Finlands system för social trygghet

Hur bestäms rätten till social trygghet? Vad hör till det sociala skyddsnätet? Hur finansieras den sociala tryggheten och vad kostar den? Bekanta dig med grundläggande uppgifter om den sociala tryggheten i Finland med det här materialet.

Alla alternativa texter

ALT-texter till figurerna i mellanrapporten

Social trygghet i Finland

Figuren presenterar den sociala tryggheten som helhet så att de viktigaste förmånerna, tjänsterna och försäkringarna indelas i bosättningsbaserad och arbetsrelaterad social trygghet. Figuren sam-  manfattar det föregående textinnehållet. Rätt till sjukförsäkringsersättningar, grundläggande ut-komststöd, boendestöd, familjeförmåner samt folk- och garantipension uppkommer på grund av bosättning. Rätt till arbetspension samt arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringens ersätt-ningar uppkommer på grund av arbete. Arbetslöshetsförmåner, föräldradagpenningar och sjuk-dagpenningar finns mitt i figuren eftersom de utgör delvis bosättningsbaserad och delvis arbetsre-laterad social trygghet.

Klicka på bilden för större version.

Rätten till vissa sociala trygghetsförmåner och offentliga tjänster baserar sig på boende i Finland, medan andra grundar sig på arbete. FPA:s förmåner samt kommunernas social- och hälsovårdstjänster baserar sig på boende. Arbetspensioner samt försäkring för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar är i sin tur social trygghet som baserar sig på arbete. Utkomstskyddet för arbetslösa baserar sig på både boende och arbete.

 

Social skyddsnät i Finland

 

Klicka på bilden för större version.

De sociala trygghetsförmånerna och de offentliga tjänsterna är kopplade till varandra. I många förmåner ingår både grundskydds- och förvärvsskyddsandelar. Det finns många olika aktörer som verkställer socialvården, och inom vissa delar av det sociala skyddsnätet arbetar många aktörer med samma helhet. Beroende på sin situation uträttar sökanden ärenden hos olika aktörer som verkställer socialvården. . 

 

Finansieringen av systemet för social trygghet

Klicka på bilden för större version.

Social- och hälsovårdstjänsterna finansieras i huvudsak med kommunernas skatter, statsandelar och klientavgifter. De inkomstrelaterade förmånerna finansieras i huvudsak med försäkringspremier som betalas av arbetstagare och arbetsgivare. Grundtrygghetsförmånerna finansieras i huvudsak med skatter.

 

Utgifterna för den sociala tryggheten 2018, 70,2 miljarder euro

Klicka på bilden för större version.

Den sociala trygghetens totala utgifter uppgick till cirka 70,2 miljarder euro år 2018. Åldersrelaterade utgifter är den största kategorin, medan den näst största är utgifter relaterade till sjukdom och hälsa.

Utgifterna för den sociala tryggheten enligt huvudgrupp åren 1980–2018, miljarder euro

Klicka på bilden för större version.

Utgifterna för social trygghet har ökat från drygt fem miljarder euro år 1980 till något över 70,2 miljarder euro år 2018. Åldersrelaterade utgifter är den största kategorin och den har också ökat mest.

 

Utgifterna för den sociala tryggheten enligt huvudgrupp åren 1980–2018, miljarder euro

Klicka på bilden för större version.

Den sociala tryggheten finansieras i huvudsak av staten, kommunerna, arbetsgivarna och arbetstagarna.