Ofta frågat

För närvarande fördelas familjeledigheterna inte jämnt mellan föräldrarna. Det här försvagar särskilt kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och minskar kvinnornas inkomster på både kort och lång sikt. Målet för familjeledighetsreformen är att föräldrarnas ansvar för vården av barnen ska fördelas på ett jämlikare sätt i familjerna. Det ökar jämställdheten mellan kvinnor och män både i familjerna och i arbetslivet. Förutom att öka barnens och familjernas välbefinnande strävar man också till att minska löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män.

Genom det nya systemet för föräldradagpenning och föräldraledigheter vill man uppmuntra till ett jämställt föräldraskap och se till att bägge föräldrar har lika rätt att använda dagpenningarna och ledigheterna. Den gällande lagstiftningen om föräldradagpenningarna är dessutom föråldrad och har blivit mycket invecklad på grund av alla lagändringar. Genom reformen försöker man förtydliga bestämmelserna och beakta de olika familjeformerna och familjers olika behov.

Dessutom förutsätter direktivet om balans i arbetslivet, som också Finland har förbundit sig till, att det görs vissa ändringar i bestämmelserna om föräldradagpenningarna och familjeledigheterna. 
 

Vad är nytt?

Reformen av systemet för föräldradagpenning är omfattande: det totala antalet dagpenningsdagar ökar och dagkvoterna fördelas jämnare till bägge föräldrarna. Som följd av ändringarna i fråga om föräldrapenningen görs det ändringar även i fråga om föräldraledigheterna enligt arbetsavtalslagen.  Dessutom görs de ändringar i lagen om småbarnspedagogik och lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken som reformen förutsätter.   

Bägge föräldrarna skulle få en kvot på 160 dagpenningsdagar. Dagpenningsdagarna är sex per vecka, och enligt modellen blir det då 12,8 månader med föräldrapenning per barn. Av dagpenningsdagarna kan 0-63 dagar överföras till den andra föräldern. I syfte att trygga slutskedet av graviditeten föreslås det dessutom en graviditetspenning för 40 dagpenningsdagar, vilket betyder att det totala antalet dagpenningsdagar blir ungefär 14 månader. I familjer med en förälder får den enda föräldern bägge kvoterna. Det enda undantaget i modellen är familjerna med två, tre eller flera barn. För dem skulle dagpenningskvoten förlängas med 78 dagpenningsdagar för andra barnet och för varje därpå följande barn.

Användningen av föräldradagpenningen blir mycket flexiblare än förut. Även benämningarna på föräldradagpenningarna ändras.  

Hela strukturen på systemet moderniseras. Det här grundar sig också på direktivet om balans i arbetslivet. Utvecklingen i andra länder går i samma riktning. 

För föräldrar i ett arbetsavtalsförhållande gäller de bestämmelser om familjeledigheter som finns i arbetsavtalslagen, precis som förut. De centrala ändringarna i arbetsavtalslagen gäller bland annat benämningarna på familjeledigheterna och de tider då familjeledigheterna kan tas ut.

Föräldraledighet ska kunna tas ut i flera perioder än förut. 

Arbetsgivaren ska också ha en skyldighet att skriftligen motivera ett förbud mot att hålla en partiell föräldraledighet. Den här ändringen baserar sig på direktivet om balans i arbetslivet. 
Helt nytt för familjeledigheterna är den nya ledigheten för anhörigvård, som också baserar sig på direktivet om balans i arbetslivet. För att sköta om en anhörig kan man ta ledigt högst fem dagar i året. För ledighetsperioden för anhörigvård betalas ingen dagpenning.  

Rätten till småbarnspedagogik ska gälla från och med den kalendermånad då barnet fyller 9 månader. I praktiken motsvarar det här nuläget.  

Vad förändras inte?

Hemvårdsstödet och rätten att vara borta från jobbet tills barnet fyller 3 år förändras inte. Rätten till hemvårdsstöd blir lite flexiblare genom att det blir möjligt att få stöd redan innan rätten till småbarnspedagogik börjar. Även de andra hemvårdsstöden förblir oförändrade (stöd för privat vård av barn, flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning).  

Inte heller tiderna för anmälan om föräldraledigheter förändras. Även i fortsättningen ska man meddela arbetsgivaren om föräldraledigheten minst två månader innan man börjar sin ledighet.  

Endast moderskapsledigheten, faderskapsledigheten och föräldraledigheten förändras innehållsmässigt, inte de andra ledigheterna. 
 

 

 

En kvinna som är gravid får flexiblare möjligheter att ta ledigt. Graviditetsledigheten kan tas ut 30 dagar före den beräknade förlossningsdagen eller enligt överenskommelse med arbetsgivaren, men senast 14 vardagar före den beräknade dagen. Företagare, studerande och andra personer som inte står i ett arbetsavtalsförhållande kan börja graviditetspenningsperioden vid en valfri tidpunkt, men tidigast 30 vardagar och senast 14 vardagar före den beräknade förlossningsdagen.

Föräldraledighet kan tas ut i perioder tills barnet fyller två år, och behöver således inte tas ut i en enda period. Föräldrapenningen kan användas till exempel i kortare perioder eller för en del av veckan, och föräldrarna kan turas om med att sköta barnet. De som står i ett arbetsavtalsförhållande har rätt att ta ut föräldraledighet i högst fyra perioder per barn. 
Om man arbetar på deltid kan man dessutom ansöka om partiell föräldraledighet (halva ledigheten).  Hemvårdsstöd kan beviljas också mellan föräldrapenningsperioderna efter att barnet fyllt 6 månader. 

