Kirsi Varhila och Vuokko Lehtimäki:
Valmöjligheter med servicesedlar – mot framtiden med lärdomar och jämlikhet i åtanke

Servicesedlar ger många kunder inom social- och hälsovården valmöjligheter redan nu. Användningen av sedlarna kan utökas i framtiden, men lagstiftningen måste utvecklas, eftersom nuläget inte garanterar likabehandling.

I många kommuner används servicesedlar, som kunderna kan använda för att skaffa social- och hälsovårdstjänster hos privata tjänsteproducenter. Sätten att använda sedlarna varierar dock, och sedlarna används inte överallt. Det urval av tjänster som kan fås med servicesedlarna är fortfarande också litet.

En mångsidigare användning av sedlarna har testats sedan 2017 i försök som finansierats av social- och hälsovårdsministeriet och som genomförts på olika håll i Finland. I försöken har människorna med hjälp av en servicesedel kunnat byta från en kommunal hälsovårdscentral till en privat hälsovårdscentral eller välja en privat tandläkare. Man har också övat och observerat användning av en personlig budget.

I försöken har kunderna varit nöjda med sina möjligheter till inflytande och med att de har kunnat besöka en privat hälsostation som de själva valt. Genom enkäter har man också utrett hurdana erfarenheter kommunernas sakkunniga har haft. Kommentarerna har huvudsakligen varit positiva, men det finns också sådant som kunde utvecklas.

Stora skillnader mellan kommunerna – invånarna i ojämlik ställning

Försöken visar att servicesedlar, om de används väl, kan förkorta köerna och uppmuntra till kundorienterade tjänster. Det finns dock många frågor som bör lösas kring användningen av sedlarna och lagstiftningen om dem.

För närvarande används servicesedlar i cirka 80 procent av kommunerna. Invånare i olika kommuner befinner sig dock inte i jämlik ställning i förhållande till varandra, eftersom varje kommun självständigt beslutar om servicesedlar ska användas i kommunen. Kunden har inte rätt att kräva att få en servicesedel.

Även sätten att använda servicesedlarna varierar: kommunen beslutar för vilka tjänster och enligt vilka kriterier sedlar kan beviljas. Situationen är svårbegriplig för både kunderna och tjänsteproducenterna.

Kundavgifternas självriskandel varierar

En betydande jämlikhetsfråga är också frågan om servicesedelns självriskandel, som varierar från kommun till kommun. Kommunen kan fastställa ett mycket lågt värde på sedeln i förhållande till tjänsteproducenternas priser, vilket gör att den självriskandel som kunden måste betala blir stor. Då har kunden inte nödvändigtvis råd att använda sedeln, och valfriheten blir skenbar.

För att säkerställa jämlikhet bör sedelns självriskandel vara lika stor som kundavgiften för en offentlig tjänst. Det serviceinnehåll som sedeln omfattar bör också beskrivas noggrant för att alla parter ska veta vilken service som fås med sedeln.

När det gäller användningen av servicesedlar bör man också fundera över hur privata tjänsteproducenter ska fås med i tillräcklig grad. Så länge som tjänsterna ordnas av kommunen och producenter av sådana tjänster som kan betalas med servicesedlarna fås med endast från den egna kommunen, blir utbudet lätt sparsamt. Med ett gott urval av tjänster och professionell produktifiering kan producenter fås med även från ett större område.

Tjänsterna bör produktifieras

För närvarande befinner sig kommunerna i mycket olika faser när det gäller hur långt de har kommit med att produktifiera sina tjänster. Brister finns framför allt i små kommuner. De som ordnar och de som producerar tjänsterna har också olika uppfattningar om de faktiska kostnaderna för tjänsterna. När en viss tjänst produktifieras, får man en uppfattning om dess innehåll och pris, vilket möjliggör en genomskinlig jämförelse.

Kunderna bör i fortsättningen ha bättre tillgång till information om servicesedlarna, beskrivningar av tjänsterna och jämförande uppgifter om tjänsteproducenterna. Då kan kunderna göra ett val som baserar sig på fakta.

Försöket visar ett behov av att utveckla de nationella informationssystemen

Försöket med servicesedlar visar också tydligt att de nationella informationssystemen inom social- och hälsovården bör utvecklas. Problem i informationsgången mellan den som ordnar tjänsterna, tjänsteproducenten och kunden bör lösas för att tillhandahållandet av tjänsterna ska kunna fungera smidigt. För bedömningen av effekten av de tjänster som kunden får är en oavbruten informationshanteringskedja en nödvändighet.

Informationssystemen inverkar också på kommunens beslut om huruvida den ska ta i bruk servicesedlar: när systemen inte fungerar, tillkommer manuellt extra arbete, som kommunerna inte har resurser för.

Mot framtiden med lärdomar i åtanke

Den gällande lagen om servicesedlar och den nuvarande servicesedelmodellen anses i försöken vara tämligen fungerande. Det önskas dock mer exakta bestämmelser om tjänsteanordnarens och tjänsteproducenternas roller och ansvar.

Brist på kunskaper i kommunerna om ordnandet och produktifieringen av tjänsterna ses i försökskommunerna som en orsak till att det i vissa områden förekommer en ovilja att ta i bruk servicesedlar. Nationell styrning önskas bl.a. i fråga om modellerna för ersättningar till tjänsteproducenterna samt fastställandet av kvalitets- och effektmätare.

Det ser ut som att de regionala försöken med valfrihet ganska bra har lyckats uppfylla de mål som satts upp för dem. Vi har fått värdefulla lärdomar om hur sedlarna fungerar. Erfarenheter har fåtts ur både kundernas, tjänsteanordnarnas och tjänsteproducenternas synvinkel samt om en kapitationsbaserad finansieringsmodell.

Social- och hälsovårdsministeriets finansiering till försöken med valfrihet upphör i oktober 2019. Efter detta har försökskommunerna möjlighet att fortsätta använda servicesedlarna på ett mångsidigt sätt, och med hjälp av lärdomarna från försöket kan vi utveckla kundernas valmöjligheter i hela landet. Samtidigt ska den viktigaste ledstjärnan, den jämlika behandlingen av kunderna, hållas i åtanke.

Kirsi Varhila
överdirektör, social- och hälsovårdsministeriet

Vuokko Lehtimäki
projektchef för försöket med servicesedlar, social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer:

• Utvärdering: Försöket med servicesedlar har utökat kundernas möjligheter att inverka på tjänsterna – kommunerna har fått lärdomar om kundorienterad verksamhet (pressmeddelande och rapport 3.5.2019)
• Resultaten av enkäten: Erfarenheter av användning av servicesedlar och lagstiftningen om servicesedlar, svar från försöksområdena (bilaga på finska)
• Samtliga utvärderingsrapporter om försöket med servicesedlar (på finska)