Praxisen inom hälso- och sjukvården revideras
En central målsättning i statsrådets principbeslut om tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden är att alla skall garanteras medicinskt motiverad vård inom rimlig tid. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte i juli 2002 en arbetsgrupp för att bereda förslag till lagstiftning och anvisningar om grunderna för att få vård samt köhantering. Arbetsgruppen hade till uppgift att garantera vård i icke-brådskande fall.
Arbetsgruppen överlämnade sitt betänkande till omsorgsminister Liisa Hyssälä den 5 januari 2004.
Arbetsgruppen föreslår i korthet följande:
Tiden inom vilken vård skall ordnas skrivs in i folkhälsolagen och i lagen om specialiserad sjukvård, detsamma gäller skyldigheten att ordna vård på annat håll om sjukvårdsdistriktet inte kan ordna vård inom ramen för den rekommenderade tiden. Vid icke-brådskande fall skall en första konsultation fås vid hälsovårdscentral inom tre dagar, poliklinisk vårdbedömning inom den specialiserade sjukvården inom tre veckor från remiss och medicinskt motiverad vård senast inom sex månader. Barn och unga skall få psykiatrisk vård inom tre månader såsom hittills.
Ett riksomfattande system för bedömning av vårdbehovet skapas. Sjukvårdsdistriktens chefläkare kommer överens om riksomfattande rekommendationer. De regionala och lokala vårdkedjorna revideras så att de motsvarar dessa rekommendationer.
Social- och hälsovårdsministeriet och länsstyrelserna övervakar att kommunerna och samkommunerna iakttar den nya lagstiftningen.
Tillgången till vård skall ses som en helhet och inte bestämmas skilt för olika patientgrupper. Rekommendationerna och föreskrifterna görs upp så att de även lämpar sig för medicinskt motiverad vård av långvarigt sjuka personer.
Projektfinansieringen för det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet riktas till åtgärder som förbättrar tillgången till vård.
I arbetsgruppens förslag angående köhantering ingår också ett uppföljningssystem för vårdens tillgänglighet. De hälso- och sjukvårdsenheter vars verksamhet finansieras med offentliga medel åläggs att ge uppgifter om bland annat vårdköerna och hur länge patienterna köar för vård. Uppgifterna är offentliga.
Patientlagen stärks bland annat genom att till den foga bestämmelser om patientens rätt att få uppgifter om sin möjlighet att få vård. Bestämmelsen om en vårdplan stärker ställningen för patienter som får långvarig sjukhusvård och medicinsk rehabilitering.
Kriterier för att få vård
För att problemet med vårdköer skall kunna åtgärdas behövs enhetliga kriterier för när vård skall ges. Arbetsgruppen förslår att sjukvårdsdistriktens chefläkare gör upp riksomfattande rekommendationer och att rekommendationerna följs inom varje sjukvårdsdistrikt samt också till tillämpliga delar inom primärvården. Social- och hälsovårdsministeriet och länsstyrelserna övervakar att de riksomfattande rekommendationerna följs och att vård fås på jämlika villkor.
Riksomfattande rekommendationer utarbetas för alla viktiga sjukdomsgrupper. Arbetsgruppen har redan utarbetat rekommendationer för 11 centrala sjukdomsgrupper.
Tiden inom vilken vård skall ges
Arbetsgruppen föreslår att tiden inom vilken vård skall ges skrivs in i folkhälsolagen och lagen om specialiserad sjukvård. Patienten har rätt att omedelbart få kontakt med hälsovårdscentralen. Vårdbehovet kan vid hälsovårdscentralen bedömas även per telefon eller e-post. Vid behov kan patienten få en läkares eller tandläkares bedömning av vårdbehovet. Vårdbehovet skall bedömas senast den tredje vardagen efter att patienten tagit kontakt med hälsovårdscentralen.
Sjukhuset skall bedöma vårdbehovet senast inom tre veckor från att remissen inkommit. Medicinskt motiverad vård skall påbörjas inom rimlig tid, senast inom sex månader från att vårdbehovet konstaterats. Barn och unga skall få psykiatrisk vård inom tre månader såsom hittills.
Om vård inte kan ges inom fastställd tid skall sjukvårdsdistriktet ordna vården på annat håll utan att klientavgiften påverkas. Om sjukvårdsdistriktet inte kan ordna vård i Finland skall det på begäran ge patienten tillstånd att söka vård inom EU utan att patientens kostnader för vården stiger. Tillstånd skall beviljas om det är fråga om en i Finland godkänd vårdform.
Köhantering och uppföljningssystem
Arbetsgruppen konstaterar att de uppställda målen för tiderna inom vilka vård skall fås inte kan uppnås utan ett fungerande system för köhantering och uppföljning av vårdens tillgänglighet. För att problemet med vårdköer skall kunna lösas måste man skapa ett enhetligt system för uppföljning av köerna och komma överens om enhetliga mätmetoder.
Remiss
Arbetsgruppens förslag sänds på en omfattande remiss i mitten av januari. Ett sammandrag av remissinstansernas utlåtanden väntas bli färdigt i slutet av mars.
Ytterligare information:
Professor Mats Brommels, tfn +46 705 526 930
Överläkare Kati Myllymäki, SHM, tfn (09) 160 732 32
Konsultativ tjänsteman Jouko Isolauri, SHM, tfn (09) 160 741 94
Konsultativ tjänsteman Riitta-Maija Jouttimäki, SHM, (frågor angående lagstiftningen), tfn (09) 160 738 06