Välfärdsekonomin främjar samtidigt både välfärd och hållbar ekonomisk tillväxt

Välfärdsekonomin är ett omtalat tema nu när den ekonomiska tillväxten inte har ökat välfärden för alla medborgare. De ekonomiska, sociala och politiska konsekvenserna är omfattande både i Finland och i de andra länderna i Europeiska unionen. 

Temat är relevant också på grund av förändringarna i åldersstrukturen, den åldrande befolkningen, de ökade hälsoskillnaderna, förändringarna i arbetet och arbetslivet samt de allvarliga miljöhoten.  

Det som oroar är att ojämlikheten ska öka och att förutsättningarna för jämlika möjligheter i samhället och ett ekologiskt hållbart liv ska försämras. 

OECD har fastställt att välfärdsekonomin består av materiella faktorer såsom boende, inkomster och arbetsplatser samt faktorer som har samband med livskvaliteten, såsom utbildning, kompetens, hälsa och säkerhet.

Att verkställa målen för hållbar utveckling (Agenda 2030) är en central del av välfärdsekonomin. 

Finland har tagit många initiativ för att främja välfärdsekonomin 

Under Finlands ordförande 2019 valdes välfärdsekonomin till social- och hälsovårdsministeriets huvudtema, och rådets slutsatser om välfärdsekonomin godkändes enhälligt. 
I rådets slutsatser betonades särskilt utbildning, social trygghet, jämställdhet, hälso- och sjukvård samt sunda och trygga arbetsvillkor. Genom att satsa på dessa delområden kan man bland annat minska kostnadsökningen inom social- och hälsovården. 

Välfärden är kärnan i den ekonomiska politiken

Välfärdsekonomin skapar möjligheter att öka både välfärden och den ekonomiska tillväxten. När välfärden ökar växer också ekonomin och hållbarheten inom den offentliga ekonomin förbättras på lång sikt.

I en välfärdsekonomi är människans välfärd det centrala i den ekonomiska politiken. Besluten fattas således utifrån deras effekter på välfärden.

När människans välfärd är målet styr välfärden den ekonomiska framgången och stabiliteten, men den ekonomiska tillväxten och stabiliteten främjar samtidigt också välfärden. 

När det gäller välfärdsekonomin är det viktigt att beakta att ekonomisk tillväxt aldrig är ett självändamål, och att välfärden inte enbart är en utgiftspost inom den offentliga ekonomin.  

Att öka bruttonationalprodukten är inte lösningen på alla våra problem. Tillväxten måste vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar och minska ojämlikheten. Det vi gör för den ekonomiska tillväxten måste öka välfärden för alla människor.

Som ett komplement till BNP behövs det indikatorer som beskriver välfärd och hållbar utveckling.  I Finland bereds nya metoder som lämpar sig för mätning av välfärdsekonomi. 

Finland påskyndar arbetet med välfärdsekonomin 

I Finland arbetar man aktivt för välfärdsekonomin både nationellt och internationellt. 

Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en styrgrupp som ska arbeta med välfärdsekonomi till slutet av innevarande regeringsperiod. Arbetsgruppen har till uppgift att utveckla välfärdsekonomin så att den beaktas i beslutsfattandet och politikåtgärderna både nationellt och internationellt. 

Styrgruppen ansvarar för beredningen av det handlingsprogram som ska tillämpas på Finlands förhållanden. Handlingsprogrammet ska innehålla de åtgärder med vilka man ska se till att välfärdsekonomin är en del av det kunskapsbaserade beslutsfattandet och processerna vid statsrådet. Styrgruppens ordförande är social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Kirsi Varhila

Styrgruppen samarbetar med Folkhälsodelegationens sektion för välfärdsekonomi. 
Sektionen har till uppgift att stärka välfärdsekonomins strukturer i det nationella, regionala och lokala beslutsfattandet. Ordförande för sektionen är avdelningschef Veli-Mikko Niemi från social- och hälsovårdsministeriet, och medlemmarna består av företrädare från ministerier, forsknings- och utvecklingsinstitut, Kommunförbundet och olika organisationer. 

Syftet med det intensiva förvaltningsövergripande arbetet är att säkerställa att välfärdsekonomin byggs upp genom samarbete mellan statsrådet, lokal förvaltning och medborgare. 

Finland deltar i de internationella organisationernas verksamhet (OECD och WHO) och i ländernas informella nätverk. I slutet av 2020 blev Finland medlem i nätverketWellbeing Economy Governments.  Även Nya Zeeland, Skottland, Wales och Island är med i nätverket. 

Se även: