De nya behörighetsvillkoren inom socialvården KI 7/2005
Lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvårdenLagens syfte och tillämpningsområde
Syftet med denna lag är att främja socialvårdsklientens rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande genom att förutsätta att den yrkesutbildade personalen inom socialvården skall ha den utbildning och förtrogenhet som krävs.
Lagen tillämpas på alla förvaltningsområden inom kommunen och staten samt på privat soci-alservice till den del servicen omfattas av lagen om tillsyn över privat socialservice (603/1996). Utöver socialväsendet kan lagen således tillämpas på t.ex. hälsoväsendet, polisvä-sendet eller kriminalvården. Lagen tillämpas som en allmän lag om socialvård, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag.
Denna lag tillämpas inte på den behörighet som krävs inom stödtjänster in anslutning till hemservice (2.3 §). Stödservice är måltids-, klädvårds-, bad-, städ-, transport- och följeslagar-service samt tjänster som främjar socialt umgänge.
Lagen innehåller inga bestämmelser om personaldimensioneringen eller –strukturen utan des-sa föreskrivs fortfarande i speciallagstiftningen. I samband med utvecklingsprojektet inom det sociala området upprättas riksomfattande rekommendationer om uppgiftsstruktur och dimen-sionering.
BehörighetsvillkorSocialarbetare: Högre högskoleexamen, i vilken ingår eller utöver vilken fullgjorts huvud-ämnesstudier i socialt arbete eller universitetsstudier i socialt arbete motsvarande ett huvud-ämne (3 §).
Den som har varit behörig att sköta socialarbetares uppgifter med stöd av förordningen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (804/1992) är behörig ock-så från och med 1.8.2005 (14 §, 17 §). Närmare bestämmelser om övergångsbestämmelsen i lagen utfärdas genom förordning. En studerande är efter avslutade studier behörig förutsatt att studierna enligt de gamla villkoren slutförs senast 31.7.2008 (14.2 §).
Enligt vedertagen praxis har de behörighetsvillkor för socialarbetare som nämns i förordning-en ansetts gälla även uppgifterna för socialarbetare inom missbrukarvården, vilka utförs under yrkesbeteckningen socialterapeut. För att skapa enhetlig praxis rekommenderas dock att yr-kesbeteckningen socialterapeut i fortsättningen byts till yrkesbeteckningen socialarbetare.
Socialombudsman: Behörighet som socialarbetare eller för uppgiften lämplig högre högsko-leexamen och kännedom av branschen (4 §).
För uppgiften lämplig högre högskoleexamen är till exempel högre juridisk högskoleexamen. En socialombudsman som inte uppfyller behörighetsvillkoren som nämns i denna lag skall få fortsätta att sköta sina uppgifter, men de skall inte kunna väljas till en ny tjänst.
Barnatillsyningsman: Behörighet som socialarbetare eller för uppgiften lämplig högre hög-skoleexamen (5 §).
Enligt lagen om faderskap (700/1975) skall barnatillsyningsmannen utreda faderskap i fråga om barn som fötts utom äktenskap samt sätta i kraft erkännande av faderskap. Barnatillsyns-mannen skall bl.a. förbereda rättegången om fastställande av faderskap samt föra ett minder-årigt barns talan vid rättegången. Den behörighet som nämns i paragrafen skall också innehas av den till vars uppgifter hör att bereda avtal angående vårdnad om barn och umgängesrätt samt avtal om underhållsbidrag.
För uppgiften lämplig högre högskoleexamen är till exempel högre juridisk högskoleexamen.
Socialhandledare: För uppgiften lämplig yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det soci-ala området med inriktning på det sociala området (6 §): socionom (YH), geronom (YH) eller rehabiliteringshandledare (YH) eller för uppgiften lämplig yrkesinriktad examen på institutni-vå (15.2 §) såsom socialpedagog, pedagogisk handledare, handledare av utvecklingshämmade eller annat examen som med stöd av övergångsbestämmelserna gett behörighet för uppgifter som avses i 4 § förordningen om behörighetsvillkoren.
Avsikten är att socialhandledare skall bli en allmän benämning för dem som avlagt yrkeshög-skoleexamen med inriktning på det sociala området. För uppgifter inom hälsovården skall an-vändas yrkesbeteckningar enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvår-den (559/1994).
Barnträdgårdslärare: Minst pedagogie kandidatexamen i vilken ingår utbildning för barn-trädgårdslärare, eller yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området i vilken ingår studier med inriktning på förskolepedagogik och socialpedagogik i den omfattning som närmare föreskrivs genom förordning (7 §).
Personer som med stöd av förordningen av 21.8.1992 om behörighetsvillkoren har uppfyllt behörighetsvillkoren för barnträdgårdslärare är behöriga också från och med 1.8.2005 (15, 17 §).
Närvårdare: För uppgiften lämplig grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen eller någon annan motsvarande examen (8 §).
Också de som avlagt tidigare examina bibehåller behörigheten för motsvarande uppgifter. För uppgiften lämpliga yrkesinriktade examen på skolnivå inom social- och hälsovårdsbranschen är t.ex. hemvårdare, barnskötare, hjälpskötare, primärskötare, vårdare av utvecklingshämmade och mentalvårdare.
I fråga om uppgifter inom barndagvården och barnskyddet är barnskötare fortfarande en van-lig yrkesbeteckning. För dessa uppgifter lämplig utbildning är en närvårdarexamen som av-lagts enligt utbildningsprogrammet för vård och foster av barn och unga eller motsvarande grundexamen i barn- och familjearbete med examensbenämning barnledare. Även examen i ungdoms- och fritidsinstruktion eller examen för teckenspråkshandledare lämpar sig delvis för samma uppgifter som närvårdarexamen.
Specialarbetare inom socialvården: Grundutbildning inom branschen och därtill för uppgif-ten lämplig specialiseringsutbildning eller påbyggnadsexamen (9 §).
Närmare bestämmelser om den specialiseringsutbildning eller påbyggnadsexamen som krävs kan utfärdas genom förordning. Specialarbetare inom socialvården är till exempel special-barnträdgårdslärare samt socialarbetare vid fostrings- och familjerådgivningarna.
Andra yrkesuppgifter inom socialvården: För uppgiften lämplig yrkesexamen eller annan lämplig utbildning (11 §).
Paragrafen är tillämplig på uppgifter vilka inte regleras av andra paragrafer såsom familje-dagvårdares uppgifter.
Eftersom paragrafen är tillämplig på sådana uppgifter inom socialvården där det förutsätts yr-keskompetens, bör utgångspunkten vara att det för uppgifterna alltid förutsätts utbildning på minst yrkesexamensnivå. Av grundad anledning som sammanhänger med uppgiften kan en mindre omfattande utbildning anses vara tillräcklig för uppgiften.
Ledningsuppgifter inom socialvårdenAdministrative ledningsuppgifter i kommuner och samkommuner: Tillräcklig ledarför-måga samt behörighet som socialarbetare eller för uppgiften lämplig högre högskoleexamen (10.1 §).
Yrkesmässiga ledningsuppgifter inom socialt arbete: Behörighet som socialarbetare och tillräcklig ledarförmåga (10.2 §).
Yrkesmässiga ledningsuppgifter inom barndagvården: Behörighet som barnträdgårdslära-re och tillräcklig ledarförmåga (10.3 §).
Andra ledningsuppgifter inom socialvården vilka omfattar styrning av klientarbetet:För uppgiften lämplig högskoleexamen och tillräcklig ledarförmåga (10.4 §).
För tillräcklig ledarförmåga förutsätts antingen lämplig utbildning eller ledarförmåga som förvärvats genom praktisk erfarenhet.
Administrativa ledningsuppgifter i kommunen eller samkommunen har motsvarande innehåll som uppgifterna i den nuvarande förordningen. Yrkesmässiga ledningsuppgifter omfattar all-tid styrning av klientarbetet. För uppgifter som inte omfattar styrning av klientarbetet skall inte förutsättas högskoleexamen. Egentliga uppgifter för styrning av en annan persons klient-arbete ingår inte t.ex. i uppgifterna för anställda vid hemserviceföretag som har endast två an-ställda.
Tillfällig avvikelse från behörighetsvillkorenOm det för en uppgift som yrkesutbildad personal inom socialvården inte är möjligt att få en person med föreskriven behörighet, kan för uppgiften anställas en person som på grundval av fullgjorda studier har tillräckliga förutsättningar att sköta uppgiften. Den som inte uppfyller behörighetsvillkoren får sköta uppgiften för högst ett år, därefter skall uppgiften utlysas på nytt (12 §).