Dessutom beaktar man de familjer som får flera barn inom två år. Då får man ta ut högst fyra familjeledighetsperioder i kalenderåret.
 

Enligt forskningar och internationell jämförelse är föräldraledighetskvoter för pappor det effektivaste sättet att öka pappornas användning av föräldraledigheterna. Kvoterade föräldraledigheter och föräldrapenningar gör också att föräldrarna överväger sina beslut bättre och planerar fördelningen av vårdansvaret för barnet bättre. Syftet med kvoterade föräldraledigheter och föräldrapenningar för bägge föräldrarna är också att påverka allmänhetens uppfattningar om föräldraskapet och arbetsfördelningen mellan könen i samhället. Genom kvoterna kommunicerar man också till arbetsplatserna att också papporna har rätt till föräldraledighet och måste kunna vara familjelediga en längre tid.   

I och med reformen ökar det totala antalet föräldrapenningsdagar. Den totala föräldrapenningen på 320 dagpenningsdagar kvoteras jämnt till bägge föräldrarna (160 dagpenningsdagar per förälder), och föräldern kan överföra 0-63 dagpenningsdagar av den egna kvoten till den andra föräldern. Antalet dagar för mammorna motsvarar då det mål i regeringsprogrammet enligt vilket mammans dagar inte får minska jämfört med tidigare. Pappans kvot ökar däremot avsevärt jämfört med tidigare.  Om kvoterna skulle vara ännu större och dagpenningsdagarna ännu flera skulle också kostnaderna öka avsevärt, även om modellen inte nödvändigtvis skulle öka pappornas vilja att använda ledigheten. Om modellen skulle vara ”strängare” så att man inte skulle få överföra dagar av sin egen kvot, skulle å andra sidan familjernas läge försämras jämfört med förut i de familjer där den ena föräldern av någon orsak inte tar ut föräldrapenning alls eller tar ut den bara för en kort tid.  
 

Avsikten är att ändringslagarna ska träda i kraft den 1 augusti 2022. Lagarna ska behandlas i riksdagen under hösten 2021, och kan således stadfästas tidigast i slutet av 2021. Eftersom reformen är omfattande, måste det ges tillräckligt med tid för att förbereda verkställandet. Reformen kräver bland annat ändringar i FPA:s informationssystem, information till blivande föräldrar och introduktion av myndigheter.  

Eftersom hela systemet för föräldrapenningsdagar förändras, kommer de nya färäldradagpenningarna att tas i bruk stegvis. De nya bestämmelserna gäller de familjer som har rätt till föräldradagpenning efter den 1 augusti 2022. I praktiken betyder det i de flesta fall att den graviditetspenning som beviljas på basis av den beräknade tidpunkten för nedkomsten kan börja tas ut den 1 augusti 2022 eller senare. Moderskapspenningsperioden kan däremot börja innan lagen träder i kraft eftersom de gällande bestämmelserna om föräldradagpenningen tillämpas (även för den andra föräldern).   

Reformen har många konsekvenser, och en del ändringar får konsekvenser för en lång tid. Reformen påverkar familjerna och barnen, men också arbetslivet och hela samhället mer allmänt.  
Det viktigaste målet för reformen är att familjeledigheterna och vårdansvaret ska fördelas mer jämnt mellan föräldrarna. Om målet uppnås, får det många positiva konsekvenser. Barnet får redan från början en nära relation till bägge föräldrarna, och det har långtgående verkningar på barnets liv. Att föräldrarna ansvarar mera jämlikt för föräldraskapet och vården av barnet inverkar dessutom positivt också på föräldrarnas relation till varandra.   

Den jämnare fördelningen av familjeledigheterna bedöms inverka positivt på kvinnors arbetsmöjligheter och ställning på arbetsmarknaden, som också har en positiv effekt på löneutvecklingen och pensionen. Den nya fördelningen av familjeledigheterna påverkar också arbetsgivarna och arbetsgemenskapen eftersom både papporna och mammorna kan ta ut föräldraledighet. 

Reformen ökar familjernas valmöjligheter när det gäller användningen av föräldradagpenningarna.  Reformen ökar också jämlikheten mellan barn i familjer av olika former och barnets möjlighet att bli omskött av sina föräldrar.   

Hur påverkar reformen kostnaderna?

Målet för reformen är en jämnare fördelning av familjeledigheterna. Avsikten är särskilt att flera pappor ska ta ut den familjeledighet som de har rätt till. Om målet uppnås, kommer samhällets totala kostnader för familjeledigheterna att öka eftersom pappornas totala antal dagpenningsdagar ökar.  

Det är mycket svårt att bedöma hur mycket pappors användning av dagpenningen ökar. Kostnadsbedömningarna utgår från nuläget vad gäller användningen av faderskapspenningen och från antagandena om reformens effekter på föräldrarnas beslut. Det är bra att komma ihåg att det för närvarande är 80 % av papporna som inte tar ut alla sina faderskapspenningsdagar, åtminstone inte i sin helhet. Som helhet bedöms reformen öka de offentliga kostnaderna med 80 miljoner euro.