Välfärdsekonomin

Välfärdsekonomin förbättrar möjligheterna både för att öka välfärden och för att främja en hållbar ekonomi. Med välfärdsekonomi avses en verksamhetsmodell som betonar de särdragVälfärdsekonomin förbättrar möjligheterna både för att öka välfärden och för att främja en hållbar ekonomi. Med välfärdsekonomi avses en verksamhetsmodell som betonar de särdrag i den ekonomiska politiken och välfärdspolitiken som gör att de stöder varandra.

Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) innefattar välfärdsekonomin allt det som hänför sig till människans materiella välfärd, dvs. till exempel boende, inkomster och arbete. Men enligt OECD:s definition innefattar välfärdsekonomi också livskvalitet, dvs. bland annat utbildning, kunnande, hälsa och säkerhet.

Grunden för välfärdsekonomin är en balanserad ekonomisk politik. Genom effektiva välfärdspolitiska åtgärder kan man främja sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten och en välfärd som sträcker sig över generationer. För att åtgärderna ska ha effekt förutsätts det att samverkan mellan ekonomin och välfärden beaktas bättre i beslutsfattandet. Det krävs dessutom sektorsövergripande samarbete. 

Välfärdsekonomin är nära kopplad till målen för hållbar utveckling

Att regelbundet utvärdera välfärden och att fatta föregripande beslut är speciellt viktigt i instabila verksamhetsmiljöer. Stabiliteten, resiliensen och anpassningsförmågan i samhället kan främjas genom effektiva politikåtgärder inom social- och hälsovård, sysselsättning, utbildning och miljö. Målet om att hitta en balans mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är därför kopplat till Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling.

Välfärdsekonomi i EU och Finland 

Välfärdsekonomin var ett av de teman som Finland prioriterade under EU-ordförandeskapet 2019. Under Finlands ordförandeskap godkände rådet slutsatserna gällande välfärdsekonomi. Ett centralt budskap i rådets slutsatser är att välfärd är viktigt för EU:s ekonomiska tillväxt, produktivitet, hållbarhetenen i de offentliga finanserna på lång sikt och för stabiliteten i samhället. Slutsatserna innehåller flera åtgärdsrekommendationer till medlemsländerna och kommissionen.

Välfärdsekonomin förverkligas genom att man beaktar det välfärdsekonomiska perspektivet i det kunskapsbaserade beslutsfattandet på nationell, regional och lokal nivå och i det civila samhället och inom den privata sektorn. I Finland främjas det nationella verkställandet av välfärdsekonomin genom nationella handlingsprogrammet för välfärdsekonomi 2023–2025.

• Handlingsprogram: inkludering av välfärdsekonomi i beslutsfattandet och granskningen av hållbarheten