Eftersom specialarbetstagare inom socialvården utför sådana uppgifter där klientelet är myck-et krävande och förutsätter specialkompetens, är det med tanke på säkerställandet av klienter-nas trygghet och tjänsternas kvalitet önskvärt att också kortvariga vikariat innehas av personer som har åtminstone sådan grundutbildning som förutsätts för uppgiften. Exempelvis för upp-gifterna som specialbarnträdgårdslärare är det önskvärt att den som vikarierar åtminstone har behörighet som barnträdgårdslärare.
Eftersom uppgiftsbeskrivningen för socialarbetare inom barnskyddet inrymmer ett stort mått av offentlig maktutövning som i betydande grad kan ingripa i individens rättigheter och för-måner, är det önskvärt att den som tillfälligt sköter uppgiften har fullgjort åtminstone ämnes-studier i socialt arbete samt en handledd praktikperiod.
Rätten att avvika från behörighetsvillkoren skall inte tillämpas på socialarbetare som enligt 12 § 2 mom. i socialvårdslagen (710/1982) har rätt att i brådskande fall besluta om vård obe-roende av egen vilja och därtill anslutna åtgärder.
Övriga övergångsbestämmelserDen som beviljats dispens från behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom social-vården får fortsätta att sköta uppgifterna eller sköta andra motsvarande uppgifter enligt vad som bestäms i beslutet om beviljande av dispens.
Den som anställts att sköta uppgifter som yrkesutbildad personal inom socialvården före den-na lags ikraftträdande och som inte kan anses uppfylla behörighetsvillkoren får fortsätta att sköta uppgiften. Om en sådan person har anställts på viss tid, kan personen fortsätta sköta uppgiften högst till utgången av den utsatta tiden.
Kommunernas skyldighet att ordna den kompletterande utbildningenEnligt den nya paragrafen 53 i socialvårdslagen skall kommunen sörja för att socialvårdsper-sonalen i tillräcklig utsträckning deltar i den kompletterande utbildningen. Att socialvårdsper-sonalen i tillräcklig utsträckning deltar i den kompletterande utbildningen beror på grundut-bildningens längd, hur krävande arbetet är och befattningsbeskrivningen. Social- och hälso-vårdsministeriet kan vid behov genom förordning meddela närmare bestämmelser om den kompletterande utbildningens innehåll, art och omfattning samt om ordnande, uppföljning och utvärdering av utbildningen. Skyldigheten att ordna den kompletterande utbildningen gäller för hela personalen inom socialvården. Angående kommunernas kostnadsansvar för den kom-pletterande utbildningen tillämpas lagen om planering av och statsandel för social- och hälso-vården (733/1992).
Målet för skyldigheten att ordna den kompletterande utbildningen är att främja upprätthållan-det och förnyandet av socialvårdspersonalens yrkeskunnighet. Avsikten är att den komplette-rande utbildningen skall vara kort- eller långvarig utbildning som stödjer yrket och är syste-matisk samt motsvarar socialvårdens behov och växlande krav. Den bör ansluta till förnyandet av verksamhetsformer och servicesystem samt till social- och hälsovårdens riksomfattande regionala och lokala utvecklingsstrategier.
För att den kompletterande utbildningen skall uppfylla de mål som uppställts för den skall kommunerna noggrannare än nu försöka bedöma personalens kompetens och utvecklingsbe-hov. Analys av utbildningsbehoven ger också en god grund för uppföljning av den komplette-rande utbildningen och utvärdering av effekterna. För att den kompletterande utbildningen skall ha förutsättningar att vara verkningsfull skall den även vara kvalitativ.
Kommunerna avgör hur den kompletterande utbildningen ordnas och genomförs. Den kom-pletterande utbildningen kan genomföras både som individuell utbildning och som utbildning för yrkesgrupper eller arbetsplatser. Den kan även ordnas som ett samarbete inom ett område eller en region. Den sociala sektorns kompetenscentrum och regionala utvecklingsenheter kan stödja kommunerna även vid regional planering och utveckling av den kompletterande utbild-ningen.
I samband med utvecklingsprojektet för det sociala området sammanställas nationella re-kommendationer för den kompletterande utbildningen samt en handbok om planering och ge-nomförande av den kompletterande utbildningen.
Ytterligare uppgifter:
Ytterligare uppgifter ges vid behov av överinspektör Pirjo Sarvimäki, tfn (09) 1607 3136, e-post: [email protected] och regeringssekreterare Lotta Silvennoinen, tfn (09) 1607 3187, e-post: [email protected]
BILAGOR
Lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildade personer inom socialvården 272/2005 och lagen om ändring av socialvårdslagen 50/2005