Ministrarna Mattila och Saarikko:
Social- och hälsovårdsministeriet: Regeringens budgetproposition innehåller konkreta åtgärder som minskar ojämlikheten

Ministrarna anser att de beslut som nu fattats minskar ojämlikheten och är rätt beslut med tanke på jämlikheten mellan medborgarna och familjernas välfärd. Den fortsatta beredningen och genomförandet av landskaps- och vårdreformen säkerställs.

Höjning av dagpenningarna, pensionsstöd för äldre arbetslösa

– Det är ett bra beslut att införa ett pensionsstöd av engångsnatur för äldre arbetslösa. Personer som har fyllt 60 år och varit arbetslösa i fem år ska om de vill kunna använda sig av stödet. Då blir övergången till ålderspension dräglig och smidig. Det tilläggsanslag som anvisats för pensionsstödet gör att pensionsstödet kan träda i kraft den 1 oktober 2019.

– Höjningen av minimidagpenningarna, såsom sjukdagpenningen, föräldradagpenningen, rehabiliteringspenningen och specialvårdspenningen, till en nivå som motsvarar arbetsmarknadsstödet är en betydande förändring till det bättre. Redan vid ingången av detta år gjorde vi en nivåförhöjning genom att höja dagpenningarna till samma nivå som utkomststödet, och nu slutför vi det projektet. Genom denna åtgärd minskar vi ojämlikheten och människornas beroende av det grundläggande utkomststödet, säger social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila.

I budgeten lindrades kriterierna för den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga. Till unga betalas i fortsättningen rehabiliteringspenning i form av aktivitetsbaserad inkomst för hela den tid som rehabiliteringsbeslutet gäller, vilket underlättar de ungas rehabilitering. Det görs också ändringar i självrisktiden på 55 dagar för sjukdagpenningen. Enligt nuvarande praxis kan det bli en 55 dagar lång väntetid på utbetalningen av sjukdagpenningen, om den sökande inte har någon föregående arbetsinkomst eller förmån som beloppet av sjukdagpenningen kan beräknas utifrån. Regeringen föreslår att denna praxis frångås, eftersom den är ologisk och innebär att människor inte behandlas jämlikt.

– Genom dessa åtgärder stöder vi unga som är i utsatt ställning på deras väg mot studier och arbetsliv. På det sättet hjälper vi de unga framåt i livet, konstaterar minister Mattila.

Minister Mattila påminner också om regeringens åtgärder för att förbättra företagares ställning. I det syftet föreslår regeringen att familjemedlemmar som arbetar i familjens företag men inte äger någon andel i det i fortsättningen ska betraktas som löntagare. Avsikten är att ändringen ska träda i kraft under 2019.

Regeringen anvisar 5 miljoner euro för en sänkning av årssjälvrisken för läkemedelskostnader.

– Minskningen av årssjälvrisken för läkemedelskostnader är en lättnad i synnerhet för mindre bemedlade och människor som använder mycket läkemedel. Vi hoppas att detta beslut underlättar människornas vardag och att de klarar av att skaffa de läkemedel som de behöver, sammanfattar minister Pirkko Mattila.

Stöd till barn och familjer

Barnfamiljernas vardag stöds under 2019 genom att 25 miljoner euro anvisas för hemhjälp till barnfamiljer och för barnskyddet. Hemhjälp är en tjänst med låg tröskel för familjer som behöver tillfällig hjälp.

 – Det är viktigt att hemhjälpen kan fås när den behövs, så jag ser denna satsning som mycket viktig, konstaterar familje- och omsorgsminister Annika Saarikko.

Grundtryggheten för de småbarnsfamiljer som har de allra lägsta inkomsterna förbättras i och med att beloppet av föräldradagpenningarna höjs. Programmet för influensavaccination utvecklas och utvidgas så att vaccinationen i fortsättningen erbjuds till alla barn från 6 månaders ålder till 6 års ålder. Det föreslås ett tillägg på 1 miljon euro för anskaffning av vaccinet.

Ställningen för adoptiv- och flerlingsfamiljer förbättras. För en justering av adoptionsbidraget till familjer som adopterar barn från utlandet anvisas 300 000 euro. Pappor i flerlingsfamiljer beviljas förlängd faderskapspenning. En mamma som sköter sitt barn ensam ska ha rätt till föräldradagpenningsdagar som motsvarar faderskapspenningen, och föräldradagpenningsperioden för adoptivföräldrar förlängs.

