerna. Därför behövs det förståelse för betydelsen av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och för beroendeförhållandena mellan dessa.  

Det välfärdsekonomiska tänkesättet innefattar kunskapsbaserat beslutsfattande som en del av det civila samhället i såväl nationellt som regionalt och lokalt beslutsfattande samt inom den privata sektorn. När människans hållbara välfärd är målet styr välfärden den ekonomiska framgången och stabiliteten, men den ekonomiska tillväxten och stabiliteten möjliggör samtidigt också välfärden.

På andra webbplatser

På vår webbplats

Mer information

Riikka Pellikka, specialsakkunnig 
social- och hälsovårdsministeriet, Enheten för stöd för ledningen / JOT, Strategigruppen / STRA 0295163659  


Heli Hätönen, konsultativ tjänsteman 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga / YTO, Enheten för funktionsförmåga / TOK 0295163326