FI SV EN RU

Utkomststödet

Utkomststödet

Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för lagstiftningen om utkomststödet och leder, styr och utvecklar utkomststödet som en del av socialvården.

Utkomststödet är den form av utkomstskydd som kommer i sista hand. Utkomststöd beviljas av kommunen fram till utgången av år 2016. Från ingången av år 2017 ansvarar Folkpensionsanstalten för det grundläggande utkomststödet medan kommunen ansvarar för det kompletterande och förebyggande utkomststödet. Utkomststödet är behovsprövat och beviljas i regel för en månad i sänder. Stödet räknas ut enligt klientens nödvändiga utgifter.

I stöd betalas det belopp med vilket klientens utgifter som berättigar till stöd överskrider de disponibla inkomsterna och tillgångarna. I allmänhet har klienter inom utkomststödet inkomster, t.ex. bostadsbidrag, utkomstskydd för arbetslösa eller sjukdagpenning. Det utkomststöd som beviljas minskas då med motsvarande belopp.

Folkpensionsanstalten har ansvaret för grundläggande utkomststöd från ingången av år 2017

Från ingången av år 2017 ansöker man om utkomststöd hos Folkpensionsanstalten, som avgör klientens rätt till grundläggande utkomststöd. Folkpensionsanstalten och kommunen ger råd i hur man ansöker om utkomststöd.

Folkpensionsanstalten är skyldig att överföra ansökan till kommunen om klienten i sin ansökan har uppgett andra utgifter än de som ingår i grunddelen eller i övriga grundutgifter. En ytterligare förutsättning är att klienten har begärt att ärendet ska överföras i samband med ansökan om utkomststöd eller efter att ha fått ett beslut.
Kommunen fattar beslut om kompletterande utkomststöd och förebyggande utkomststöd som utkomststödsklienten kan behöva.

En klient kan också ansöka om kompletterande stöd eller förebyggande utkomststöd direkt hos kommunen om Folkpensionsanstalten redan har meddelat honom eller henne ett beslut om grundläggande utkomststöd för den tid som ansökan gäller. För att trygga brådskande och nödvändig hjälp kan kommunen i undantagsfall bevilja utkomststöd utan att en klients rätt till grundläggande utkomststöd har bedömts och avgjorts genom ett beslut för tidsperioden i fråga. Stöd ska i dessa situationer beviljas som förebyggande utkomststöd.

Under en övergångsperiod kan kommunen fatta beslut om grundläggande utkomststöd för sina klienter högst till och med mars 2017, om ansökan om grundläggande utkomststöd har gjorts under 2016. Folkpensionsanstalten har rätt att från den 15 december 2016 avgöra de ansökningar om grundläggande utkomststöd som lämnats in till den och avser 2017.

Kommunen erbjuder socialarbete som en avgiftsfri tjänst som tillhandahålls av yrkesutbildade personer inom socialvården. Läs mer om socialarbete, socialhandledning och social rehabilitering:

Bestämmelser om utkomststöd finns i lag

Bestämmelser om utkomststöd finns i lagen. Lagarna finns i Finlex.

Bestämmelser om utkomststöd finns dessutom i den reformerade socialvårdslagen och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården.

De olika formerna av utkomststöd

Utkomststödet består av

  • grundläggande utkomststöd (grunddel och andra grundutgifter)
  • kompletterande utkomststöd och
  • förebyggande utkomststöd.

Grundläggande utkomststöd         

Den grunddel som föreskrivs i lagen om utkomststöd och som årligen justeras enligt folkpensionsindexet är en del av det grundläggande utkomststödet. Grunddelen för ensamstående år 2016 är 485,50 euro per månad och år 2017 är den 487,89 euro.

Med grunddelen ska stödtagaren täcka utgifter för:

  • kost
  • kläder
  • smärre hälso- och sjukvårdsutgifter
  • utgifter som beror på personlig hygien och hemmets hygien
  • användning av lokaltrafik
  • prenumeration på dagstidning
  • tv-licens, användning av telefon
  • hobby- och rekreationsverksamhet
  • andra motsvarande utgifter som hänför sig till en persons och familjs dagliga uppehälle.

Utöver grunddelen betalas grundläggande utkomststöd för övriga nödvändiga grundutgifter: boendekostnader, såsom hyra eller vederlag, vattenavgift, uppvärmning, hushållselektricitet och hemförsäkringspremier och för större hälso- och sjukvårdsutgifter (exempelvis receptbelagda mediciner) samt nödvändiga utgifter som hänför sig till inflyttning i en bostad. Andra grundutgifter är även utgifter för barndagvård samt utgifter för morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever och utgifter för en distansförälder för att träffa sitt barn. Det är också möjligt att få stöd för utgifter för anskaffning av en nödvändig identitetshandling eller resehandling.
Med avseende på beviljandet av utkomststöd är det primärt att möjliga avgiftsnedsättningar utnyttjas.

Klientens inkomster och tillgångar beaktas när storleken av det beviljade grundläggande utkomststödet bestäms.

Kompletterande utkomststöd      

Med kompletterande utkomststöd täcks särskilda utgifter som består av

  • extra boendeutgifter
  • utgifter som föranleds av särskilda behov eller förhållande (till exempel erhållande av långvarigt utkomststöd, kostnader för långvarig eller svår sjukdom samt kostnader för barns hobbyer).

Förebyggande utkomststöd            

Dessutom kan kommunerna bevilja förebyggande utkomststöd enligt grunder som de själva bestämmer med stöd av lagen om utkomststöd. Syftet med förebyggande utkomststöd är att främja personens och familjens förmåga att klara sig på egen hand och att förebygga utslagning.

Förebyggande utkomststöd kan beviljas till exempel för att lindra svårigheter till följd av överskuldsättning eller en plötsligt försämrad ekonomisk ställning.

Vem får stöd?

Utkomststöd betalas till en person eller familj som behöver stöd och vars övriga disponibla sätt, såsom inkomster och tillgångar inte räcker till för dagliga nödvändiga utgifter. Kommunen kan också bevilja stöd för att främja stödtagarens möjlighet att klara sig på egen hand och för att förebygga utslagning.

Ansökan om utkomststöd görs hos Folkpensionsanstalten från och med ingången av år 2017

Grundläggande utkomststöd ansöks hos socialbyrån i hemkommunen fram till utgången av 2016. Från ingången av 2017 ansöker man om grundläggande utkomststöd hos Folkpensionsanstalten. En klient ansöker om kompletterande och förebyggande utkomststöd hos kommunen även i fortsättningen. I brådskande fall kan klienten ansöka om stöd hos socialbyrån i den kommun där han eller hon vistas.

Hur snabbt fattas beslutet om utkomststöd?

Beslutet om utkomststöd ska ges senast inom sju vardagar från det att ansökan lämnats. I brådskande fall ska beslutet fattas samma eller senast följande vardag. Sökanden ska ges tillfälle till ett personligt samtal med en socialarbetare eller socialhandledare i kommunen senast den sjunde vardagen efter det att sökanden begärt detta. Sökanden ska på begäran få samtala med en tjänsteman vid Folkpensionsanstalten senast den sjunde vardagen efter det att sökanden har begärt detta.

Beslutet om utkomststöd ges skriftligen och det motiveras. En begäran om omprövning behandlas skyndsamt. Folkpensionsanstaltens center för begäran om omprövning behandlar omprövningarna. Begäran om omprövning behandlas i kommunen av en nämnd som är behörig.

Socialjour ska ordnas dygnet runt i kommunen för att säkerställa brådskande och nödvändig hjälp

Mer information fås hos kommunens socialbyrå. Kommunens webbadress: www.kommunensnamn.fi

Arbetsgruppen för utredning av en reform av utkomststödet. Slutrapport (SHM:s rapporter och promemorior  2015:28, på finska)

Ändringssökande av utkomststöd och överklagande av beslut

I stödbeslutet anges alltid hur man ber om rättelse och hur beslutet kan överklagas.  En person som är missnöjd med beslutet kan ansöka om ändring av beslutet hos kommunens socialnämnd. Nämndens beslut kan överklagas hos förvaltningsdomstolen och i vissa fall hos högsta förvaltningsdomstolen, om den beviljar besvärstillstånd. Folkpensionsanstaltens beslut får på samma sätt överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen.

Kommunens socialombudsman ger råd om hur man söker om ändring hos nämnden och hur man överklagar i domstolen.
Social- och hälsovårdsministeriet behandlar inte ärenden som gäller ändringssökande, anmärkningar, klagomål eller besvär.

Om du är missnöjd med den service, vård eller bemötande som du fått inom socialvården kan du

  • framställa anmärkning till den som ansvarar för enheten inom socialvården eller till en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården. Det lönar sig dock att försöka reda ut ärendet med de personer som du varit i kontakt med innan du framställer anmärkningen.
  • Anföra klagomål till den övervakande myndigheten vid regionförvaltningsverket (RFV) inom ditt område eller till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira).

Om du upplever att du blivit illa bemött eller behöver råd om dina rättigheter kan du kontakta socialombudsmannen i din kommun eller samkommun när det är fråga om kompletterande eller förebyggande utkomststöd som beviljas av kommunen eller rätt till socialvårdstjänster. I ärenden som gäller grundläggande utkomststöd kan du kontakta Folkpensionsanstalten.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) är en riksomfattande tillstånds-, styrnings- och tillsynsmyndighet. Den övervakar inte Folkpensionsanstaltens verksamhet.

Regionförvaltningsverken (RFV) styr och övervakar socialvårdens verksamhet inom sina respektive områden. RFV styr och övervakar både kommunala och privata socialvårdstjänster.

Ytterligare information

Kommunens socialbyrå informerar om utkomststöd (ta kontakt med socialarbetaren eller socialhandledaren genom tidsbokningen). Flera kommuner har rådgivningspunkter inom socialvården utan tidsbokning.
Folkpensionsanstalten ger ytterligare information om grundläggande utkomststöd och informerar, handleder och ger råd till de som söker grundläggande utkomststöd.

Mer information

Jaakko Ellisaari, överinspektör 
STM, Hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen osasto, Osallisuuden edistämisen ryhmä 0295163305  

Aktuellt

Utkomststödets grunddel hålls på nuvarande nivå 2016
SHM
Pressmeddelande 19.11.2015 13.37