Satsningar på främjande av välfärd med hjälp av forskning och teknik

Hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå främjar befolkningens hälsa och välfärd genom högklassig och verkningsfull forskning. I samarbete med de fem specialupptagningsområdenas forskningskommittéer fastställer social- och hälsovårdsministeriet forskningens prioriteringar, och kommittéerna beslutar hur forskningsmedlen ska fördelas på olika forskningsprojekt. Finansieringen till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå förblir på samma nivå som 2018.

– Den forskning som bedrivs i anslutning till social- och hälsovårdstjänsterna är en viktig del av den finländska hälso- och sjukvården, konstaterar minister Saarikko.

Kompetenscentrumen inom det sociala området utför ett värdefullt arbete i sina regioner när det gäller att förena det praktiska arbetet, kompetensen, forskningen och utbildningen inom det sociala området. För kompetenscentrumens verksamhet anvisar regeringen något under tre miljoner euro.

För inrättandet av en ny tillståndsmyndighet som ska administrera användningen av personuppgifter inom social- och hälsovården föreslår regeringen 3,4 miljoner euro. Den nya tillståndsmyndigheten gör det möjligt att hos ett och samma ställe ansöka om tillstånd att använda uppgifter ur social- och hälsovårdens informationsresurser. Inrättandet av den gör också att uppgifterna i fråga utnyttjas ännu bättre i samband med social- och hälsovårdsreformen. Inrättandet av tillståndsmyndigheten gör alltså användningen av social- och hälsovårdsuppgifter smidigare och ökar användningen av sådana. Tillståndsmyndigheten gör dessutom användningen av uppgifterna säker, eftersom de inte hamnar i fel händer.

– En säker och smidig användning av social- och hälsovårdsuppgifter hjälper forskare, men även andra. En snabbare forskningsprocess bidrar till att vi får bättre läkemedel och tjänster och verkningsfullare vård. Inrättandet av tillståndsmyndigheten gör det också möjligt att i Finland skapa fler arbetstillfällen där det krävs hög kompetens – vi är ju ett föregångsland med våra informationsresurser inom social- och hälsovården, säger minister Saarikko.

Beredningen av landskaps- och vårdreformen fortsätter

För stöd och styrning i samband med beredningen och genomförandet av landskaps- och vårdreformen föreslås sammanlagt 211 miljoner euro. Anslagsbehovet minskar på grund av att tidpunkten för inledandet av landskapsfullmäktiges mandatperiod senarelagts. Finansieringen av beredningsskedet kommer att granskas som en helhet i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna för åren 2020–2023.

Lönsammare att ta emot kortvarigt arbete samt fortsatt finansiering för krisstöd till lantbruksföretagare

För att främja mottagande av kortvarigt arbete övergår man vid jämkning av arbetslöshetsförmån från den nuvarande jämkningen enligt tidpunkten för intjänandet av inkomsten till jämkning enligt tidpunkten för betalningen av inkomsten. Ändringen bedöms inverka på mottagandet av kortvarigt arbete och deltidsarbete och därmed förbättra sysselsättningen och förkorta arbetslöshetsperioderna. Ändringen har positiv inverkan på förmånstagarens ekonomiska situation.

Regeringen föreslår att Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) för 2019–2020 anvisas fortsatt finansiering på tre miljoner euro för projektet Ta hand om bonden. På detta sätt stärks krisstödet till jordbrukarna i hela landet.

Frontveteranernas och beväringarnas ställning

Genom ny lagstiftning blir det möjligt för frontveteranerna att fr.o.m. den 1 november 2019 få samma tjänster som underlättar boende hemma som krigsinvaliderna får. Beslutet garanterar frontveteranerna service på lika grunder oberoende av deras hemort eller vilka konsekvenser krigen hade för dem, gläder sig båda ministrarna.

Regeringen förbättrar ställningen för beväringar som får en bestående skada när de fullgör värnplikten. En beväring ska enligt regeringens förslag ha rätt att få en engångsersättning för bestående men som uppstått till följd av en skada eller sjukdom. Regeringen föreslår också att nära anhöriga till värnpliktiga som avlidit vid värnpliktstjänst i framtiden ska ha rätt till en engångsersättning som motsvarar en livförsäkring.

Ytterligare information:

Niina Perälä, specialmedarbetare, tfn 0295 163 107
Kari Synberg, specialmedarbetare, tfn 0295 163 106
Elina Das Bhowmik, specialmedarbetare, tfn 0295 163 109
Satu Mäki-Lassila, specialmedarbetare, tfn 0295 163 110