Minister Kiuru: Flera alternativ behövs när det gäller äldres boende

Lösningarna när det gäller boende och service för äldre personer har diskuterats redan länge. I den offentliga debatten har det bland annat uttryckts oro över resurserna inom hemvården, alltså om vårdarna räcker till när den personaldimensionering för serviceboende med heldygnsomsorg och institutionsvård som föreslås i äldreomsorgslagen träder i kraft.

Det är förståeligt att det uppstår frågor om huruvida regleringen av personaldimensioneringen påverkar utvecklingen av andra tjänster.

Det har dock inte föreslagits några lagbestämmelser om servicestrukturen, alltså om hur täckande olika serviceformer ska vara, och om hur personalen ska fördelas mellan olika tjänster. Serviceboende med heldygnsomsorg har till exempel ingen särställning i förhållande till hemvård eller andra tjänster. Kommunen beslutar alltid hur tjänsterna ska ordnas på basis av en utredning av servicebehoven och en klientplan som utarbetats utifrån den.

Även goda bostads- och planläggningslösningar stöder möjligheterna att bo hemma

Servicen för äldre ordnas alltid utifrån en persons individuella behov. Man bedömer vilken helhet av social- och hälsovårdstjänster som behövs för att möta behoven.

I fortsättningen kommer skyldigheten att använda RAI-bedömningssystemet att ge större kunskapsunderlag och bidra till bättre jämförbarhet och jämlikhet vid bedömning av servicebehovet. Det gör att det i fortsättningen är möjligt att tillhandahålla tjänster enligt individuella behov och på lika villkor, när alla tillämpar samma verktyg för bedömning av funktionsförmågan.

Kommunerna har en viktig roll när det gäller att ordna boende och service för äldre personer och att fundera på olika alternativ för detta.

Man bör komma ihåg att det inte enbart hör till social- och hälsovården att stödja äldres boende hemma. Det behövs brett stöd av alla aktörer och ett nära samarbete mellan exempelvis bostadsväsendet, planläggningen och socialväsendet.

Hemvård utgör endast en del av den helhet av tjänster som stöder boende hemma

De tjänster som stöder de äldres möjligheter att bo hemma bildar en omfattande helhet, av vilken hemvården bara utgör en del. Man har identifierat utmaningar i situationer där klienten i verkligheten inte får den service som han eller hon har konstaterats behöva och som utlovats i beslutet om hemvård och beslutet om klientavgifter.

Personalen ska dimensioneras så att den räcker till för att tillhandahålla de tjänster som klienterna behöver. Man håller nu på säkra att denna förpliktelse ska fullgöras. Det bör säkerställas att det finns tillräckligt med tjänster och annat stöd för personer som vill bo hemma, så att ingen blir tvungen att flytta hemifrån på grund av brist på tjänster.

Man har också upptäckt att det finns ett klart behov av att utveckla olika mellanformer av boende för att det ska finnas lämpliga koncept för dem som inte längre kan bo tryggt i eget hem, men som inte heller behöver boende med heldygnsomsorg. De tjänster som representerar mellanformerna av boende tillhandahålls ofta av hemvården. Målet är att tjänsterna ska kunna utökas enligt klientens behov utan att klienten måste flytta.

Det behövs olika mellanformer av boende för klienter som har nytta av att bo i gemenskap, men som inte behöver serviceboende med heldygnsomsorg.

Ett bra exempel är familjevården för äldre, som har ökat under de senaste åren. Man har framför allt positiva erfarenheter av ambulerande familjevårdare som besöker äldre personer i deras hem, vilket ger närståendevårdare möjlighet att ha lediga dagar. Familjevård kan också vara en möjlighet till exempel på landsbygden där lantbruksföretagarnas kapacitet kan frigöras.

Att de så kallade mellanformerna av boende ökar får dock inte innebära att man sparar in på det serviceboende med heldygnsomsorg som det finns behov av. Det ska finnas tillräckligt med heldygnsomsorg för dem som behöver stöd och service dygnet runt.

Hemvård viktig också för familjer där någon vårdas av anhöriga

Hundratusentals finländare tar varje dag hand om äldre och långtidssjuka anhöriga eller anhöriga med funktionsnedsättning. Det är i både mänskligt och ekonomiskt hänseende viktigt för hela samhället att närståendevårdare, och andra som regelbundet hjälper sina närstående eller anhöriga, mår bra och orkar.

Närståendevården utvecklas inom ramen för programmet Framtidens social- och hälsocentral. Fokus ligger på tjänster som stöder närståendevården, såsom hälsoundersökningar för närståendevårdare och olika vikariesystem som ger närståendevårdare möjlighet att vara lediga.

För åren 2020–2022 har det avsatts sammanlagt 65 miljoner euro för utvecklande av närståendevården och tryggande av resurserna inom hemvården. Av denna summa är cirka en tredjedel vikt för utveckling av närståendevården.

I statsandelen för kommunal basservice har det från och med 2023 reserverats ett tillägg på 45 miljoner euro för närstående- och hemvård. Det är vettigt att granska resurserna för närståendevård och hemvård som en helhet, eftersom hemvård är ett viktigt stöd för många familjer där någon vårdas av anhöriga.

Krista Kiuru
familje- och omsorgsminister