Nya kontrollpunkter för sjukdagpenningsperioden – målet att stödja återgången till arbetet och identifieringen av rehabiliteringsbehov
Till en person som insjuknar betalas sjukdagpenning för högst 300 sjukdagar. Om sjukdagpenningperioden räcker längre än det kontaktar antingen den aktör som ansvarar för företagshälsovården eller Folkpensionsanstalten den insjuknade vid den 30, 60 och 90 sjukdagen. Från och med den 1 januari 2022 kontrolleras sjukdagpenningen också den 150 och 230 dagen.
Målet med 30–60–90-regeln i det nuvarande sjukdagpenningssystemet är att stödja processen för bedömning och uppföljning av arbetsförmågan och det tidiga stödet under perioderna av arbetsoförmåga.
Enligt den gällande lagstiftningen ska arbetsgivaren meddela företagshälsovården när arbetstagarens sjukfrånvaro fortgått i 30 dagar. Folkpensionsanstalten ska utreda en försäkrads behov av rehabilitering senast när antalet dagar med sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning överstiger 60 dagar. Företagshälsovårdens uppgift är att ge ett utlåtande om arbetstagarens återstående arbetsförmåga och möjligheter att fortsätta i arbetet, och arbetstagaren ska lämna utlåtandet till Folkpensionsanstalten senast på den 90 sjukdagpenningsdagen.
Sjukförsäkringslagen ändras så att man vid behov ska utreda arbetstagarens återstående arbetsförmåga och möjlighet att fortsätta i arbetet vid den 150 och 230 sjukdagpenningsdagen i fortsättningen. Bestämmelsen ska tillämpas på alla försäkrade i arbetstagarställning.
Enligt lagen är Folkpensionsanstaltens också skyldig att vid samma kontrollpunkter vid behov bedöma en försäkrads behov av rehabilitering.
Syftet är att förebygga långvariga sjukdagpenningsperioder genom att stödja återgången till arbetet och identifieringen av rehabiliteringsbehov. Ett ytterligare syfte är att förebygga invalidpensioneringar.
Lagen träder i kraft den 1 januari 2022.
Mer information:
Annika Juurikko, regeringssekreterare, tfn 029 516 3242, [email protected]