Social- och hälsovårdsministeriets ståndpunkter om användning av studerande och hyrd arbetskraft inom den kommunala hälso- och sjukvården, KI 8/2006
Bakgrund
Bemanningsföretag som hyr ut läkare och antalet läkare som arbetar inom dessa ökar alltjämt och personaluthyrningen har utvidgats till tandläkare. Tjänster med inhyrda läkare används numera över hela landet. Användningsområden utgör särskilt jourverksamhet, hälsocentralläkarnas korta och långa vikariat, mentalvårdsenheter, A-kliniker och företagshälsovården. Av läkarnas arbete på dagtid på hälsovårdscentralerna görs ca 8 % med hjälp av inhyrd arbetskraft.
Användningen av inhyrd arbetskraft motiveras ofta med arbetskraftsbehov. Inom vissa områden inom hälso- och sjukvården råder konkret arbetskraftsbrist. Man lyckas inte med att rekvirera fast anställd personal.
Även medicine och odontologie studerandes verksamhet inom hälso- och sjukvården som läkar- eller tandläkarvikarie har lyfts fram i stor omfattning. Verksamheten för medicine och odontologie studerande som tjänstgör i bemanningsföretag som hyr ut läkare har fått särskild uppmärksamhet. Andra särskilda grupper vars verksamhet som "stafettläkare" inom bemanningsföretagen har kritiserats är läkare som genomgår tilläggsutbildning inom primärvården, tandläkare som gör praktiktjänstgöring och i vissa fall läkare som tagit examen utomlands.
Problem
Ställning och ansvar för bemanningsföretag och offentlig sektor som köper tjänster av dessa
Genomförande av introduktion, tillsyn och yrkesinriktad utbildning för medicine eller odontologie studerande som tjänstgör i bemanningsföretag
Statlig ersättning för kostnader för läkar- och tandläkarutbildning
Utförande av uppgifterna för en läkare som är i tjänsteförhållande
Social- och hälsovårdsministeriets ståndpunkter
Studerande (medicine och odontologie kandidater)
Enligt 2 § 3 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) kan även den som studerar för ifrågavarande yrke vara verksam i en legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter så som närmare stadgas genom förordning. På en sådan studerande tillämpas därvid i tillämpliga delar vad som i nämnda lag stadgas om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, bland annat deras tillsyn.
Studerandes rätt att vara verksamma i legitimerade yrkesutbildade personers uppgifter: Enligt 3 § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994) är minimikravet för medicine eller odontologie studerande för att få vara verksam i en legitimerad läkares eller tandläkares uppgifter att studeranden genomfört de studier som hör till de fyra första studieåren och att den studerande på basis av godkända studier har tillräckliga förutsättningar för att sköta ifrågavarande uppgifter. Den studerande kan endast tillfälligt vara verksam som vikarie för en legitimerad läkare eller tandläkare vid en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård enligt 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) eller vid en verksamhetsenhet (824/1999) inom socialvården enligt 24 § i socialvårdslagen (710/1982) under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person som har rätt att självständigt utöva läkaryrket.
Social- och hälsovårdsministeriets ståndpunkter om studerande:
De studerande har ingen självständig rätt att utöva yrke och i princip inga av yrkesutbildade personers rättigheter. Även om den studerande är tillfälligt verksam som vikarie för en legitimerad läkare eller tandläkare är han eller hon inte berättigad att utöva läkar- eller tandläkaryrket självständigt utan han eller hon skall alltid vara verksam under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person som har rätt att självständigt utöva läkaryrket.
Det är ändamålsenligt att en medicine eller odontologie studerande är i arbets- eller tjänsteförhållande direkt till kommunen eller samkommunen och inte i tjänst hos bemanningsföretaget eftersom den studerandes introduktion, tillsyn och yrkesinriktade utbildning faktiskt genomförs på kommunens eller samkommunens hälsovårdscentral eller sjukhus.
Det är arbetsgivarens (kommunen eller samkommunen) skyldighet att vid anställningen från fall till fall bedöma den studerandes färdigheter och för vilka slags uppgifter han eller hon har tillräckliga förutsättningar för samt tillräckligt detaljerat definiera hans eller hennes uppgifter, ansvar, begränsningar för verksamheten och övriga skyldigheter. Dessutom skall arbetsgivaren försäkra sig om att studierna avlagts med godkänt resultat. Ansvaret för uppgiften har det förtroendeorgan eller den tjänsteinnehavare som anställer den studerande.
Tillräckliga förutsättningar för att utföra till exempel en hälsocentralläkares arbete med framgång på basis av avlagda studier förutsätter normalt i praktiken att den studerande avlagt minst de studier som hör till de fem första studieåren.
Arbetsgivaren (kommunen eller samkommunen) skall för ledning och tillsyn av den studerandes verksamhet utse en legitimerad yrkesutbildad person som har rätt att självständigt utöva läkaryrket. Utnämningen skall göras skriftligt. Personen i fråga skall även ha en faktisk möjlighet att öva tillsyn över den studerande. Handledaren skall även kunna nås lätt.
Den utsedda handledaren skall på eget initiativ följa upp, handleda och leda den studerandes verksamhet och utan dröjsmål rätta till eventuella missförhållanden som uppkommer. Ledningen och tillsynen måste vara kontinuerlig och den skall även täcka eventuellt kvälls- och nattarbete.
När den studerande är verksam i en legitimerad läkares eller tandläkares uppgifter skall man se till att patienterna är medvetna om att den person som behandlar dem är studerande.
När den studerande verkar i strid mot bestämmelserna i 2 § 3 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och 3 § i motsvarande förordning i uppgifterna för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är det fråga om olaglig verksamhet som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, vilket enligt strafflagen är straffbart.
