Stödet för närståendevård reformer 2006 KI 16/2005

Lagen om stöd för närståendevård träder i kraft 1.1.2006. Lagen ersätter socialvårdslagens gällande bestämmelser om stöd för närståendevård samt förordningen om stöd för närståendevård. I samband med detta ändras lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) så att när en närståendevårdare använder sin rätt till ledighet gäller den övre gränsen på 9 euro också hemservice som ordnas med hjälp av servicesedlar.

Vårdarvode

Enligt lagen om stöd för närståendevård höjs minimibeloppet för arvodet till närståendevårdare till 300 euro från och med 1.1.2006. Om närståendevårdaren under tiden för terminalvård eller en tung förändringsfas kortvarigt är förhindrad att arbeta är vårdarvodet minst 600 euro i månaden. I samband med revideringen förbättras indexskyddet för vårdarvodena så att arvodena justeras varje kalenderår med en koefficient som årligen fastställs för tillämpningen av 7 b § i lagen om pension för arbetstagare (395/1961).

Kommunerna kan fortfarande även betala högre vårdarvoden än minimibeloppet. Enligt förutsättningar som föreskrivits i lagen kan man också avtala om att vårdarvodet skall vara lägre än minibelopppet. Om kommunen tillämpar vårdarvoden som är högre eller lägre än minimibeloppet höjs dessa vårdarvoden med 3,4 procent från och med 1.1.2006 till följd av indexjusteringen.

Vårdarens rätt till ledighet har kompletterats med bestämmelser om kommunens möjlighet att ordna rekreationsledighet utan att detta påverkar vårdarvodet.

Förutsättningar för beviljande av stöd

Inom ramen för reformen kvarstår stödet för närståendevård som en anslagsbunden förmån som beviljas enligt kommunens prövning. Enligt 3 § i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) måste kommunen anslå resurser till den social- och hälsovård som utgör grunden för statsandelen.

För att säkerställa den vårdbehövandes bästa och förenhetliga kommunernas praxis vid beviljande innehåller lagen om stöd för närståendevård allmänna förutsättningar för beviljande av stöd. Enligt 3 § i lagen skall vårdarens hälsa och funktionsförmåga svara mot de krav som närståendevården ställer. Närståendevården skall tillsammans med andra behövliga social- och hälsovårdstjänster vara tillräcklig med tanke på den vårdbehövandes välbefinnande, hälsa och säkerhet.Om den vårdbehövandes eller närståendevårdarens hälsa eller säkerhet äventyras av att avtalet fortsätter att gälla, kan parterna häva avtalet med omedelbar verkan.

Enligt 13 § i lagen om stöd för närståendevård skall kommunerna se till att avtalen om närståendevård och de vård- och serviceplaner som ingår som bilagor till avtalen har anpassats till bestämmelserna i den nya lagen från och med den 1 januari 2006. Vid justering av planer och avtal skall man förutom beloppen för vårdarvodena även särskilt beakta följande revideringar av lagen:

1) Närståendevårdare

Med närståendevårdare avses i lagen en anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära och som ingått ett avtal om närståendevård. Med en person som står nära avses t.ex. sambo eller en sådan nära vän till den vårdbehövande som i praktiken innan ett avtal har ingåtts har tagit del i vården och omsorgen. En s.k. utomstående vårdare kan från och med 1.1.2006 inte längre fungera som närståendevårdare. Om närståendevården har baserat sig på ett avtal om närstående vård som ingåtts med en utomstående vårdare kan kommunen efter att lagen träder i kraft sörja för ordnandet av servicen såsom det bestäms i 4 § i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården.

2) Service som ges till närståendevårdare

I vård- och serviceplanen skall antecknas de socialvårdstjänster som skall ordnas för närståendevårdaren till stöd för vårduppdraget. Omfattningen av och innehållet i tjänsterna skall antecknas så att dessa motsvarar behovet. Om servicebehovet bedöms som mycket litet skall kontaktuppgifterna antecknas i planen för den yrkesutbildade person inom socialvården som närståendevårdaren vid behov kan vara i kontakt med. I planen skall alltid antecknas hur vården av den vårdbehövande ordnas under vårdarens besök vilka hänför sig till hälsovård.

3) Längden på avtalet om närståendevård

Avtalen om närståendevård gäller tills vidare om det inte finns särskilda skäl för att ingå avtal för viss tid. Avtalet skall kunna ingås för viss tid i sådana fall då vårdbehovets varaktighet kan fastställas noggrant på förhand eller när vården ersätts med någon annan service efter en bestämd tid. Utgångspunkten för ett avtal på viss tid är att säkerställa den vårdbehövandes bästa.

4) Utbetalning av vårdarvodet för den tid som vården varit avbruten

Om den vårdbehövande regelbundet är i annan vård än vården hemma hos närståendevårdaren skall vården såsom förut antecknas i vård- och serviceplanen. Att avbyta vården leder då inte till att utbetalningen av vårdarvodet avbryts. Om vården avbryts på grund av den vårdbehövandes akuta hälsotillstånd, avbryts utbetalningen av vårdarvodet efter en månad. Om utbetalning av vårdarvode skall avtalas i avtalet om närståendevård när vården avbryts på grund av omständigheter som hänför sig till vårdaren eller på grund av andra än hälsomässiga skäl med avseende på den vårdbehövande.

5) Bilaga till vård- och serviceplanen

Enligt 7 § i lagen om stöd för närståendevård skall till vård- och serviceplanen bifogas uppgifter om bestämmelser och deras tillämpning när det gäller den vårdbehövandes och vårdarens rättigheter i enlighet med den nya lagen.

Som bilaga till denna kommuninfo finns noggrannare information beträffande innehållet i den nya lagen som kan bifogas till vård- och serviceplanen . Social- och hälsovårdsministeriet håller som bäst på att framställa en handbok om stöd för närståendevård avsedd för beslutsfattare. Handboken finns tillgänglig på ministeriets webbsidor senast januari 2006.

Regeringens proposition (RP 131/2005 rd) och riksdagens svar 134/2005 rd finns tillgängliga på Internet på riksdagens webbsidor under adressen huvudsida -> ärenden och dokument -> behandlingsfaser.

Ytterligare uppgifter ges vid behov av:

Konsultativa tjänstemannen Viveca Arrhenius, tfn (09) - 160 74135, e-post [email protected]

Äldre regeringssekreterare Anne-Marie Brisson, tfn (09) 160 74355, e-post [email protected]

Regeringssekreterare Lotta Silvennoinen, tfn (09) - 160 73187, e-post [email protected]

BILAGOR

Bilaga 1 Information om närståendevård till klienten (Bilaga till vård- och serviceplanen)
Bilaga 2 Lag om stöd för närståendevård
Bilaga 3 Lag om ändring av socialvårdslagen
Bilaga 4 Lag om ändring av 6 b § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården