Minister Pekonen: En flexibel arbetsgemenskap hjälper oss igenom krisen

Över hälften av finländarna övergick till distansarbete på grund av coronaviruset. Trots att rekommendationen om distansarbete gäller över sommaren, är det möjligt att en del återvänder till sina arbetsplatser redan tidigare. Vilka saker borde vi beakta för att återgången till arbetsplatsen ska gå tryggt och smidigt? Vad har vi lärt oss under den här tiden som vi kan dra nytta av också i fortsättningen?

Distansarbete utförs i allmänhet utan omedelbart stöd av chefen och arbetsgemenskapen. Utöver det digitala språnget har också ett förtroendesprång skett på arbetsplatserna: distansarbete, flexibla arbetstider och många andra flexibla lösningar i arbetet har tagits i bruk också i sådana arbeten som tidigare varit bundna till plats och tid.

Flexibla arbetsgemenskaper klarar undantagsförhållandena bäst

Arbetsgemenskaper som redan på förhand förberett sig på förändringar har klarat de exceptionella förhållandena bättre, eftersom de är flexibla och har en förmåga att förnya sig. Framförhållning och flexibilitet förbättrar också säkerheten i arbetet och välbefinnandet i arbetet.

Regeringen har på många olika sätt velat säkerställa att arbetsgemenskaperna klarar sig igenom krissituationen. Utöver direkta ekonomiska stöd har vi riktat finansiering från Europeiska socialfonden till stärkandet av arbetsgemenskapernas förnyelseförmåga, ökning av kompetensen inom psykisk hälsa, genomförandet av organisationsförändringar på ett meningsfullt sätt och stödjandet av arbetsförmågan i synnerhet efter krissituationen.

Inom utvecklingsprogrammet för arbetet och välbefinnandet i arbetet sammanställs ny arbetspraxis och överlevnadshistorier som utvecklats på arbetsplatserna under undantagsförhållandena, så att god praxis kan spridas till alla arbetsplatser. Det är ändå skäl att komma ihåg att inte ens de bästa planerna omfattar alla situationer, och det går inte att tänka ut en färdig lösning på alla förändringar på förhand.

Coronakrisen kan förändra arbetslivet för gott

Vid social- och hälsovårdsministeriet diskuteras ständigt ytterligare metoder för att stödja arbetsplatserna.

Regeringen har som mål att göra det finländska arbetslivet till världens bästa. Coronakrisen är inte ett hinder för detta mål. Coronakrisen kommer sannolikt att förändra arbetslivet för gott – på ett sätt som i bästa fall kan bidra till att vi uppnår detta mål.

Aino-Kaisa Pekonen 
social- och hälsovårdsminister