En amanuens (assistent/praktikant) är inte i någon situation en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården enligt lagen och till honom eller henne kan inte något ansvar överlåtas som hör till en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Ansvaret för hans eller hennes verksamhet har den yrkesutbildade person inom hälso- och sjukvården som handleder honom eller henne.
Särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare eller praktisk tjänstgöring för legitimerad tandläkare
En person som avlagt grundexamen för läkare eller tandläkare beviljas av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person som har rätt att självständigt utöva i frågavarande yrke.
För att en legitimerad läkare eller tandläkare skall kunna vara verksam självständigt såsom legitimerad yrkesutbildad person skall han eller hon fullgöra tilläggsutbildning för läkare inom primärvården som omfattar 3 år (F om tilläggsutbildning för läkare inom primärvården 1435/1993, 4 § 1123/2005) eller praktisk tjänstgöring för legitimerade tandläkare under 9 månader (F om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, 564/1994, 6 § 1179/2002). I Finland kan högst ett år av den praktiska undervisningen som ingår i grundutbildningen godkännas i tilläggsutbildningen inom primärvården för dem som avlagt grundexamen.
Social- och hälsovårdsministeriets ståndpunkter om personer i tilläggsutbildning inom primärvården för läkare eller praktisk tjänstgöring för tandläkare:
En legitimerad läkare eller tandläkare i tilläggsutbildning inom primärvården för läkare eller praktisk tjänstgöring för legitimerad tandläkare har inte självständig rätt att utöva yrket.
Det är ändamålsenligt att en legitimerad läkare eller tandläkare i tilläggsutbildning inom primärvården för läkare eller praktisk tjänstgöring för legitimerad tandläkare är i tjänste- eller arbetsförhållande direkt till kommunen eller samkommunen och inte i tjänst hos bemanningsföretaget som hyr ut arbetskraft. Hälsovårdscentralen/sjukhuset skall säkerställa att den introduktion och yrkesinriktade utbildning som ingår i tilläggsutbildningen inom primärvården för läkare eller praktiska tjänstgöringen för legitimerad tandläkare faktiskt genomförs.
Kommunen eller samkommunen skall ge universitetet den persons undervisningsplan och feedback om den tilläggsutbildning inom primärvården eller praktisk tjänstgöring som befinner sig i särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare eller praktisk tjänstgöring för legitimerad tandläkare såsom universitetet och kommunen/samkommunen avtalat.
Statlig ersättning för kostnader för utbildning för läkare och tandläkare (s.k. statsandel för utbildning)
I 10 kap. i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) bestäms om ordnande av undervisning och forskning. Ersättning betalas ur statens medel bland annat för de kostnader som förorsakas av grund- och specialiseringsutbildning för läkare och tandläkare samt tilläggsutbildning för läkare inom primärvården och praktisk tjänstgöring för tandläkare. Om ersättningarnas tillämpningsområde och närmare bestämningsgrunder bestäms genom 47 – 47 b § i lagen om specialiserad sjukvård och social- och hälsovårdsministeriets förordning (F 114/2006 gäller år 2006). Om serviceproducenter som är berättigade till ersättning för kostnader för läkar- och tandläkarutbildning samt hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå bestäms genom statsrådets förordning 1103/2005.
Statlig ersättning för utbildning betalas till sjukhus och hälsovårdscentraler som upprätthålls av kommuner och samkommuner samt till statliga sinnessjukhus
Ersättning för utbildning kan inte betalas till övriga serviceproducenter av privat hälso- och sjukvård än de parter som nämnts separat i förordning 1103/2005 (2 § i ovan nämnd förordning)
Utbildningsansvar för utbildning som godkänts av universitetet och som givits till kommunen eller samkommunen kan inte överföras till tredje part.
Läkare i tjänsteförhållande
På hälsovårdscentralen skall det finnas en läkare i tjänsteförhållande, dvs. en så kallad tjänsteläkare för att utföra uppgifter som hör till utövande av offentlig makt. I hälso- och sjukvårdslagstiftningen finns flera situationer där tjänsteläkare behövs. I lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986) finns bland annat bestämmelser om att den för smittsamma sjukdomar ansvarige läkaren på hälsovårdscentralen kan besluta om till exempel isolering av en patient. Även en jourläkare måste bland annat ha rättigheter att besluta om isolering. I synnerhet för att hindra spridning av smitta av en allmänfarlig smittsam sjukdom förutsätter åtgärderna som skall vidtas snabba åtgärder i rollen som myndighet och utövande av offentlig makt där personen i fråga måste vara i tjänsteförhållande till kommunen eller samkommunen. Motsvarande bestäms till exempel i mentalvårdslagen (1116/1990) om vissa sådana uppgifter för hälsocentralläkaren där utövande av offentlig makt ingår. Då måste läkaren vara i tjänsteförhållande till den kommun eller samkommun som upprätthåller hälsovårdscentralen. Hälsovårdscentralen kan även anskaffa tjänsteläkarens tjänster av en annan kommun eller samkommun.
En läkare som utför uppgifter som innehåller utövande av offentlig makt skall alltid vara i tjänsteförhållande till kommunen eller samkommunen. Den ansvarige läkaren kan på grund av jäv inte samtidigt vara i tjänst hos både kommunen och ett bemanningsföretag. Den ansvarige läkarens lön betalas av kommunen eller samkommunen.
Ytterligare uppgifter:
Riitta-Maija Jouttimäki tfn 09-160 73806 [email protected] Erna Snellman tfn 09-160734190 [email protected]