Social trygghet i internationella situationer
Den finländska sociala tryggheten kan delas upp i bosättningsbaserad social trygghet och arbetsba-serad social trygghet. En person som kommer till Finland för att arbeta har rätt till bosättningsba-serade förmåner, även om arbetstagaren inte är bosatt i Finland.
Om personen kommer till Finland av någon annan anledning än för att arbeta, bestäms rätten till förmåner på grundval av bosättning i Finland.
Personer som flyttar från Finland kan fortsatt få förmåner från Finland i vissa situationer. Rätten till förmåner beror på hur länge vistelsen utomlands varar och orsaken till vistelsen samt på desti-nationslandet. Rätten till bosättningsbaserad social trygghet upphör i allmänhet om personen blir arbetstagare i ett annat EU-/EES-land eller reser utomlands för en längre period än ett halvt år. Rätten till förmåner är inte beroende av nationalitet.
Folkpensionsanstalten (FPA) svarar för genomförandet av den bosättningsbaserade sociala trygg-heten i internationella situationer.
Arbetstagare och företagare som arbetar i Finland omfattas av det finländska arbetspensionssyste-met. Arbetsgivare är skyldiga att försäkra arbetstagarna mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdo-mar. Det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa sköts av arbetslöshetskassorna, som ar-betstagarna eller företagarna kan ansluta sig till om de så önskar.
Samordning av den sociala tryggheten mellan Finland och EU
Bestämmelser om rätten till social trygghet i internationella situationer och samordning av de so-ciala trygghetssystemen finns i den nationella lagstiftningen, EU-lagstiftningen och i överens-kommelser och konventioner om social trygghet.
Den sociala tryggheten för personer som rör sig mellan EU- och EES-länderna och Schweiz regle-ras av EU:s förordningar om social trygghet, genom vilka medlemsländernas olika system för soci-al trygghet samordnas. I gränsöverskridande fall prioriteras EU:s bestämmelser om den sociala tryggheten framom Finlands lagstiftning.
Enligt huvudprinciperna i reglerna för samordning av de sociala trygghetssystemen tillämpas endast ett lands lagstiftning om social trygghet vid en och samma tidpunkt, människor behandlas jämlikt, när man ansöker om förmåner räknas perioder av arbete i olika länder ihop, förmåner betalas till personer som bor i andra medlemsstater och gott administrativt samarbete iakttas mellan länderna.
EU:s förordningar om social trygghet har varit i kraft sedan 1950-talet. I anslutning till Europeiska kommissionen finns en administrativ kommission som samordnar de sociala trygghetssystemen och som har till uppgift att behandla alla administrativa och tolkningsmässiga frågor som gäller EU:s förordningar om social trygghet. Den administrativa kommissionen består av medlemmar som företräder varje medlemsstat. Finland företräds av social- och hälsovårdsministeriet i den ad-ministrativa kommissionen.
Den nordiska konventionen om social trygghet kompletterar EU-lagstiftningen. De nordiska län-derna har också slutit en konvention om socialt bistånd och sociala tjänster. Finland har också bila-terala överenskommelser om social trygghet med vissa andra europeiska stater. Överenskommel-serna tillämpas dock inte längre i huvudsak. I stället tillämpas EU-lagstiftningen på personer som rör sig mellan dessa stater och Finland.
- Lagstiftningen om social trygghet i internationella situationer
- Den administrativa kommissionen som behandlar samordningen av de sociala trygghetssystemen
Finlands överenskommelser om social trygghet med utomeuropeiska stater
Finland har ingått bilaterala överenskommelser om social trygghet med Australien, Chile, Repu-bliken Korea, Indien, Israel, Kanada, Kina och USA. Dessutom har Finland en separat överens-kommelse om social trygghet med den kanadensiska provinsen Quebec. De bilaterala överens-kommelserna om social trygghet gäller särskilt arbetspensioner, men en del av överenskommelser-na omfattar också andra sociala förmåner. Överenskommelserna om social trygghet har således ett snävare tillämpningsområde än EU:s förordningar om social trygghet.
Syftet med de bilaterala överenskommelserna om social trygghet är att säkerställa att personer som rör sig mellan staterna som ingått dessa överenskommelser omfattas av den sociala tryggheten i landet som ingått överenskommelsen, att förmånerna betalas över gränserna samt att förebygga dubbelförsäkring.