Välfärdsekonomin

Välfärdsekonomi är ett perspektiv för beslutsfattandet som bidrar till en bättre balans mellan social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Med ett välfärdsekonomiskt perspektiv kan man öka välfärden samtidigt som man främjar en hållbar ekonomi. Enligt OECD består en välfärdsekonomi både av materiella faktorer såsom boende, inkomster och arbetsplatser och av faktorer som anknyter till livskvaliteten, såsom utbildning, kompetens, hälsa och säkerhet. 

För att tillgodose de materiella behoven och de behov som gäller livskvaliteten behövs det social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Med ett välfärdsekonomiskt perspektiv kan man granska de olika hållbarhetsaspekternas inbördes beroende. FN:s mål för hållbar utveckling är att globalt, regionalt och lokalt trygga en fortgående och styrd förändring som möjliggör ett gott liv för nuvarande och kommande generationer. Välfärdsekonomin är ett tänkesätt som är en investering i de kommande generationerna. 

Social hållbarhet förutsätter en tillräcklig utkomst, tillräckliga välfärdstjänster, säkerhet för alla människor, en rättvis fördelning av resurser och verksamhetsmöjligheter, och att individen har möjlighet att påverka sitt eget liv. Dessutom förutsätter social hållbarhet delaktighet, jämställdhet och samhörighet, och att människorna är integrerade i samhället. 

Målet är en jämnt fördelad välfärd för alla. Ett samhälle som investerar långsiktigt i välfärd utvecklas och har en hållbar ekonomi. Samhället kan bättre dämpa kostnadsökningen för social- och hälsovårdstjänsterna. Genom välfärdsekonomin kan man öka livskraften och minska kostnadsökningen bland annat inom social- och hälsovården. 

Människornas välfärd kärnan i politiken och beslutsfattandet

Ojämlikheten när det gäller välfärden och hälsan, befolkningens åldrande, de teknologiska omställningarna och klimatförändringen ökar behovet av ett välfärdsekonomiskt tänkesätt i beslutsfattandet. I en välfärdsekonomi är människans välfärd kärnan i beslutsfattandet. Beslut fattas med beaktande av de sammanlagda effekter som de ekonomiska och ekologiska faktorerna har på välfärden. 

Vi behöver nya modeller för beslutsfattandet och nya verktyg för att mäta hur välfärdsekonomin förverkligas. Ett högt BNP berättar till exempel inte om den ekonomiska välfärden fördelas jämnt eller om människor är tillfreds med sitt liv eller om ekonomin är hållbar med tanke på de kommande generationerna. Därför behövs det förståelse för betydelsen av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och för beroendeförhållandena mellan dessa. Välfärdsekonomin förverkligas när man beaktar det välfärdsekonomiska perspektivet i de kunskapsbaserade beslut som fattas nationellt, regionalt och lokalt och i det civila samhället och inom den privata sektorn.

Mer information

Riikka Pellikka, specialsakkunnig 
social- och hälsovårdsministeriet, Enheten för stöd för ledningen / JOT, Strategigruppen / STRA 0295163659  


Heli Hätönen, konsultativ tjänsteman 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga / YTO, Enheten för funktionsförmåga / TOK 0295163326