Skärpningen av vårdgarantin 

Syftet är att stärka basservicen inom hälso- och sjukvården och förbättra tillgången till tjänsterna. 

Genom snabbare tillgång till vård kan man förhindra att problemen hopar sig och blir långvariga och minska behovet av tjänster på specialiserad nivå. Fördröjningar i vården kan försämra patientens situation och komplicera behandlingen av många hälsoproblem, och därmed öka kostnaderna.

Snabbare tillgång till icke-brådskande vård inom primärvården minskar patienternas behov att uppsöka jourtjänster. Patienterna kan hänvisas till tjänster som bättre motsvarar deras behov.

Genom ändringen förkortas de maximala väntetiderna för att få vård inom den icke-brådskande primärvården. Den gällande lagen gäller ända fram till den 31 augusti 2023, och enligt den måste man få vård inom 3 månader efter bedömningen av vårdbehovet. 

Från och med den 1 september 2023 ska man få vård inom 14 dygn efter bedömningen av vårdbehovet, och från den 1 november 2024 inom 7 dygn. 

Den skärpta vårdgarantin gäller när det är fråga om sjukdomar, skador, komplikationer i samband med långtidssjukdomar, nya symtom eller försämrad funktionsförmåga.

Vårdgarantin gäller både fysiska och psykiska hälsoproblem.

Maximitiden på 7 dygn gäller inte

• vård enligt en vård- eller rehabiliteringsplan
• primärvårdsmottagningar hos specialistläkare inom andra medicinska specialiteter än allmänmedicin 
• vård som ges med det enda syftet att kunna ge ett intyg eller ett utlåtande inom hälso- och sjukvården
• tjänster som främjar hälsa och välbefinnande, som till exempel hälsorådgivning, hälsoundersökningar och andra förebyggande hälsovårdstjänster.

Även dessa tjänster ska dock ordnas inom en skälig tid och senast inom 3 månader eller inom den tid som anges i vård- eller rehabiliteringsplanen. 

Väntetiden på högst 3 månader gäller till exempel inte screeningundersökningar, vissa regelbundna hälsokontroller och vissa vaccinationer, eftersom det föreskrivs särskilt om dem.

De psykiska hälsoproblemen har samma vikt som fysiska hälsoproblem, dvs. även vid psykiska problem har man rätt att få vård inom 7 dygn. (1.11.2024)

Bestämmelserna om tillgången till vård gäller särskilt möjligheten att söka sig till vård, dvs. att få en tid till en läkare, och om det inte just då finns behov av diagnostisering, att få en tid till en sjukskötare eller till exempel en tid till en psykologs direktmottagning.

De tjänster som inte omfattas av garantin om vård inom 7 dygn ska ordnas inom en skälig tid och senast inom 3 månader, eller inom den tid som anges i vård- eller rehabiliteringsplanen.

Om patienten behöver en medicinsk bedömning ska man tillsammans med en läkare göra upp en vårdplan för den fortsatta vård som behövs.

Vården bör följa god vårdpraxis, och patienten bör få de tjänster som hen behöver.

Med vård avses inte bara den vård som ges av yrkesutbildade personer vid social- och hälsocentraler, utan också till exempel kortpsykoterapi och terapi via webben.

Riksdagen förutsatte att regeringen 

• utreder behovet att precisera de olika psykosociala metoderna och definitionerna inom kortpsykoterapin 
• bedömer användningen och effekterna av dessa vårdformer 
• vid behov vidtar åtgärder för att trygga tillgången till dessa vårdformer

Enligt den lag som gäller ända fram till den 31 augusti 2023 ska vårdbehovet bedömas inom 3 dagar efter att kunden tagit kontakt. 

Efter den 1 september 2023 ska vårdbehovet bedömas inom samma dag som kunden kontaktar verksamhetsenheten. 

Vårdbehovet ska bedömas genom en individuell bedömning av 

• patientens behov av undersökningar eller vård, hur brådskande behovet är och 
• vilka yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som ska ge den vård eller utföra de undersökningar som patienten behöver. 

Bedömningen av vårdbehovet ska göras av en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, vilket betyder att yrkesutbildade primärvårdare och närvårdare inom hälso- och sjukvården med skyddad yrkesbeteckning inte kan göra bedömningar av vårdbehovet i fortsättningen. 

De yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården med skyddad yrkesbeteckning som gör bedömningar av vårdbehovet när lagen träder i kraft får fortsätta göra bedömningar av vårdbehovet fram till den 31 augusti 2027 om de har tillräcklig kompetens och erfarenhet för uppgiften. 

Inom mun- och tandvården kan bedömningarna fortfarande göras också av andra personer än yrkesutbildade person inom hälso- och sjukvården, dvs. till exempel av en tandskötare. 

I lagen föreskrivs också om de situationer där man utgående från patientens vårdbehov först har hänvisat patienten till någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården än en läkare eller tandläkare. 

Om man under det första vårdbesöket konstaterar att patienten behöver en läkare eller en tandläkare ska man se till att patienten får en tid till läkaren inom 7 dygn eller en tid till tandläkaren inom 4 veckor, eller alternativt inom 3 månader från den dag då vårdbehovet bedömdes.

Vårdgarantitiderna skärps också inom mun- och tandvården. Den maximala väntetiden inom mun- och tandvården förkortas från 6 månader till 3 månader.

Om en kund har hänvisats till en tandskötares eller tandhygienists mottagning och det konstateras att kunden behöver en undersökning eller vård hos en tandläkare, ska kunden få tillgång till tandläkaren inom fyra veckor från den dag servicebehovet konstaterades eller inom 3 månader från den dag vårdbehovet bedömdes.

Om en tandläkare konstaterar att kunden behöver en undersökning eller vård hos en specialtandläkare inom primärvården, ska kunden få tillgång till en specialtandläkare inom 3 månader.

Om kunden har en individuell vårdplan, gäller detta endast om det framgår något sådant som gör att man kan eller måste göra avvikelser från det individuella undersöknings- och vårdintervallet.

De regelbundna hälsoundersökningarna vid rådgivningarna och inom skol- och studerandehälsovården ska ordnas enligt den lagstiftning som gäller dem. Om en tandskötare eller tandhygienist konstaterar vid en regelbunden kontroll att det behövs en undersökning eller vård hos en tandläkare, ska kunden få tillgång till en tandläkare inom 4 veckor.

Bestämmelserna om väntetiderna inom den specialiserade sjukvården har inte ändrats nu. 

Vårdgarantin skärps stegvis. 

Från den 1 september 2023 innefattar vårdgarantin inom primärvården en maximal väntetid på 14 dygn, och inom mun- och tandvården 4 månader. 

Från den 1 november 2024 är vårdgarantin inom primärvården 7 dygn, och inom mun- och tandvården 3 månader.

Genom det stegvisa genomförandet kan tjänsteanordnarna övergå till de skärpta väntetiderna på ett mera kontrollerat sätt, och förändringen blir inte så stor med en gång. Tjänsteanordnarna får tid att göra ändringar och utveckla sin verksamhet så att de klarar av att verkställa vårdgarantin. 

Genom det stegvisa genomförandet kan tjänsteanordnarna övergå till de skärpta väntetiderna på ett mera kontrollerat sätt och får mera tid för att rekrytera personal.

Lika viktigt som att rekrytera mera personal är att svara på personalbehovet genom permanenta förändringar i praxisen inom primärvården, dvs. till exempel ändra arbetsfördelningen och verksamhetsmodellerna och utöka de digitala tjänsterna och användningen av dem.

För att rekryteringen ska lyckas måste man också beakta hälsocentralarbetets håll- och dragningskraft och att arbetet måste locka ny personal.

Med tanke på tillgången till personal har de köpta tjänsterna en viktig roll vid genomförandet av förslagen, i synnerhet under de första åren och när köerna ska avvecklas.

Enligt bedömningen skulle en kalkylmässig ökning i kapaciteten inom den öppna primärvården innebära en insats på cirka 226 årsverken av läkare och cirka 208 årsverken av sjukskötare eller hälsovårdare under det första året av genomförandet, dvs. år 2023. Det kalkylerade behovet skulle öka småningom under de följande åren och betyda en insats på 465 årsverken av läkare och 402 årsverken av sjukskötare år 2024, 641 läkare och 498 sjukskötare år 2025 och 672 läkare och 476 sjukskötare från och med år 2026. En del av de kalkylerade årsverkena kommer sannolikt att kräva användning av köpta tjänster.

Inom mun- och tandvården är behovet av mera personal inte lika kontinuerligt, eftersom man på många ställen kan minska köerna genom extra arbete, köpta tjänster, servicesedlar och ändrade arbetsförfaranden. Mera personal behövs till viss del för att undvika att vårdperioderna inte drar ut på tiden och för att trygga specialtandläkartjänsterna inom primärvården. 

Välfärdsområdet är skyldigt att ordna sin verksamhet så att det antingen som områdets egen produktion eller som köpt tjänst finns tillgängliga undersöknings- och vårdtider så att patienterna har faktisk möjlighet att få vård inom de föreskrivna tidsgränserna. 

Om välfärdsområdet inte kan ge vård inom de föreskrivna tiderna ska det skaffa tjänsterna från en annan tjänsteproducent. När välfärdsområdet bedömer vårdbehovet ska det också bedöma om det kan tillhandahålla undersökningarna och vården inom de bestämda tiderna.

Samtidigt ska man också bedöma om patienten behöver undersökningen eller vården snabbare än inom 7 dygn eller mun- och tandvård snabbare än inom 3 månader.

Detsamma gäller studerandehälsovården för högskolestuderande och hälso- och sjukvården för fångar.

I lagen om ordnande av social- och hälsovård föreskrivs det om välfärdsområdenas skyldighet att utöva egenkontroll, och i den ingår också skyldigheten att övervaka att vården ges inom de föreskrivna tiderna. Lagen innehåller också en skyldighet att skaffa tjänsterna från en annan producent om välfärdsområdet inte självt kan tillhandahålla vården inom den föreskrivna tiden.

Valvira och regionförvaltningsverken är laglighetsövervakare och övervakar att maximitiderna för att få vård följs. I lagstiftningen om myndigheterna föreskrivs det om de administrativa tvångsmedel som kan användas om tillgången till vård inte följer lagen (bl.a. administrativt föreläggande, vite). 

Välfärdsområdet ska ge allmänheten information på webben om tillgången till vård. Detta stöder övervakningen.

Knappt 60 procent av de som behövde icke-brådskande läkarvård på vårdcentraler hösten 2022 kom till mottagningen inom en vecka. 

De senaste uppgifterna om tillgången till vård inom primärvården finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats: 

• Tillgången till vård inom primärvården (på finska)

Ändringarna gäller den primärvård som ordnas av välfärdsområdena, den studerandehälsovård för högskolestuderande som ordnas av Folkpensionsanstalten (FPA) och produceras av Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) samt den hälso- och sjukvård för fångar som ordnas av den under Institutet för hälsa och välfärd lydande Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

Informationen om tillgången till vård ska publiceras på webbplatserna för Välfärdsområdena, SHVS och Enheten för hälso- och sjukvård för fångar. Uppgifterna om tillgången till vård tas fram av Institutet för hälsa och välfärd, och på basis av informationen kan anordnarna jämföras med varandra. 

Uppgifterna om tillgången till vård vid verksamhetsenheter inom primärvårdens öppenvård och mun- och tandvården ska i fortsättningen publiceras med 1 månads mellanrum. I fråga om specialiserad sjukvård ska uppgifterna om tillgången till vård offentliggöras med 4 månaders mellanrum, precis som nu.