Finland har internationellt sett lyckats väl med att förebygga långtidssjukdomar, dvs. icke smittsamma sjukdomar. Vi vågar därmed föregå med gott exempel inför andra.
Vi har framgångsrikt förenat mjuka metoder med lagstiftning för att få bukt med cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar i andningsorganen och diabetes. Vi har bevis på goda effekter för folkhälsan genom personalbespisning, skolornas hälsofostran och handledning i levnadsvanor för familjer. Av de hårda metoderna nämner jag Finlands internationellt sett höga alkohol- och tobaksskatter. Vi tillämpar även en i världen tämligen sällsynt läskedrycksaccis. Vi vill att allt färre finländare ska insjukna eller dö i förtid i dessa sjukdomar.
Världshälsoorganisationens (WHO) oberoende högnivåkommission inledde sitt arbete i våras. Som sitt första arbete har kommissionen gett ut internationella rekommendationer för förebyggande och behandling av icke smittsamma sjukdomar. De rekommenderar beslutsfattare till brådskande åt-gärder för att minska långtidssjukdomar och psykiska problem globalt. Arbetet kan bara lyckas om alla förvaltningsområden deltar i det gemensamma arbetet – inte bara social- och hälsovårdsområdet. Orsaken till detta är att år 2015 dog cirka 40 miljoner människor i världen i dessa sjukdomar, vilket utgör ca 70 % av alla dödsfall i världen. Av dessa dog 15 miljoner människor i förtid.
Konsekvenserna av långtidssjukdomar för världsekonomin är betydande, men förebyggande är högst kostnadseffektivt.
Det är lätt att förstå att konsekvenserna av långtidssjukdomar för världsekonomin är betydande. Vi vet också att det går att förebygga dessa sjukdomar på förhand. Vi vet dessutom att förebyggande är högst kostnadseffektivt. Enlig en färsk utredning av WHO ger varje satsad dollar på förebyggande av dessa sjukdomar en sjufaldig besparing.
De socioekonomiska skillnaderna måste minskas
Det är viktigt att komma ihåg såväl här i Finland som globalt att för att kunna förebygga långtidssjukdomar måste man kunna minska de socioekonomiska skillnaderna mellan människor. De socioekonomiska faktorerna inverkar på levnadsvanorna, som i sin tur är kopplade till ökande sjukdomsrisker. Sjukdomar kan förebyggas genom att man påverkar metaboliska riskfaktorer, såsom fetma, ökat blodtryck, blodsocker och blodets kolesterolhalt. Det finns god praxis för att minska tobaksrökning och bruk av alkohol, förbättra kostens kvalitet och öka den fysiska aktiviteten. Det gäller nu att kunna sprida denna praxis.
De socioekonomiska faktorerna inverkar på levnadsvanorna, som i sin tur är kopplade till ökande sjukdomsrisker.
Kommissionens rekommendationer är i sig inte något nytt. Politiska utfästelser och handlingsprogram har också gjorts tidigare, den mest omfattande av dem är FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Trots detta har det visat sig mycket svårt att förebygga icke smittsamma sjukdomar och dödlighet. Mål har inte uppnåtts inom önskad tid. De socioekonomiska skillnaderna är stora och i synnerhet tillväxtländerna befinner sig i svårigheter.
FN:s generalförsamling på hösten inger hopp
Ett nytt ännu viktigare steg framåt har tagits. I september hålls det andra uppföljningsmötet om icke smittsamma sjukdomar i samband med FN:s 73:e generalförsamling. President
Sauli Niinistö är medordförande i kommissionen tillsammans med Uruguays och Sri Lankas statschefer. Därutöver torde över 30 statschefer från andra länder delta i mötet. Jag har äran att delta i mötet som WHO:s högkommissarie. Jag hoppas att mötet åstadkommer utfästelser som inget land längre kan kringgå.
Pirkko Mattila
Social- och hälsovårdsminister
