Handlingsplan för hantering av coronakrisen 2021

Hybridstrategin för hantering av coronakrisen och dess handlingsplan har reviderats i september 2021.

Syftet med genomförandet av den uppdaterade handlingsplanen är att öppna samhället, främja öppenheten och stödja eftervården av epidemin, förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och återuppbyggnaden. 

Målet är också att undvika allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser, trygga hälso- och sjukvårdens kapacitet samt skydda riskgrupper och de som har det sämst ställt.

Statsrådet fattade ett principbeslut om den uppdaterade handlingsplanen för hybridstrategin den 9 september 2021. Social- och hälsovårdsministeriet har utfärdat handlingsplanen den 20 september 2021. 

Den nya handlingsplanen gäller tills vidare och uppdateras vid behov.

Begränsningarna och de heltäckande rekommendationerna ska genast börja avvecklas gradvis. Till en början slopas åtgärdsrekommendationerna för varje epidemifas och en modell för bedömning av riskpotentialen införs för att stödja riktandet och utvärderingen av åtgärderna. 

Social- och hälsovårdsministeriet har gett regionala och lokala myndigheter vägledning om genomförandet av den nya handlingsplanen.

Testning, spårning och karantän är primära åtgärder i brytandet av smittkedjor

Smittläget och dess konsekvenser följs upp och smittkluster stoppas genom lokala åtgärder. De primära åtgärderna för att bryta smittkedjor är testning, spårning och karantän samt vård. 

Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat en uppdaterad strategi för testning och spårning. I fortsättningen ska man i första hand testa personer som utsatts för viruset, ovaccinerade personer med symtom och personer som även efter vaccinering är utsatta för allvarlig coronavirussmitta.

Epidemin bekämpas i första hand genom lokala och regionala åtgärder

De regionala coronasamordningsgrupperna bedömer fortfarande smittläget och åtgärdsbehoven till stöd för de behöriga myndigheternas beslutsfattande.

Kommunerna, sjukvårdsdistrikten och regionförvaltningsverken tillämpar modellen för bedömning av riskpotentialen i det regionala och lokala beslutsfattandet. Modellen för bedömning av riskpotentialen styr prövningen av åtgärdernas nödvändighet och proportionalitet.

Om åtgärder krävs för att hantera smittklustren är de kortvariga och riktas och prioriteras enligt riskpotentialen: 

  • åtgärder riktas inte mot verksamhet med låg risk 
  • i verksamhet med medelhög risk ökas den riktade informationsstyrningen till de befolkningsgrupper som ska skyddas, och 
  • restriktioner som fortfarande är nödvändiga och som fastställs genom förvaltningsbeslut riktas endast till högriskverksamhet. Även från dessa restriktioner ska det vara möjligt att avvika genom att använda det frivilliga coronapass.

Samhället öppnas upp mer när vaccinationstäckningen är tillräckligt hög 

Den nya handlingsplanen börjar tillämpas fullt ut när minst 80 procent av dem som fyllt 12 år och som hör till vaccinationsmålgruppen har fått två vaccindoser eller har haft möjlighet att ta båda vaccindoserna.

Då slopas de regionala epidemifaserna helt och hållet. När det gäller den lokala epidemibekämpningen kommer kommunen eller den samkommun som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar att ha en mer framträdande roll än tidigare. 

I princip ska samhällets olika funktioner inte begränsas. Rekommendations- och begränsningsåtgärder vidtas endast i lokalt allvarliga specialsituationer där en omfattande spridning av sjukdomen hotar människors hälsa och välfärd. I sista hand genomförs grundligt utvalda och specifika begränsningar för en kort tid för vissa typer av tillställningar på det sätt som den lokala situationen förutsätter.

Om epidemiläget plötsligt allvarligt försämras, kan man återgå till den nationella styrningen och införa mer omfattande åtgärder. Statsrådet fattar ett principbeslut om att ta i bruk en riksomfattande nödbromsmekanism.

Uppföljning och bedömning av epidemin

Den ökade vaccinationstäckningen ändrar epidemins förlopp. I uppföljningen betonas i fortsättningen hur vaccinationerna framskrider, vaccinationstäckningen, sjukhusvårdens mätare och prognoser om behovet av sjukhusvård.

Gruppen för lägesbilder och modeller för covid-19-epidemin, som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet, följer med hur verkningsfull hybridstrategin är med hjälp av epidemiologiska, medicinska och funktionella parametrar. Uppgifterna publiceras varje vecka på Institutet för hälsa och välfärds webbplats. 

Kommunerna och sjukvårdsdistrikten ska följa upp smittläget och i synnerhet dess konsekvenser på lokal nivå. Viktigt i den lokala situationen är att fästa uppmärksamhet vid ovaccinerade befolkningsgrupper, grupper som är särskilt känsliga för en allvarlig sjukdomsform samt förändringar i vårdbehovet.

Tidigare handlingsplaner

De tidigare handlingsplanerna grundade sig på klassificering av epidemifaserna, vilket har slopats i den uppdaterade handlingsplanen. Tre faser tillämpades: basnivån, accelerationsfasen och samhällsspridningsfasen. I handlingsplanerna presenterades kriterier och åtgärder för varje fas. 

Mer information

Pasi Pohjola, direktör 
social- och hälsovårdsministeriet, Kanslichef, Kanslichefens stab 0295163585  


Satu Koskela, avdelningschef 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården / APO 0295163380  


Jaska Siikavirta, direktör 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården / APO, Enheten för klienter och personal / ASI 0295163394  


Taneli Puumalainen, avdelningschef 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för säkerhet och hälsa / TUTO 0295163280