Handlingsplan för hantering av coronakrisen 2021

Webbsidan uppdateras.

Hybridstrategin för hantering av coronakrisen och dess handlingsplan har reviderats i september 2021.

Syftet med genomförandet av den uppdaterade handlingsplanen är att öppna samhället, främja öppenheten och stödja eftervården av epidemin, förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och återuppbyggnaden. 

Målet är också att undvika allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser, trygga hälso- och sjukvårdens kapacitet samt skydda riskgrupper och de som har det sämst ställt.

Statsrådet fattade ett principbeslut om den uppdaterade handlingsplanen för hybridstrategin den 9 september 2021. Social- och hälsovårdsministeriet har utfärdat handlingsplanen den 20 september 2021. 

Den nya handlingsplanen gäller tills vidare och uppdateras vid behov.

Social- och hälsovårdsministeriet har gett regionala och lokala myndigheter vägledning om genomförandet av den nya handlingsplanen.

Testning, spårning och karantän är primära åtgärder i brytandet av smittkedjor

Smittläget och dess konsekvenser följs upp och smittkluster stoppas genom lokala åtgärder. De primära åtgärderna för att bryta smittkedjor är testning, spårning och karantän samt vård. 

Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat en uppdaterad strategi för testning och spårning. I fortsättningen ska man i första hand testa personer som utsatts för viruset, ovaccinerade personer med symtom och personer som även efter vaccinering är utsatta för allvarlig coronavirussmitta.

Epidemin bekämpas i första hand genom lokala och regionala åtgärder

När det gäller den lokala epidemibekämpningen kommer kommunen eller den samkommun som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar att ha en mer framträdande roll än tidigare. 

De regionala coronasamordningsgrupperna bedömer fortfarande smittläget och åtgärdsbehoven till stöd för de behöriga myndigheternas beslutsfattande.

I princip ska samhällets olika funktioner inte begränsas. Rekommendations- och begränsningsåtgärder vidtas endast i lokalt allvarliga specialsituationer där en omfattande spridning av sjukdomen hotar människors hälsa och välfärd.

Kommunerna, sjukvårdsdistrikten och regionförvaltningsverken tillämpar modellen för bedömning av riskpotentialen i det regionala och lokala beslutsfattandet. Modellen för bedömning av riskpotentialen styr prövningen av åtgärdernas nödvändighet och proportionalitet.

Om åtgärder krävs för att hantera smittklustren är de kortvariga och riktas och prioriteras enligt riskpotentialen. Coronapass gör det möjligt att befrias från begränsningar som gäller evenemang och lokaler.

Social- och hälsovårdsministeriet har berett epidemiologiska kriterier som lämpar sig bättre än de tidigare faskriterierna för att identifiera områden med samhällsspridning. Regionerna kan använda kriterierna som riktlinjer när de bedömer vilka åtgärder som behövs. 

Nationella nödbromsmekanismen

Om epidemiläget plötsligt allvarligt försämras, kan man återgå till den nationella styrningen och införa mer omfattande åtgärder.

Tröskeln för att införa nödbromsmekanismen är hög. Innan man överväger att ta nödbromsmekanismen i bruk ska man i större utsträckning använda alla de styrnings- och lagstiftningsmetoder som finns till förfogande.

Statsrådet fattar ett principbeslut om att ta i bruk en riksomfattande nödbromsmekanism.

Nödbromsmekanism tas i bruk för att bromsa upp spridningen av covid-19-epidemin

Statsrådet har fattat ett principbeslut om att ta i bruk en nationell nödbromsmekanism. 

Social- och hälsovårdsministeriet ger regionerna anvisningar om ibruktagandet av nödbromsmekanismen. 

Uppföljning och bedömning av epidemin

Den ökade vaccinationstäckningen ändrar epidemins förlopp. I uppföljningen betonas i fortsättningen hur vaccinationerna framskrider, vaccinationstäckningen, sjukhusvårdens mätare och prognoser om behovet av sjukhusvård.

Gruppen för lägesbilder och modeller för covid-19-epidemin, som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet, följer med hur verkningsfull hybridstrategin är med hjälp av epidemiologiska, medicinska och funktionella parametrar. Uppgifterna publiceras varje vecka på Institutet för hälsa och välfärds webbplats. 

Kommunerna och sjukvårdsdistrikten ska följa upp smittläget och i synnerhet dess konsekvenser på lokal nivå. Viktigt i den lokala situationen är att fästa uppmärksamhet vid ovaccinerade befolkningsgrupper, grupper som är särskilt känsliga för en allvarlig sjukdomsform samt förändringar i vårdbehovet.

Tidigare handlingsplaner

De tidigare handlingsplanerna grundade sig på klassificering av epidemifaserna, vilket har slopats i den uppdaterade handlingsplanen. Tre faser tillämpades: basnivån, accelerationsfasen och samhällsspridningsfasen. I handlingsplanerna presenterades kriterier och åtgärder för varje fas. 

Mer information

Pasi Pohjola, avdelningschef 
social- och hälsovårdsministeriet, Strategi- och ekonomienheten / STAR Telefon:0295163585   E-postadress:

Jaska Siikavirta, direktör 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården / APO, Enheten för klienter och personal / ASI Telefon:0295163394   E-postadress:

Taneli Puumalainen, avdelningschef 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för säkerhet och hälsa / TUTO Telefon:0295163280   E-postadress: