Barnskydd

Bakgrunden till reformen är en skrivning i Petteri Orpos regeringsprogram om en reform av barnskyddslagstiftningen. Syftet är att trygga barnets rätt till balanserad utveckling och särskilt skydd. Målet är att servicehelheten ska bli tydligare och effektivare.

I den första fasen uppfyller reformen i synnerhet målen i regeringsprogrammet att säkerställa tillräckliga metoder för att trygga särskilt skydd av barn i samband med placering utanför hemmet. Genom reformen säkerställer man att barnskyddsmyndigheterna och enheterna för vård utom hemmet har tillräckliga befogenheter att utföra sitt arbete. Syftet med lagstiftningen är att kunna svara effektivare till exempel i situationer där barn genom sitt eget beteende äventyrar sin eller andras välfärd och säkerhet.

Regeringens proposition för den andra fasen är under beredning och avsikten är att den ska överlämnas 2026. I samband med den ska barnskyddslagens struktur och innehåll förtydligas och förnyas som helhet och med beaktande av de ändringar som gjordes i den första fasen. Den andra fasen i reformen är också kopplad till den pågående reformen av socialvårdslagen, och i den andra fasen ligger fokus på tidigt stöd och öppenvårdstjänster i högre utsträckning än tidigare.

Den nuvarande barnskyddslagen trädde i kraft 2008. Sedan dess har den förnyats i flera omgångar och dessa partiella ändringar har lett till att lagen har blivit en splittrad helhet. Målet med den andra fasen i reformen är att förtydliga och förnya barnskyddslagens struktur och innehåll som helhet, med beaktande av ändringarna som görs i den första fasen. 

I den första fasen görs ändringar som syftar till att stärka barnets rätt till särskilt skydd och trygga att målen för det barn- och familjeinriktade barnskyddet uppnås.
Barnskyddsmyndigheterna och enheterna för vård utom hemmet ska ges tillräckliga befogenheter att utföra sitt arbete. Målet är att förtydliga praxis i anslutning till barnets uppfostran och användningen av begränsningar enligt barnskyddslagen inom familjevård och på barnskyddsanstalter. 

Barn som utan tillstånd är frånvarande från sin plats för vård utom hemmet är särskilt utsatta och riskerar att bli utnyttjade. De kan även själva begå brott. För att dessa barn ska kunna återföras till sin plats för vård utom hemmet snabbare än i nuläget, sänks tröskeln för att få uppgifter om var det abonnemang eller den terminalutrustning som barnet använder finns och uppgifter om abonnemangets identifieringsuppgifter. Barnskyddsanstalternas vård- och fostringspersonal ska få nya befogenheter för att förhindra att ett barn olovligt avlägsnar sig från anstaltsområdet och även utanför anstaltsområdet när det gäller att återföra barnet till anstalten. 

En ny form av rehabilitering på sluten institution kan ge fler metoder för att bryta brottsspiralen, framför allt när det gäller barn som inte uppnått åldern för straffrättsligt ansvar. 

I propositionen ingår också förslag som hänför sig till förverkligande av tjänsteenheter inom barnskyddet som samordnar kompetens inom barnskydd och psykiatri. Detta skulle möjliggöra ett tätare samarbete mellan barnskyddet och psykiatrin. 

Genom propositionen blir det tydligare när det går att sätta gränser för barnets fostran på platsen för vård utom hemmet och när det är fråga om begränsningsåtgärder enligt barnskyddslagen. 

För att kunna sätta behövliga gränser för barnet föreslås det att det ska vara möjligt att ingripa i barnets fysiska integritet om det är nödvändigt. Vården, fostran, tillsynen och omsorgen får dock aldrig undertrycka barnet eller på annat sätt kränka barnets människovärde. Det är viktigt att diskutera med barnet och försöka hitta lösningar i samförstånd med barnet. Då har barnet rätt att uttrycka sin åsikt och möjlighet att bli hörd.

I och med förslagen ska man bland annat kunna ta ifrån barnet sådana ämnen och föremål som minderåriga med stöd av annan lagstiftning inte ens får inneha eller som vid felaktig användning äventyrar barnets egen eller någon annans säkerhet. Dessutom ska man i fortsättningen få frånta barnet apparater eller annan utrustning som möjliggör kommunikation, om det till exempel är fråga om överdriven användning av smarta enheter eller användning som strider mot barnets bästa. 

Den nya tjänsten för rehabilitering på sluten institution möjliggör nya metoder för att bryta barnets brottsspiral när andra tjänster och metoder är otillräckliga eller olämpliga med tanke på barnets behov. Det är fråga om en tjänst som ska tillgripas i sista hand och dess innehåll är starkt rehabiliterande för barnet.

I regel ska ett barn som har fyllt 12 år och orsakar allvarlig fara för sin egen eller någon annans säkerhet genom att bruka våld eller begå andra brottsliga gärningar kunna placeras för rehabilitering på sluten institution. Placeringen ska vara nödvändig för att skydda barnet eller andra mot ett beteende som äventyrar barnets eller andras säkerhet. Barn under 12 år kan endast placeras i tjänsten om det finns särskilda skäl. 

Den nya tjänsten genomförs som vård utom hemmet dygnet runt vid en barnskyddsanstalt inom barnskyddet, där de placerade barnens rörelsefrihet och kontakter är begränsade under tiden de är placerade där. Barnet ska också genomgå en planmässig kroppsbesiktning för att säkerställa drogfrihet. 

Barnet ska vara placerat inom tjänsten för rehabilitering på sluten institution så länge som det finns grunder för att barnet är placerat där. Beslut om begränsningar som görs under placeringen ska gälla i högst ett år. På grund av tjänstens karaktär bör barnets rehabilitering och förutsättningarna för placeringen följas upp med fyra månaders mellanrum. Om det inte längre finns några grunder för placeringen, ska placeringen och begränsningarna som gällt under den avslutas.

Myndigheterna (barnskyddet, polisen, nödcentralen) åläggs att samarbeta aktivt och genom propositionerna säkerställs tillräcklig befogenhet och metoder för att barn som utan tillstånd är frånvarande från platsen för vård utom hemmet ska kunna hittas snabbt och återföras till platsen för vård utom hemmet.

Tröskeln blir lägre när det gäller att få lokaliseringsuppgifter om det abonnemang eller den terminal som ett barn som är frånvarande från sin plats för vård utom hemmet använder samt uppgifter om abonnemangets identifieringsuppgifter. Placerarvälfärdsområdet kan i fortsättningen be Nödcentralsverket lokalisera barnet, om det har grundad anledning att anta att barnets hälsa eller utveckling allvarligt äventyras genom att barnet använder berusningsmedel, begår en brottslig gärning som inte kan anses vara ringa eller genom något annat därmed jämförbart beteende eller för att det finns en risk för att barnet blir föremål för ett brott.

I fortsättningen kan en person som hör till barnskyddsanstaltens vård- och fostringspersonal hålla fast barnet på anstaltsområdet för att förhindra att barnet avlägsnar sig olovligt.

Utanför anstaltsområdet har en person som hör till anstaltens vård- och fostringspersonal och en behörig tjänsteinnehavare inom socialvården rätt att hålla fast barnet för att kunna flytta barnet till ett transportmedel som används för transport. För att trygga säkerheten i samband med ett gripande kan en kroppsvisitation genomföras och barnet fråntas ämnen och föremål som även i övrigt ska fråntas barnet i fortsättningen. Aktörerna har samma befogenheter när de transporterar barnet. I samband med befogenheterna tillåts nödvändig användning av maktmedel, men användningen ska alltid vara försvarlig med beaktande av barnets ålder och beteende samt en samlad bedömning av situationen. Det är inte tillåtet att använda maktmedelsredskap. Den föreslagna regleringen ska även gälla barn som utan tillstånd är frånvarande från familjehemmet, men det är endast en behörig tjänsteinnehavare inom socialvården som har behörighet i sådana situationer.

Om en person som hör till anstaltens vård- och fostringspersonal eller en behörig tjänsteinnehavare inom socialvården anser att barnet befinner sig i en bostad eller på någon annan vistelseplats och hans eller hennes hälsa, utveckling eller säkerhet allvarligt äventyras, ska den som hör till anstaltens vård- och fostringspersonal och den behöriga tjänsteinnehavaren inom socialvården ha rätt att få tillträde till bostaden eller vistelseplatsen, om tillträdet är nödvändigt för att skydda barnets hälsa eller utveckling eller förhindra att barnets säkerhet äventyras.

Kapitlets rubrik ändras så att den i fortsättningen lyder ”Begränsningar som tryggar särskilt skydd för barnet under vård utom hemmet”. 

Barnets kontakter med personer utanför vården utom hemmet kan i fortsättningen begränsas under vissa förutsättningar även om personerna i fråga inte kan identifieras. Syftet är att bryta ett beteende som allvarligt skadar barnet självt eller bryta barnets missbruks- eller brottsspiral. 

Bestämmelsen i 68 § om fasthållande vid barnskyddsanstalter revideras. I paragrafen hänvisas till senare bestämmelser om fasthållande i samband med olovlig frånvaro. 

Det utfärdas separata bestämmelser om särskilda begränsningar under tiden för rehabilitering på en sluten institution och i samband med en period av särskild omsorg.

Under tiden barnet får rehabilitering på en sluten institution är barnets rörelsefrihet begränsad. Dessutom begränsas barnets kontakter. Barnet fråntas också utrustning som möjliggör kommunikation under placeringen. Då ska barnets kontakter tryggas på andra sätt. I samband med rehabilitering på en sluten institution görs också regelbundna kroppsbesiktningar av barnet i form av narkotikatestning. Syftet med regelbundna kroppsbesiktningar är att säkerställa barnets drogfrihet så länge placeringen varar. Beslut om begränsningar fattas samtidigt som det fattas beslut om att barnet ska få rehabilitering på en sluten institution. Beslut om särskilda begränsningar gäller i högst ett år. 

Även när det gäller en period av särskild omsorg begränsas barnets rörelsefrihet under den tid perioden varar. Dessutom ska kroppsbesiktningar av barnet utföras planmässigt för att säkerställa barnets drogfrihet. Begränsningar under en period av särskild omsorg ingår i beslutet om perioden av särskild omsorg. 

Syftet är att inrätta barnskyddsenheter som samordnar kompetens inom barnskydd och psykiatri på olika håll i Finland. 

Det föreslås att det till barnskyddslagen och hälso- och sjukvårdslagen fogas informativa hänvisningar till skyldigheterna att samarbeta för att säkerställa krävande barnskyddstjänster i lagen om ordnande av social- och hälsovård och förordningen om innehållet i och beredningen av samarbetsavtal mellan välfärdsområden som utfärdats med stöd av den. Samarbetsområdena instrueras genom ett separat styrdokument att komma överens om samordnade enheter inom barnskydd och psykiatri så att det i alla samarbetsområden finns minst en barnskyddsenhet där universitetssjukhusets specialiserade sjukvård erbjuder psykiatriska öppenvårdstjänster och stöd. 

Det finns fortfarande ingen etablerad uppfattning om målgruppen för de samordnade enheterna och därmed om verksamhetens innehåll, så till en början måste praktisk erfarenhet samlas in från dem.

• Statsunderstöd utlyses för nya barnskyddsenheter med kompetens i psykiatri (Pressmeddelande 1.10.2025)

De direkta konsekvenserna riktas i princip till alla barn som är placerade utom hemmet och som 2024 var sammanlagt 17 100 till antalet. Konsekvenserna för enskilda barn är dock olika beroende på placeringsbesluten och platserna för placeringen.

Det centrala målet är att göra det möjligt att trygga alla placerade barns liv, hälsa och utveckling. 

Syftet med den föreslagna regleringen är bland annat att fastställa att vuxna som ansvarar för omsorgen om placerade barn de facto har metoder att ingripa till exempel i självdestruktivt beteende och även i beteende som äventyrar andra personers säkerhet. Målet är att de vuxna ska agera konsekvent och på ett sätt som är förutsägbart även ur barnets synvinkel. 

Det ska vara möjligt att sätta gränser i anslutning till uppfostran även när barnet är av en annan åsikt. Det viktiga är att diskutera med barnet och försöka hitta lösningar i samförstånd med barnet. Då har barnet rätt att uttrycka sin åsikt och möjlighet att bli hörd.

Genom propositionen stärks rätten till särskilt skydd för barn som bor på en institution inom barnskyddet genom att precisera bestämmelserna om begränsningsåtgärder vid vård utom hemmet och avsnittet om särskild omsorg.

Barn som placerats i vård utom hemmet hördes den 6 mars 2024 om de förslag som den beredningsgrupp som tillsatts av SHM utarbetat.

• Reformen av barnskyddslagstiftningen när det gäller minderåriga unga som har allvarliga problem med berusningsmedel och som tar till våld och begår brott: Beredningsgruppens slutrapport

Höranden av barn genomfördes vid tre olika enheter för vård utom hemmet inom barnskyddet på olika håll i Finland i november–december 2024, och de omfattade sammanlagt sju smågruppsdiskussioner där totalt 26 barn hördes.

I samband med hörandet utreddes barnens uppfattningar om fenomenen allvarligt våld, brottslighet och rusmedelsanvändning och de bakomliggande orsakerna till dessa samt om faktorer som skulle göra det möjligt att påverka barnets situation. Samtidigt hade barnen möjlighet att framföra sin åsikt om förslagen till en ny tjänst för rehabilitering på sluten institution som är under beredning. Dessutom hördes barnen om metoder som kunde förbättra situationen för barn som utan tillstånd avlägsnat sig från platsen för vård utom hemmet.

Hörandet genomfördes tillsammans med den nationella barnstrategin.

Det är meningen att ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026. Ändringarna som gäller rehabilitering på sluten institution och perioder av särskild omsorg träder dock i kraft först den 1 augusti 2026.

Avsikten är att nästa steg ska vara att förtydliga och förnya barnskyddslagens struktur och innehåll som helhet med beaktande av de ändringar som gjorts i den första fasen.

Regeringens proposition i den andra fasen ska lämnas 2026.